20160330 Digital inre marknad

EU-kommissionen arbetar för fullt med genomförandet av strategin för en digital inre marknad, som presenterades 2015. Frågan är av stort intresse för länderna i Östersjöregionen, som redan år 2012 hade startat debatten kring behovet av en mer integrerad regional digital marknad.

Den 11 mars arrangerades i Bryssel en konferens om den digitala inre marknadens utveckling i Östersjöregionen. Många intressenter var på plats, bland annat Jyrki Katainen, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för jobb, tillväxt, investeringar, konkurrenskraft, och Martin Andersson, professor vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).

EU:s strategi för en digital inre marknad

År 2012 presenterade Baltic Development Forum (BDF) och The Baltic Sea Chambers of Commerce Association (BCCA), i samarbete med Tillväxtverket, rapporten "Priorities towards a Digital Single Market in the Baltic Sea Region". Rapporten kartlade vilka hinder och vilka ekonomiska drivkrafter finns för den digitala marknaden i Östersjöregionen. Tre år senare har debatten om en digital inre marknad hamnat på EU-nivå och blivit en av de mest aktuella.

Det är mot denna bakgrund som den 6 maj 2015 EU-kommissionen offentliggjorde EU:s strategi för en digital inre marknad. Strategin är EU:s plan för att skapa en fri och säker digital inre marknad där människor kan handla över gränserna på nätet och företag kan sälja i hela EU, var i EU de än befinner sig. Den ska utvidga EU:s digitala ekonomi för att erbjuda konsumenter bättre tjänster till bättre priser och för att hjälpa företag att växa. Kommissionens strategi omfattar ett antal lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som är indelade i tre "pelare":

1)    förbättra tillgången till digitala varor och tjänster

2)    förbättra förutsättningarna för att digitala nät och tjänster ska blomstra

3)    främja den europeiska digitala ekonomins tillväxt

En digital inre marknad i Östersjöregionen

Den 11 mars arrangerades i Bryssel en konferens med intressenter från bland annat Östersjöregionen, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Under konferensen presenterades två nya studier som ger en uppdaterad bild av den digitala inre marknadens utveckling i regionen. Den första, ”A Digital Single Market – Growing the Baltic Sea Region”, är i grund och botten en ekonomisk konsekvensanalys som analyserar vilka ekonomiska konsekvenser skulle det få om alla länder i regionen når upp till samma höga nivå som dagens ledande länder. Den andra studien är den första "State of the Digital Region", en serie som syftar till att ge en årligen uppdaterad översikt över regionens digitala utveckling.

20160330 Digital inre marknad 1

Företrädare för bland annat Östersjöregionen, EU-kommissionen och EU-parlamentet deltog i diskussionen kring Östersjöregionens digitala inre marknad den 11 mars i Bryssel. 

-      Det finns en region i EU som producerar lika mycket ny teknik som Silicon Valley, och det är Östersjöregionen. Det är inte Finland, inte Sverige eller Norge ensamt, utan det är alla länder i Östersjöregionen tillsammans som når samma nivå som Silicon Valley, både kvantitets- och kvalitetsmässigt, sade Max Mickelsson, Government Affairs Microsoft Finland och Irland.  

Martin Andersson, professor vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH), lyfte fram en rad intressanta aspekter. För det första, den vanliga uppfattningen att Danmark, Sverige och Finland utgör den ledande gruppen vad avser den digitala marknaden medan de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen ligger i mitten och Polen ligger efter är ofullständig. Gapet mellan länderna är långt ifrån konstant, vissa länder är framstående inom ett område men ligger efter i andra. Två dimensioner kan därmed identifieras: (a) det är inte samma land som är ledande inom varje särskilt område och (b) skillnaden mellan länderna varierar från område till område. Ett talande exempel är Estland, som är ledande när det gäller tillgången till fast bredband, men uppvisar sämre resultat utifrån andra indikatorer. Den vanliga uppfattningen att det finns ett fåtal länder som sticker ut och de övriga inte hänger med är felaktig, eftersom verkligheten är mer mångfacetterad än så.

För det andra, det är viktigt att komma ihåg vilka absoluta tal gömmer sig bakom snittsiffrorna. Storleken på de baltiska länderna varierar enormt, vilket leder till att även de absoluta talen varierar kraftigt. Polen är det främsta exemplet: landets andel utexaminerade studenter inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är låg, men det faktiska antalet är det största i Östersjöregionen.

För det tredje, om man fokuserar på de ekonomiska konsekvenserna som analyseras i rapporten ”A Digital Single Market - Growing the Baltic Sea Region”, är det viktigt at utgå ifrån ett realistiskt scenario som gör klart vad som faktiskt kan uppnås inom en rimlig tidsperiod, till exempel cirka två till tre valcyklar. Det är också helt avgörande att ta fram tydliga indikatorer – digital infrastruktur, digital beredskap och digitala varor och tjänster – för var och en av pelarna i EU:s strategi för en digital inre marknad.

Behovet av en regional perspektiv

-      Rapporten visar att inom de flesta områdena skulle det inte ta många år för andra länder att nå upp till samma höga nivå som dagens ledande länder, utan ungefär två till tre valcyklar, vilket är genomförbart. Samtliga länder skulle dessutom gynnas av en sådan utveckling, särskilt av en integrerad arbetsmarknad i regionen som på bästa sätt kan ta tillvara vår gemensamma kompetens och talang. Digitaliseringen kan också bidra till att överbrygga språk- och kulturhinder som är en av de främsta anledningarna bakom regionens fragmentering. En regional inre digital ekonomi skulle också kunna ses som ett moment 22, i och med att e-handel är ett sätt att bygga broar mellan länder, samtidigt som den kräver en viss nivå av förtroende och nätverk länderna emellan, sade Martin Andersson.   

Slutsatsen av rapporten ”A Digital Single Market – Growing the Baltic Sea Region” är att det finns ett behov av ett bottom-up regionalt perspektiv som kompletterar nationella och EU-initiativ. En renodlad top-down strategi skulle i slutändan stöta på språk- och kulturbarriärer samt fysiska gränser. Därmed behövs både en top-down och en bottom-up strategi för att förverkliga regionens fulla potential.

-      I rapporten presenterar vi ett antal förslag för att stärka det digitala samarbetet över gränserna. Till att börja med har städerna en central roll, eftersom de är ett centrum för innovation och tillväxt, och kan etablera gränsöverskridande samarbeten med städer i andra länder. Ett annat förslag är att inrätta transnationella testbäddar som kan användas av företag för att få tillgång till utbildade människor från hela Östersjöregionen. Andra viktiga punkter som vi understryker är kartläggningen av den digitala kompetensen i regionen och gränsöverskridande öppen tillgång till data, avslutade Martin Andersson.

20160330 Digital inre marknad 2

Martin Andersson, professor vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH), gav en översikt över Östersjöregionens digitala utveckling.

EU-kommissionens perspektiv

Jyrki Katainen, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för jobb, tillväxt, investeringar, konkurrenskraft, deltog i konferensen för att informera om EU-kommissionens pågående satsning på en digital inre marknad på EU-nivå. Han inledde med att framhålla de många kontaktpunkterna mellan denna satsning och EU-kommissionens investeringsplan - eller ”Junckerplan”, som den även kallas ibland.  

-      Som ansvarig för investeringsplanen är min huvuduppgift att modernisera den europeiska ekonomin, och ett av de skälen till att vi inte längre lyckas genererar en hög tillväxt är att vi inte moderniserat vår ekonomi tillräckligt. Ett talande exempel är att bara 15 procent av företagen inom EU säljer på nätet, medan bara 5 procent säljer över gränserna. Varför är det så? Det finns förstås tekniska skäl som måste lösas, men först behöver vi förändra vår mindset. Den digitala inre marknaden är inte en ensam ö som skiljer sig från andra delar av den inre marknaden, utan det finns många sammankopplingar med andra initiativ som vi har på gång. På många områden måste vi titta både på den fysiska världen och på den digitala världen, sade Jyrki Katainen.

Han fortsatte sedan med att lyfta fram samarbetsekonomin som potentiell utvecklingsmotor, eftersom det kan bidra både till att reformera det ekonomiska systemet och till att uppmuntra människor att efterfråga fler digitalt baserade tjänster och produkter. Det handlar med andra ord om att lyckas ta tillvara på den stora potentialen som EU:s medlemsländer själva skapat genom åren: 

-      Frågan är ganska enkel: vi har utbildat människor och investerat enorma summor pengar inom forskning och utveckling, och till följd av detta har nya affärsmodeller dykt upp. Det vi måste bestämma är om vi vill döda dem omedelbart, eftersom de inte passar i regelverket som vi skapade för 70 år sedan, eller om vi vill förändra regelverket och låta de nya företagen växa och skapa nya jobb. Detta verkar vara en överraskande smärtsam fråga i många länder. Som beslutsfattare bör vi skapa säkra miljöer för dessa företag. Låt oss inte döda alla nya idéer, sade Jyrki Katainen.

20160330 Digital inre marknad 3

Jyrki Katainen, EU-kommissionens vice ordförande med ansvar för jobb, tillväxt, investeringar, konkurrenskraft, informerade om EU-kommissionens pågående arbete med EU:s strategi för en digital inre marknad.

Två ytterligare frågor som har en stor inverkan på den digitala ekonomin och som EU-kommissionen arbetar med är tillgången till data och bördan för den offentliga förvaltningen. Vad gäller det sistnämnda vill EU-kommissionen minska bördan för den offentliga förvaltningen och öka effektiviteten i gränsöverskridande e-tjänster som kan bidra till en bättre resurseffektivisering. Digitala plattformar för offentliga välfärdstjänster skulle bland annat öka tillgängligheten, och eftersom offentliga tjänster är något som används av alla medborgare kan sådana tjänster också bli en utvecklingsmotor för den digitala ekonomin. Angående tillgången till data vill EU-kommissionen i synnerhet verka för att förbättra tillgången till uppgifter om hälsa, transport och energi. Återigen handlar det om att ta tillvara på en potentiell källa till nya affärsmöjligheter och tjänster: effektiva databaser som samlar stora mängder data finns men används i en mycket begränsad utsträckning. Om dessa uppgifter användes bättre skulle nya marknader, nya affärsmöjligheter och nya jobb kunna växa fram. 

Jyrki Katainen avslutade sitt anförande med att påminna om de nya finansieringsmöjligheterna som Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) erbjuder. Fonden kan till exempel användas som ett verktyg för att inrätta särskilda investeringsplattformar som syftar till att främja små innovativa företag eller enstaka projekt.

Läs ”A Digital Single Market – Growing the Baltic Sea Region”

Läs "State of the Digital Region"

Läs mer om EU:s strategi för en digital inre marknad på vår webbsida  

/ Michele Cicchetti

30 Mar 2016 Innovationspolitik

Innovationspolitik

Norra Sverige har ett av EU:s starkaste innovationssystem och bidrar till att stärka EU:s konkurrenskraft på områden så som medicin, rymd, mineraler och bioekonomi. Norra Sveriges universitet, företag och myndigheter är framgångsrika i att attrahera konkurrensutsatta forskningsmedel från EU och har sedan 2014 mottagit 85 miljoner Euro för projekt från ramprogrammet för forskning och innovation. North Sweden arbetar för att stärka regionen i konkurrensen om medlen och att påverka EU:s finansieringsprogram.

Kontaktperson: Niklas Johansson

Mer information