Barentssamarbetet firade 25 år

2018-06-06

Tisdag den 5 juni gick seminariet ”Barents Co-operation 25 years” av stapeln på Sveriges ständiga EU-representation i Bryssel. Det var ett samarrangemang mellan Sverige och Norge med från svensk sida North Sweden och UD. Konferensen syftade till att fira det unika samarbete som under 25 år existerat mellan länderna och regionerna i Barents. Medverkade från svensk sida gjorde bland annat Västerbottens landshövding Magdalena Andersson, Sveriges arktiska ambassadör Björn Lyrvall, Christer Palo från Trafikverket Norr samt Europaparlamentarikern Marita Ulvskog.

25 framgångsrika år belystes med sikte framåt

Det som fört Barentsregionerna, bestående av de nordligaste delarna av Sverige, Finland, Norge och nordvästra Ryssland, samman historiskt är bland annat utmaningar med ett kargt klimat, klimatpåfrestningar och befolkningsgleshet men även unika möjligheter såsom kultur, ursprungsbefolkningar, naturresurser och innovation. Efter kalla krigets slut skapades Barentsrådet mellan de berörda länderna för att skapa utbyte och samverkan mellan regionerna i norr för gemensam utveckling över gränser som tidigare varit stängda. Barentssamarbetet består av en nationell samverkan där Sverige idag är ordförande och en regional där norska Finnmark är ordförande 2017-2019.

Det var också de ordförandeskapen som tillsammans med EU-kontoren North Sweden och North Norway anordnade seminariet för att i EU uppmärksamma de 25 åren av unik lokal samverkan. Bland de medverkande fanns utöver nationell och regional svensk medverkan också vice generaldirektören för EU:s utrikestjänst, Christian Leffler, EU:s arktiska ambassadör Marie-Anne Coninsx, Rysslands Barentsföreträdare Sergey Petrovich, finske ambassadören Harri Mäki-Reinikka och Ragnhild Vassvik, ordförande för Barents regionala råd, och Tomas Norvoll från Nordland, Tatiana Egorova, Barents urfolkskontor, samt Urmas Paet, Europaparlamentets arktiska rapportör och den finska Europaparlamentarikern Merja Kyllönen.

 IMG_4035

Ordförande för Barents regionala råd Ragnhild Vassvik, EU:s arktiska ambassadör Marie-Anne Coninsx, Västerbottens landshövding Magdalena Andersson och Rysslands Barentsföreträdare Sergey Petrovich.

Ändamålet med konferensens presentationer och diskussioner var att lära från det historiska samarbetet i en optimistisk framtidsanda och bygga på självförtroendet för Barentsregionen som en - för hela EU - viktig region och ett viktigt samarbete för att upprätthålla kontakter över gränserna och i grunden bygga fred genom det. Under konferensen uppmanades ett flertal gånger att även fortsättningsvis satsa på nyskapande genom att sammanföra unga människor och gränsöverskridande utvecklingsarbete.

Barents styrkor och nutida utmaningar

En av de främsta framgångarna tack vare Barentssamarbetet, som många av konferensens  talare lyfte fram, har varit och är fortfarande, bevarandet av freden i regionerna. Merja Kyllönen, den finska Europaparlamentarikern, lyfte det rentav som världens mest framgångsrika fredssamarbete i hela EU-tankens anda. Urmas Paet från Estland och Europaparlamentets rapportör om EU:s arktiska policy varnade samtidigt för att det säkerhetspolitiska läget åter blir allt mer ansträngt i en region med många konkurrerande intressen mellan olika länder och inte minst Rysslands agerande.

Det unika i samarbetet är inte enbart målet att arbeta för gemensamma intressen utan även att den geografiska sammanhållningen, som uppstått mellan Barentsregionerna redan innan länder såsom Sverige och Finland gick med i EU, fungerat fredsförebyggande mellan Sverige, Norge, Finland och Ryssland. EU:s företrädare Christian Leffler och Marie-Anne Coninxs, från utrikestjänsten påpekade vikten av samarbete över gränserna för att bibehålla ömsesidigt förtroende för varandra men också kring specifika utmaningar som klimat och vikten av infrastruktur som också blev tydligt i den samrådsprocess EU haft med framförallt regionerna i Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Det unika med Europas arktiska områden är att de är befolkade och välutvecklade samhällen med även urbana miljöer, att lyfta fram som exempel för hela Europa och andra perifera regioner.

Styrkor med Barentssamarbetet är de olika gränsöverskridande projekt som fört aktörerna i regionerna samman och även gett utrymme för urfolken i regionen som också är en integrerad del av Barentssamarbetet. Exempel på sådana projekt är Arctic Skills, där ungdomar tävlar i yrkeskunskaper, Barents ursprungsbefolkningskontor, där folkgrupper från de olika regionerna träffas och driver politiska och kulturella frågor, KOLARCTIC CBC med miljöprojekt såsom ReMiBar som löst problem med stängda vandringsvägar för djurliv i vattendrag.

 IMG_3982

Tatiana Egorova, Barents urfolkskontor

Olika röster om Barents och samarbetet under seminariet

Vad gäller Barents utmaningar så lyfte exempelvis Marita Ulvskog fram att Barents är föga känt på EU-nivå. Det är inte ovanligt att norden och arktiska Europa exotifieras. Tack vare att filmen Sameblod under 2018 erhöll Europaparlamentets filmpris LUX fångade regionen ett flertal parlamentarikers uppmärksamhet med ett uppsving för intresset för samerna. Marita Ulvskog menar att det krävs mer riktade insatser för att uppmärksamma det europeiska Arktis. Därtill att det är givande med fler events och ökad uppmärksamhet som sätter Barentsregionerna på EU-kartan. Men en ökad uppmärksamhet är inte bara av godo. Enligt Tatiana Egorova, Barents kontor för urfolkskontor, kan ökad turism och en ökad uppmärksamhet leda till en exploatering av samernas näringar och natur. Därför måste naturområden, samernas och renarnas sätt att leva respekteras, om en ökad turism ska vara möjlig.

Krister Palo från svenska transportstyrelsen berättade om hur man arbetar med utbyggnad av transporter i Barentsregionen utifrån en gemensam transportplan över alla de fyra ländernas nordligaste delar som nu skall uppdateras och Magdalena Andersson, Västerbottens landshövding, berättade om hur Västerbotten arbetar för främjandet av Barentsregionen och att framgången för Barentssamverkan framförallt ligger i just det regionala och lokala perspektivet med konkreta utbyten mellan folk till folk och även företag till företag med delegationer som träffar varandra över gränserna och också kan göra nya affärer med varandra. Tomas Norvoll från norska Nordland svarade på frågan om beaktandet av samernas rättigheter fram att ursprungsbefolkningar, samer bland andra, borde involveras i ett tidigt skede i processer så att deras synsätt implementeras parallellt istället för att bli efterfrågade om input i slutet av en process.

 IMG_3971

Krister Palo, Svenska Transportstyrelsen

IMG_4053

Magdalena Andersson, Västerbottens landstings landshövding

Ta del av programmet för Barents 25 år här.

Se hela konferensen live streaming här.

Läs mer om Barentssamarbetet här.

Läs mer om den arktiska samrådsprocessen i EU här.

/Mikael Janson och Julia Hanson

Nyheter på området

  • DiscoverEU drar igång och ger EU:s 18-åringar chansen att utforska Europa i sommar!

    2018-06-12

    DiscoverEU, som vi tidigare har skrivit om här på hemsidan, har nu påbörjats! För att söka resekort och resa gratis inom EU i högst 30 dagar via initiativet DiscoverEU så krävs det att du är medborgare i någon av EU:s 28 medlemsländer samt att du är 18 år gammal eller född någon gång mellan 02/07/1999 och 01/07/2000. Ansökan är öppen till 26:e juni.

  • Barentssamarbetet firade 25 år

    2018-06-06

    Seminariet ”Barents Co-operation 25 years” tog plats i Bryssel 5 juni, ett arrangemang mellan Sverige, Norge, North Sweden och UD. Samarbetets 25 år belystes med sikte framåt.

  • ”Re-energising Europe”: en konferens om EU:s framtid

    2018-06-04

    Den 31 maj anordnades EU-konferensen ”Re-energising Europe” av New Pact for Europé (NPE), med medverkan av EU-toppolitiker som exempelvis EU-kommissionens president Jean-Claude Juncker, och diskussion om rapporten ”Re-energising Europe”. Rapporten är ett resultat av initiativet The New Pact for Europa (NPE) som lanserades 2013 och syftade till att återuppbygga tilliten mellan nationella och transnationella institutioner genom att föra dialoger över hela EU och därtill analysera unionens ”hälsotillstånd” och formulera rekommendationer för EU-samarbetet för framtiden. Rapporten belyser att EU:s kvarvarande 27 medlemsländer är i behov av att arbeta fram en ”win-win-deal”. Fokus under konferensen låg på att tillföra ett viktigt bidrag till den debatten för förändringar som stärker medborgarnas och ländernas tillit till EU.

  • Hur väl digitaliseras EU-länderna?

    2018-05-23

    Den 18 maj publicerade EU-kommissionen resultat från deras verktyg ”Digital Economy and Society Index (DESI) som mäter medlemsländernas generella relation och framsteg mot den digitala marknaden och vad det innefattar. Resultatet visar att EU går mot att bli mer digitaliserat, men att det fortfarande krävs stora insatser för att EU ska nå nivåer som de globala ledarna (bland annat USA och Asien) på området. Särskilt problemet med att medlemsländer har olika nivåer av digitalisering är oroande och bör bemötas för att minska klyftor.

  • North Sweden och nya EU-direktivet om allmänt dataskydd, GDPR

    2018-05-22

    Regler för skydd av personuppgifter i och utanför EU med EU:s allmänna dataskyddsförordning, GDPR, ersätter den svenska personuppgiftslagen, PuL, den 25 maj 2018. Detta innebär att hanteringen av förvaringen av personuppgifter inom EU förändras. Därefter får exempelvis kontaktuppgifter till en person inte registreras utan personens medgivande. Läs om hur North Sweden följer direktivet.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS