Arctic Futures Symposium 2013

2013-10-22

Ett holistiskt synsätt för ett hållbart Arktis var temat på Arctic Futures Symposium 2013 som hölls i Bryssel den 16-17 oktober. Konferensen hade talare från många olika länder och olika delar av samhället. Det fanns bland annat representanter från Arktiska rådet, Europaparlamentet, samerna och andra ursprungsbefolkningar, EU-kommissionen, oljeindustrin och lokalbefolkningen. Alla med samma mål, ett hållbart Arktis - skillnaderna låg i definition och vägarna för att nå dit.

Konferensen tog upp många intressanta aspekter kring Arktis, dess problem och möjligheter. Miljön behöver skyddas samtidigt som befolkningen behöver jobb. Oljan borde inte användas men energin behövs. Smältande is öppnar upp flertalet resurser inom Arktis, inte bara olja och fisk utan även transportmöjligheter. Samtidigt skapar tillgången till dessa resurser konflikter som behöver lösas.

Isabelle Durant, Europaparlamentets vice talman, inledde med att säga att Arktis är ett geopolitiskt känsligt område och det är viktigt att se till en helhetsbild med olika faktorer som påverkar området. Lowri Evans, generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske, fortsatte med att EU vill ta sitt ansvar för den Arktiska utvecklingen men lyfta att framtiden borde ligga i händerna på de människor som bor i Arktis. Det bor ca 4 miljoner människor i området som räknas till Arktis och norra Sverige är en del av detta område.  Sverige var ordförande i Arktiska rådet 2011-2013, men nuvarande ordförandeland är Kanadaoch deras prioritet är människorna som bor i Arktis.

Den arktiska lokalbefolkningen fick också komma till tals på konferensen. Reggie Joule, borgmästare i kommunen Northwest Arctic i Alaska, talade om hur de löst några av de problem de haft på grund av att de bor i Arktis. Exempelvis tillhör största delen av de ca 7500 innevånarna i Reggie Joules kommun till Alaskas urbefolkning, vars livsvillkor är beroende av naturen men de har också världens största gruva för zink och bly. För att gruvnäringen inte skulle förstöra naturen och möjligheten för innevånarna att idka jakt, fiske och andra livsviktiga näringar, skrev kommunen in tydliga skyldigheter för företaget i hyreskontraktet för att hyra marken. Bland annat fick inga föroreningar läcka ut i grundvattnet från gruvan, vägen mellan gruva och hamnen får inte användas när cariboun (amerikansk ren) förflyttar sig och fraktfartygen får inte gå in i hamn under jaktsäsongen. Gruvan är ett positivt exempel på hur det går att kombinera möjligheterna och utmaningar i Arktis.

Alla världens stora oljeföretag gör prospekteringar i Arktis som har väldigt stora oljefyndigheter. Samtliga forskare som talade på konferensen var dock överrens om att Arktis tar stor skada av den globala uppvärmningen, hav som land, och det är därför inte försvarbart att bryta oljan som finns i området. Statoils vice VD för prospektering i Norge, Gro Gunleiksrud Haatvedt, anser att det är nödvändigt att utvinna olja i Arktis för att tillgodose energibehovet som kommer öka med 30 % de närmaste 30 åren. Hon säger dock att företagen har ett ansvar för att utvinningen sker i takt med att teknologin klarar utmaningarna som finns i de arktiska vattnen. När Arktiska havet värms upp och isen försvinner leder det till ett nytt fokus på resurserna i området, vilket i sin tur lett till att länderna som angränsar Arktiska havet, t.ex Ryssland, Danmark och Norge börjat göra anspråk på större havsterritorier. Alla stater involverade, även Sverige genom Arktiska rådet, hävdar bestämt att alla anspråk kommer lösas utan konflikt vilket återigen konstaterades av politikerna under Arctic Futures Symposium.

Arktis som en konfliktfri zon var dock inget som svenska Helena Omma, vice ordförande i renskötarnas världsorganisation, kunde ställa sig bakom, då det redan finns konflikter i Arktis. Till exempel, den territoriella konflikt som finns mellan samerna och övriga intressenter över historiska renbetesmarker pågår bland annat i Kallak utanför Jokkmokk. I Kallak vill ett dotterbolag till engelska Beowulf Mining starta en gruva. För samerna skulle en gruva innebära att det inte går att flytta sina renar från ett betesområde till ett annat. Hon ifrågasatte om Arktis framtid verkligen låg i händerna hos dess innevånare när 20 000 svenska samer som bor i det arktiska området inte har rättigheter till renbetesmarker.

Läs mer om Arktiska rådet 

Läs mer om konferensen

Läs North Swedens nyhet om Arktiska rådets möte i Kiruna i maj 2013

/Jennie Larsson

Nyheter på området

  • Högt stöd för EU bland svenskar

    2018-12-19

    Statistiska centralbyråns stora opinionsundersökning visar ett stort stöd för EU bland svenska folket – 58,6 % av svenskarna är i huvudsak för det svenska EU-medlemskapet. Samtidigt är motståndet mot euron fortsatt stort då knappt 19 % skulle vilja byta valuta. Enligt Eurobarometern är svenskarna de som är mest positiva till ett ökat EU-samarbete vad gäller migrationsfrågan och utvecklandet av förnybar energi som prioriterande åtgärd på grund av klimatförändringar.

  • Brexit huvudpunkten vid Europeiska rådets toppmöte 13-14 december

    2018-12-18

    Medlemsländernas stats- och regeringschefer träffades 13–14 december i Bryssel för toppmöte med frågor om bland annat Brexit, migration och klimat. Slutsatser från torsdagens möte om Brexit visar att Europeiska rådet står fast vi det avtal som förhandlats fram och att en omförhandling av Brexit-avtalet inte är aktuell. Under fredagens möte diskuterades bland annat EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027, migration och klimat.

  • Arctic Shorts: kortfilmskväll

    2018-12-05

    Under kortfilmsfilmkvällen Arctic Shorts i Bryssel, den 27 november visades nio kortfilmer från arktiska regioner som är partners i International Polar Foundation.

  • Ny ansökningsomgång till EU-parlamentets Karlspris som riktar sig till ungdomar

    2018-10-31

    Nu startar en ny ansökningsomgång till Karlspriset, där ungdomar tävlar om att ingå i EU- projekt. EU-parlamentets syfte med Karlspriset är att främja den europeiska identiteten och samhörigheten bland EU:s unga medborgare. Projekt tidigare år har fokuserat på ungdomsutbyten, evenemang för EU:s befolkning samt internetbaserade projekt. Varje år nomineras 28 projekt, ett från varje EU-medlemsland, där representanter från varje projekt får en unik inbjudan till stiftelsen för det nationella Karlspriset i Aachen. Sista ansökningsdag är den 28 januari 2019.

  • Verktyget SELFIE ska öka digitalt lärande i skolor runt om i Europa

    2018-10-31

    EU-kommissionen presenterade den 25 oktober ett nytt verktyg som ska hjälpa skolor i både EU samt Ryssland, Georgien och Serbien att utvärdera hur man använder digital teknik i undervisningen. Verktyget SELFIE, som står för ”Self-reflection on Effective Learning by Fostering the use of Innovative Educational Technologies”, kan användas på frivillig grund av 76,7 miljoner elever, studenter och lärare i 250 000 skolor inom EU.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS