Barentssamarbetet firade 25 år

2018-06-06

Tisdag den 5 juni gick seminariet ”Barents Co-operation 25 years” av stapeln på Sveriges ständiga EU-representation i Bryssel. Det var ett samarrangemang mellan Sverige och Norge med från svensk sida North Sweden och UD. Konferensen syftade till att fira det unika samarbete som under 25 år existerat mellan länderna och regionerna i Barents. Medverkade från svensk sida gjorde bland annat Västerbottens landshövding Magdalena Andersson, Sveriges arktiska ambassadör Björn Lyrvall, Christer Palo från Trafikverket Norr samt Europaparlamentarikern Marita Ulvskog.

25 framgångsrika år belystes med sikte framåt

Det som fört Barentsregionerna, bestående av de nordligaste delarna av Sverige, Finland, Norge och nordvästra Ryssland, samman historiskt är bland annat utmaningar med ett kargt klimat, klimatpåfrestningar och befolkningsgleshet men även unika möjligheter såsom kultur, ursprungsbefolkningar, naturresurser och innovation. Efter kalla krigets slut skapades Barentsrådet mellan de berörda länderna för att skapa utbyte och samverkan mellan regionerna i norr för gemensam utveckling över gränser som tidigare varit stängda. Barentssamarbetet består av en nationell samverkan där Sverige idag är ordförande och en regional där norska Finnmark är ordförande 2017-2019.

Det var också de ordförandeskapen som tillsammans med EU-kontoren North Sweden och North Norway anordnade seminariet för att i EU uppmärksamma de 25 åren av unik lokal samverkan. Bland de medverkande fanns utöver nationell och regional svensk medverkan också vice generaldirektören för EU:s utrikestjänst, Christian Leffler, EU:s arktiska ambassadör Marie-Anne Coninsx, Rysslands Barentsföreträdare Sergey Petrovich, finske ambassadören Harri Mäki-Reinikka och Ragnhild Vassvik, ordförande för Barents regionala råd, och Tomas Norvoll från Nordland, Tatiana Egorova, Barents urfolkskontor, samt Urmas Paet, Europaparlamentets arktiska rapportör och den finska Europaparlamentarikern Merja Kyllönen.

 IMG_4035

Ordförande för Barents regionala råd Ragnhild Vassvik, EU:s arktiska ambassadör Marie-Anne Coninsx, Västerbottens landshövding Magdalena Andersson och Rysslands Barentsföreträdare Sergey Petrovich.

Ändamålet med konferensens presentationer och diskussioner var att lära från det historiska samarbetet i en optimistisk framtidsanda och bygga på självförtroendet för Barentsregionen som en - för hela EU - viktig region och ett viktigt samarbete för att upprätthålla kontakter över gränserna och i grunden bygga fred genom det. Under konferensen uppmanades ett flertal gånger att även fortsättningsvis satsa på nyskapande genom att sammanföra unga människor och gränsöverskridande utvecklingsarbete.

Barents styrkor och nutida utmaningar

En av de främsta framgångarna tack vare Barentssamarbetet, som många av konferensens  talare lyfte fram, har varit och är fortfarande, bevarandet av freden i regionerna. Merja Kyllönen, den finska Europaparlamentarikern, lyfte det rentav som världens mest framgångsrika fredssamarbete i hela EU-tankens anda. Urmas Paet från Estland och Europaparlamentets rapportör om EU:s arktiska policy varnade samtidigt för att det säkerhetspolitiska läget åter blir allt mer ansträngt i en region med många konkurrerande intressen mellan olika länder och inte minst Rysslands agerande.

Det unika i samarbetet är inte enbart målet att arbeta för gemensamma intressen utan även att den geografiska sammanhållningen, som uppstått mellan Barentsregionerna redan innan länder såsom Sverige och Finland gick med i EU, fungerat fredsförebyggande mellan Sverige, Norge, Finland och Ryssland. EU:s företrädare Christian Leffler och Marie-Anne Coninxs, från utrikestjänsten påpekade vikten av samarbete över gränserna för att bibehålla ömsesidigt förtroende för varandra men också kring specifika utmaningar som klimat och vikten av infrastruktur som också blev tydligt i den samrådsprocess EU haft med framförallt regionerna i Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Det unika med Europas arktiska områden är att de är befolkade och välutvecklade samhällen med även urbana miljöer, att lyfta fram som exempel för hela Europa och andra perifera regioner.

Styrkor med Barentssamarbetet är de olika gränsöverskridande projekt som fört aktörerna i regionerna samman och även gett utrymme för urfolken i regionen som också är en integrerad del av Barentssamarbetet. Exempel på sådana projekt är Arctic Skills, där ungdomar tävlar i yrkeskunskaper, Barents ursprungsbefolkningskontor, där folkgrupper från de olika regionerna träffas och driver politiska och kulturella frågor, KOLARCTIC CBC med miljöprojekt såsom ReMiBar som löst problem med stängda vandringsvägar för djurliv i vattendrag.

 IMG_3982

Tatiana Egorova, Barents urfolkskontor

Olika röster om Barents och samarbetet under seminariet

Vad gäller Barents utmaningar så lyfte exempelvis Marita Ulvskog fram att Barents är föga känt på EU-nivå. Det är inte ovanligt att norden och arktiska Europa exotifieras. Tack vare att filmen Sameblod under 2018 erhöll Europaparlamentets filmpris LUX fångade regionen ett flertal parlamentarikers uppmärksamhet med ett uppsving för intresset för samerna. Marita Ulvskog menar att det krävs mer riktade insatser för att uppmärksamma det europeiska Arktis. Därtill att det är givande med fler events och ökad uppmärksamhet som sätter Barentsregionerna på EU-kartan. Men en ökad uppmärksamhet är inte bara av godo. Enligt Tatiana Egorova, Barents kontor för urfolkskontor, kan ökad turism och en ökad uppmärksamhet leda till en exploatering av samernas näringar och natur. Därför måste naturområden, samernas och renarnas sätt att leva respekteras, om en ökad turism ska vara möjlig.

Krister Palo från svenska transportstyrelsen berättade om hur man arbetar med utbyggnad av transporter i Barentsregionen utifrån en gemensam transportplan över alla de fyra ländernas nordligaste delar som nu skall uppdateras och Magdalena Andersson, Västerbottens landshövding, berättade om hur Västerbotten arbetar för främjandet av Barentsregionen och att framgången för Barentssamverkan framförallt ligger i just det regionala och lokala perspektivet med konkreta utbyten mellan folk till folk och även företag till företag med delegationer som träffar varandra över gränserna och också kan göra nya affärer med varandra. Tomas Norvoll från norska Nordland svarade på frågan om beaktandet av samernas rättigheter fram att ursprungsbefolkningar, samer bland andra, borde involveras i ett tidigt skede i processer så att deras synsätt implementeras parallellt istället för att bli efterfrågade om input i slutet av en process.

 IMG_3971

Krister Palo, Svenska Transportstyrelsen

IMG_4053

Magdalena Andersson, Västerbottens landstings landshövding

Ta del av programmet för Barents 25 år här.

Se hela konferensen live streaming här.

Läs mer om Barentssamarbetet här.

Läs mer om den arktiska samrådsprocessen i EU här.

/Mikael Janson och Julia Hanson

Nyheter på området

  • Rumänien håller ordförandeskapet i Europeiska rådet första halvan av 2019

    2019-01-14

    Ordförandeskapet för Europeiska rådet roterar var sjätte månad mellan EU:s medlemsstater. Det land som innehar ordförandeskapet ansvarar för möten där Europeiska rådet med EU-ländernas regeringschefer sammanförs sätter agendan för programmet samt ser till att arbetet präglas av kontinuitet. Från januari till juni 2019 innehar Rumänien ordförandeskapet för Europeiska rådet efter Österrike.

  • Nya och förbättrade regler för Schengens informationssystem

    2019-01-11

    EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker framhöll i sitt ”State of the Union-tal” 2016 vikten av att övervinna brister i datahantering och förbättra interoperabiliteten hos befintliga informationssystem. Två år tog det innan orden omvandlades till resultat. Under året 2018 sista dagar antogs nya regler som syftar till att stärka Schengens informationssystem (SIS).

  • Högt stöd för EU bland svenskar

    2018-12-19

    Statistiska centralbyråns stora opinionsundersökning visar ett stort stöd för EU bland svenska folket – 58,6 % av svenskarna är i huvudsak för det svenska EU-medlemskapet. Samtidigt är motståndet mot euron fortsatt stort då knappt 19 % skulle vilja byta valuta. Enligt Eurobarometern är svenskarna de som är mest positiva till ett ökat EU-samarbete vad gäller migrationsfrågan och utvecklandet av förnybar energi som prioriterande åtgärd på grund av klimatförändringar.

  • Brexit huvudpunkten vid Europeiska rådets toppmöte 13-14 december

    2018-12-18

    Medlemsländernas stats- och regeringschefer träffades 13–14 december i Bryssel för toppmöte med frågor om bland annat Brexit, migration och klimat. Slutsatser från torsdagens möte om Brexit visar att Europeiska rådet står fast vi det avtal som förhandlats fram och att en omförhandling av Brexit-avtalet inte är aktuell. Under fredagens möte diskuterades bland annat EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027, migration och klimat.

  • Arctic Shorts: kortfilmskväll

    2018-12-05

    Under kortfilmsfilmkvällen Arctic Shorts i Bryssel, den 27 november visades nio kortfilmer från arktiska regioner som är partners i International Polar Foundation.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS