Förslag: 9,2 miljarder euro till nytt digitalt program.

2019-02-11

I juni 2018 presenterade för första gången EU-kommissionen ett förslag om att det i nästa fleråriga budet som sträcker sig över 2021–2027, ­ ska ska finnas finansiering till ett nytt digitalt program för att bygga upp och säkra en gemensam digital inre marknad för EU. Sedan mitten på 1990-talet har EU strävat efter att etablera en digital inre marknad. EU-kommissionen menar att de framsteg som gjorts inom teknologi, och framförallt framväxten av dagens internet, har gjort att en gemensam marknad för EU:s medlemsländer aldrig varit viktigare. Det är bakgrunden till förslaget för ”Digital Europe programme”: ett program med finansiering som ska bygga en gemensam digital inre marknad för EU. Avkastningen från fungerande digital inre marknad, utan restriktioner och med pålitlig säkerhet skulle enligt förslagstexten kunna öka EU:s bruttonationalprodukt med så mycket som 415 miljarder euro per år.

Som en del av genomförandet av strategin för en gemensam digital inre marknad upprättas Digital Innovation Hubs (DIH), ett nätverk med noder spridda över medlemsländer och regioner som ska underlätta företag att fånga digitaliseringens affärsmöjligheter. DIH föreslås få en central roll i genomförandet av strategin och därmed som mottagare av medel från Digital Europe Program för samarbete mellan hubbarna. Nätverken har existerat sedan 2016 och kommer fram till 2020 ha stöttats med 100 miljoner Euro, men föreslås alltså att få en utökad roll i nästa programperiod. I Sverige finns för närvarande tre DIH varav en i Norra Sverige och utgörs av SICS ICE i Luleå som är världens enda öppna datacenter för big data och anläggningsforskning.

Det liggande förslaget innefattar finansiering till de områden som Kommissionen bedömer som avgörande för utveckling av en gemensam digital inre marknad:

2,7 miljarder euro till högpresterande datorer och databehandling. Finansieringen skulle innebära mer effektiv och vidare användning av högpresterande datorer inom både den privata och offentliga sektorn, vilket är avgörande för utvecklingen inom flera områden – från sjukvård till förnybar energi till cybersäkerhet. Målet är att till 2022–2023 ska det finnas en datainfrastruktur med exascale-förmåga – en dator som kan utföra en miljard miljarder uträkningar per sekund – och till 2026–2027 en datainfrastruktur med ”post-exascale”- förmåga.

2,5 miljarder euro till artificiell intelligens (AI). Denna finansiering bygger på den Europeiska strategin till AI, från 2018, som syftar till att öka investeringar på området och samtidigt ta i åtanke de socioekonomiska förändringarna AI kan orsaka och därmed utveckla ett lämpligt etiskt och juridiskt ramverk för området. Programmet ska underlätta för statliga myndigheter och företag att ta del av AI-testning och experiment i EU. Budgeten ska även gå till investeringar i forskning och innovation inom Horizon Europe, för att se till att EU ligger i täten när det kommer till utveckling inom AI.

2 miljarder euro till cybersäkerhet. Pengarna ska investeras i säkerhet för EU:s digitala marknad, samhälle och demokrati genom att öka internetsäkerhet och förbättra EU:s industri för cybersäkerhet. Detta ska resultera i toppmodern utrustning och infrastruktur för cybersäkerhet, samt främja utbildning och kunskap på området.

700 miljoner euro till digital kunskap, vilket ska säkerställa att båda nuvarande och framtida arbetskraft har möjlighet att enkelt införskaffa sig digitala färdigheter genom lång- och kortsiktiga utbildningar, samt utbildningar på arbetsplats i hela EU. En del av finansieringen kommer också att gå till att hjälpa små till medium stora företag, samt inom statsförvaltning – att lära ut färdigheterna som krävs för att ta del av den nya tekniken inom högpresterande datorer, AI och cybersäkerhet.

1,3 miljarder euro ska främja en vid användning av digital teknologi över marknaden och europeiska samhället. Detta ska bland annat användas för en digital omstrukturering hos statsorgan och offentlig service, samt se till att det finns en driftskompatibilitet mellan de olika EU-länderna. Finansieringen ska även bidra till utvecklingen av ett europatäckande digitalt nätverk.

Varför ett nytt program?

Digital Europe programme är det första finansieringsprogram som enbart kommer att fokusera på digital utveckling i EU. Tidigare, och för närvarande, har finansiering inom området varit utspritt på flera olika program. Det nya gemensamma programmet går i linje med EU-kommissionens uppfattning om att större stöd behöver ges till den digitala inre marknaden om utvecklingen ska ske i den takt och riktning som mest skulle gynna EU:s medborgare och företag. Vikten av att färdigställa den digitala inre marknaden framhålls även av Europaparlamentet, som vid ett flertal tillfällen betonat vikten av att finansiera utvecklingen av den digitala inre marknaden. Även Ministerrådet och det Europeiska Rådet har tidigare ställt sig positivt till en utveckling av den digitala inre marknaden. På 2017 års digitala toppmöte i Tallinn diskuterades en vision för digitalisering av EU till 2025, som ville att EU skulle investera i alla de områden förslaget från EU-kommissionen en täcker.

 

Läs mer om EUs digitala program här.

/Niklas Johansson & Clara Lundén

Nyheter

  • Förslag: 9,2 miljarder euro till nytt digitalt program.

    2019-02-11

    I juni 2018 presenterade för första gången den europeiska kommissionen ett förslag om att det i nästa fleråriga budet som sträcker sig över 2021–2027, ¬ ska ska finnas finansiering till ett nytt digitalt program för att bygga upp och säkra en gemensam digital inre marknad för EU. Sedan mitten på 1990-talet har EU strävat efter att etablera en digital inre marknad. EU-kommissionen menar att de framsteg som gjorts inom teknologi, och framförallt framväxten av dagens internet, har gjort att en gemensam marknad för EU:s medlemsländer aldrig varit viktigare. Det är bakgrunden till förslaget för ”Digital Europe programme”: ett program med finansiering som ska bygga en gemensam digital inre marknad för EU. Avkastningen från fungerande digital inre marknad, utan restriktioner och med pålitlig säkerhet skulle enligt förslagstexten kunna öka EU:s bruttonationalprodukt med så mycket som 415 miljarder euro per år.

  • Forskning och innovation under kommande långtidsbudget – uppdatering av förhandlingsläget

    2018-12-19

    Ett halvår har nu gått sedan Kommissionen i maj och juni lade fram sitt förslag på långtidsbudget samt de program och fonder som den styr för perioden 2020-2027. Sedan dess pågår flitiga förhandlingar diskussioner om innehållet mellan EU:s institutioner, men även om mycket ännu är oklart så är det tydligt att forskning och innovation är högt på agendan med en kraftigt utökad budget för Horizon Europe som rymmer merparten av unionens engagemang på området. Det är även tydligt att det kommer en rad nya inslag i programmet som kommer att påverka utlysningar och fördelnings av forskningsmedel och därmed delvis förändra hur norra Sveriges aktörer kan arbeta med programmet. Här kommer en uppdatering av förhandlingsläget om forskning och innovation i den kommande programperioden.

  • Ny plattform för forskningsdata

    2018-12-05

    EU har lanserat en ny plattform, European Open Sience Cloud, där data från forskningsverksamhet ska kunna tillgängliggöras för andra forskare.

  • Snabbare utbyggnad av 5G

    2018-11-21

    Den 14 november röstade Europaparlamentet för ett förslag som ska skynda på utvecklingen av Europas 5G-nät. 5G är nästa generation telekommunikationssystem som kopplar trådbunden och trådlös kommunikation och ger extremt hög bandbredd till användare och anslutna objekt som mobiltelefoni och datorer men även hushållsapparater, sensorer och bilar.

  • Umeå finalist i iCapital

    2018-10-24

    Umeå har passerat nästa steg i utnämningen till European Capital of Innovation Awards och står nu som en av sex finalister till utmärkelsen och prissumman på 1 miljon Euro.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS