EU:s rymdprogram ska stärka EU:s konkurrenskraft på rymdområdet

I budgetprogrammet efter år 2020 förväntas 16 miljarder Euro att allokeras till EU:s rymdprogram för att det skall upprätthållas och underhållas samt utvecklas för att stärka EU:s konkurrenskraft på området. Programmet, som uppges få en ökning på 4 miljarder från pågående budgetperiod, innefattar investeringar och drift för EU:s satellitprogram Galileo och Egnos, EU:s jordobservationsprogram Copernicus samt förbättring genom EU:s program för rymdsäkerhet SSA. EU-kommissionen beräknar i samband med publiceringen av budgeten regleringar att 10 % av EU:s BNP idag är beroende av fungerande rymdtjänster samt upprätthållande av dessa vilket motiverar EU:s fortsatta investeringar på området.

Satellitnavigering och jordobservation prioriteras i EU:s rymdprogram 2021–2027.

Till EU:s globala och regionala satellitnavigeringsprogram, Galileo och Egnos, föreslås få totalt 9,7 miljarder Euro. Programmets resurser syftar till att förbättra drift och infrastruktur för europeisk satellitnavigering. Satsningarna görs för att förbättra sakområden såsom användning av navigeringsprogram för förbättring av självkörande bilar och mobiltelefoners platsprecisering. Även trafikledning prioriteras genom programmet och generellt läggs mycket fokus på just rymdteknologins bidrag till trafikinfrastruktur.

EU:s jordobservationsprogram Copernicus föreslås få 5,8 miljarder euro för att fortsätta tillgängliggöra oberoende analyser genom jordobservationer, exempelvis för kampen mot klimatförändringar. Nytt för Copernicus till nästkommande budgetperiod är också att det även ska observera koldioxidförändringar från rymden vilket kan ge indikationer på hur väl klimatmålen uppsatta i Parisavtalet, som börjar att gälla år 2020, genomförs.

Viktigt att stärka EU:s  oberoende roll på rymdområdet.

Rymdförslag i nya budgeten grundas i EU-kommissionens uppsatta ”Rymdstrategi för Europa”, publicerad 2016, samt strategin för EU:s industripolitik från 2017. Båda strategierna omfattar en gemensam vision om smart, hållbar och innovativ europeisk industri som är konkurrenskraftig på en global skala där rymdteknik är väsentlig för en ledande ställning.

Utan EU-samarbetet och dessa gemensamma investeringar skulle inte någon av EU:s enskilda medlemsländer kunnat upprätthålla samma rymdtekniska standard som vi åtnjuter idag på EU-nivå, menar Maroš Šefčovič, EU-kommissionär med ansvar för energipolitik. EU-kommissionen menar även att EU:s rymdsatsningar under pågående budgetperiod har givit positiva resultat och att det därför ska prioriteras i nästa budgetperiod.

Norra Sveriges roll inom rymdområdet.

Rymdteknologi är ett globalt tillväxtområde som är högaktuellt för norra Sverige då aktörer i regionen bidrar till att stärka EU:s position. I regionen finns bland annat Esrange, Sveriges enda och en av få rymdbaser i Europa, Institutet for rymdfysik och samt Luleå tekniska universitet med institutionen för rymdvetenskap. Tillsamman med det geografiska läget skapar de en rymdregion som bidrar till EU:s ambitioner att ta och behålla en ledande ställning globalt. North Sweden kommer att fortsätta bevaka utvecklingen av rymdprogrammet för den kommande budgetperioden.

Källa: EU-kommissionen

Läs mer om EU:s Rymdprogram för perioden 2021–2027:

Läs om LTU:s besök i Bryssel:

/ Andreas Andersson Kurdve & Niklas Johansson

 

20 Jun 2018 Innovationspolitik

Innovationspolitik

Norra Sverige har ett av EU:s starkaste innovationssystem och bidrar till att stärka EU:s konkurrenskraft på områden så som medicin, rymd, mineraler och bioekonomi. Norra Sveriges universitet, företag och myndigheter är framgångsrika i att attrahera konkurrensutsatta forskningsmedel från EU och har sedan 2014 mottagit 85 miljoner Euro för projekt från ramprogrammet för forskning och innovation. North Sweden arbetar för att stärka regionen i konkurrensen om medlen och att påverka EU:s finansieringsprogram.

Kontaktperson: Niklas Johansson

Mer information