"State of play"-EU:s jordbrukspolitik

Förhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken, på engelska the Common Agricultural Policy (CAP) är i full huggning. EU-kommissionen presenterade sitt förslag den 12 oktober 2011 på hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska se ut efter 2013. Frågan är central i EU-samarbetet då närmare en tredjedel av EU:s budget går till jordbrukspolitiken.  Frågan bevakas hårt och efter år av diskussioner ligger nu 8000 ändringsförslag på Europaparlamentets bord.  

Kommissionens förslag till ändrad CAP 2014-2020

I kommissionens förslag på hur den gemensamma jordbrukspolitiken ska se ut 2014-2020 föreslår man som tidigare att CAP fortsättningsvis ska bestå av en stark gemensam politik som är uppbyggd kring två pelare. Den första pelaren (direkt- och marknadsstöd) ska få ett större miljöfokus och fördelas mer rättvist mellan medlemsländerna. Den andra pelaren (miljö- och landsbygdsstöd) ska fokusera på konkurrenskraft, innovation, miljö och klimat. Övergripande målsättningar för CAP är tryggad livsmedelsförsörjning inom EU och globalt, hållbart nyttjande av naturresurser samt dessutom bibehållandet av levande landsbygder, där jordbruket utgör kärnverksamheten och som skapar lokal sysselsättning.

Ändring för stöd

En ny struktur föreslås i direktstödsförordningen där ca 70 procent ska användas som ekonomiskt stöd till jordbrukarna, så kallat direktstöd. Bönderna ska få ett basinkomststöd (oberoende av produktion) och därutöver ska de få ett grönt stöd om de uppfyller vissa ställda krav på miljöåtgärder. Nytt är att medlemsländer själva ges möjliget att utforma produktionskopplade stöd till områden med "naturliga begränsningar". Max 5 procent av direktstödet kan användas till produktionskopplat stöd.

Direktstödet ska också enbart tilldelas "aktiva brukare". Ett övre tak för direktstöd på 300 000 euro till större enskilda jordbruk föreslås införas. Medlemsstaterna ska också erbjuda ett förenklat alternativt stöd till små brukare.

Samtidigt vill EU-kommissionen att fram till 2019 ska medlemsländerna själva utjämna stödnivåerna inom landet för att på så viss göra det mer rättvist mellan medlemsstaterna.

Landsbruksutveckling mer än bara jordbruk

Den andra delen av jordbrukspolitik (även kallad pelare 2 i fortsättningen) handlar om landsbygdsutveckling. Förslaget från kommissionen bygger vidare på det program som redan ingår i EU:s jordbrukspolitik. Enligt förslaget försvinner tidigare programstrukturer med fyra axlar och krav på fördelning av medlen på respektive axel. Istället föreslås sex obligatoriska EU-prioriteringar som ska stämma överens med Europa 2020-strategin. De sex prioriteringarna är ämnade att bidra till målen om ökad innovation samt miljö- och klimatanpassningar.

Olika intressen inom förhandlingarna

Flera olika parter deltar i debatten inom jordbrukspolitiken, det är regeringar, partier, bransch- och intresseorganisationer och många andra.

Det är många olika intressen som vill ha sitt sagt och traditionellt inom CAP förhandlingarna är "pelare 1 kramarna" gentemot de som föredrar politiken i pelare 2.

Det är en stark grupp som består av de "gamla medlemsländerna" som bevakar pelare 1. Här ingår länder som Spanien, Frankrike, Portugal, Tyskland, Polen  m.m. De vill generellt inte se nedskärningar i CAP budgeten och de länder som istället bevakar pelare 2 är traditionellt de länder som involveras i större utsträckning av sammanhållningspolitiken och vill att CAP budgeten ska minskas (där Sverige ingår).

Frågor som förhandlas

Olika åsikter i förhandlingarna gäller bland annat hur stor CAP:s budget ska vara, hur man ska fördela resurserna på ett bra och rättvist sätt samt vad som ska prioriteras.

En av stridsfrågorna kommer att vara nedskärningar i CAP:s budget. I EU-kommissioners förslag finns ingen nedskärning av CAP:s budget, dock med den ekonomiska krisen i EU och beroende på hur EU:s långtidsbudget kommer att se ut för 2014-2020 hänger CAP:s budget i luften. Diskussioner om hur man ska fördela nedskärningar och vad det innebär för CAP överläggs.

EU har tunga intressenter som skulle vilja öka omfattningen av CAP, de har även antytt att om det kommer att bli nedskärningar i CAP:s budget så kommer de inte att gå med på ett nytt revideringsförslag. Om detta skulle hända skulle det betyda att man då riskerar att hamna på ruta ett igen på förhandslingsstadiet.

Samtidigt skiljer sig åsikterna åt om hur EU:s jordbruksmedel ska fördelas. Inkomstödet till böndernas "vara eller icke vara" kommer även vara en stridsfråga, där länder som Sverige vill att direkta inkomstödet ska fasa ut på sikt för att på så vis framtidsanpassa jordbruket och konkurransen. Frankrikes regering är av en annan uppfattning, de menar istället att direktstöden till bönderna är en nödvändig inkomst för dem och att EU:s jordbruksbudget inte kan minska om den ska klara de ambitioner som förslaget innehåller.

Frågan om kvotsystemet diskuteras vidare, där kommissionen har lagt som förslag att fasa ut sockerkvoterna till 2015. Sverige är ett av de länder som ser att fler varor borde omfattas av detta, exempelvis mjölkkvoten. Dock ser förhandlingsläget inte ljust ut. Förslag från EU-parlamentet stoppas av ministerrådet som inte kan komma överens om dessa förändringar.

Däremellan kommer även frågan om program inom landsbruksutveckling ska vara direkt kopplas till jordbruk, eller om resurserna ska fördelas bredare, till exempel till forskning.

Kommissionen talar om "förgröning" där jordbrukare kan få miljöstöd om de uppfyller bestämda kriterier. Norra Sveriges jordbruk har andra förutsättningar, jämförelsevis med jordbruk i södra Europa. Kommissionens förslag tar inte hänsyn till detta och kriterierna passar inte våra förhållanden i norra Europa.

På jordbrukskommissionärens Dacian Ciolos besök i Norrbotten fick han tillfälle att besöka lantbruksgårdar för att se vilka förhållanden som råder i norra Sverige. Han lovade att ta hänsyn till Norrlands förutsättningar i revideringsförslaget, dock är det viktigt i förhandlingar framöver att se till att detta inte faller bort.

Nästa steg

Kommissionens förslag ligger nu på ministerrådets och EU-parlamentets bord. Samtidigt pågår förhandlingar om EU:s långtidsbudget, där CAP:s budget ingår och ministerråder planerar ett extra insatt möte där budgeten kommer att förhandlas. Om man kan komma överens om budgeten 2012 så beräknas beslut om CAP klubbas under våren 2013.

Beroende i hur budgetförhandlingarna landar och om/hur nedskärningarna ska fördelas, kommer det att ha stor påverkan på CAP. I Jordbruksrådet i november kommer man att försöka komma överrens om de förslag som lagts fram för att kunna stänga vissa artiklar. Vilka artiklar som kommer att diskuteras på mötet vet man inte än, detta beror mycket om ordförande landet Cypern väljer att förhandla alla artiklar eller om man väljer de frågor som är mer tekniska och istället lämnar de "hetaste" frågorna (horisontella förordningarna) till senare.

Läs mer på kommissionens generaldirektorat för jordbruk

Läs mer på Lantbrukarnas riksförbund

Läs mer på Landsbygdsdepartementets hemsida

120119-martha_kontaktbild

/Martha Bahta

 

24 Okt 2012 Klimatpolitik

Klimatpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Carina Christiansen

Mer information