EU-kommissionen utökar stödet till jordbrukare efter sommarens torka

2018-09-18

Sommarens torka har lett till brist på djurfoder för EU:s jordbrukare och ökade inköpskostnaden för djurfoder vilket påverkat deras inkomster negativt. Därför väljer EU-kommissionen nu att satsa ytterligare medel för drabbade jordbrukare. Syftet är att öka tillgången på foder samt komplettera de tidigare insatser som EU tidigare har bidragit med tidigare i år.

Sommarens långvariga torka har lett till minskade skördar, vilket i sin tur har lett till en brist på djurfoder, ett ökat pris och ökade kostnader för jordbrukare. Det har även varit aktuellt att slakta djur i förtid. För att stötta de drabbade jordbrukarna, utökar EU-kommissionen därför den nuvarande insatsen för ekonomisk ersättning och ger jordbrukare fler verktyg att anpassa sig till den knapra situationen att möjliggöra försörjningen av djurfoder.

EU-kommissionen utökar ersättningen för jordbrukare

Den nya insatsen ger fler verktyg för jordbrukarna att anpassa sig till situationen för att kunna tillgodose en större tillgång av djurfoder samt att förbättra jordbrukarnas ekonomiska situation. Enligt nuvarande regler kan statligt stöd exempelvis beviljas för upp till 80 % av den skada som orsakats av torka. Därtill kan inköp av foder erhålla stöd om det gäller materiella skador eller inkomstbortfall.

EU-kommissionen föreslår nu att jordbrukare ska få högre förskott, upp till 85 % av landsbygdsutvecklingsstödet och upp till 70 % av direktstödet. De jordbrukare som mister 30 % eller mer av sin ordinära årsinkomst är därmed berättigade till ersättning. Eventuella skador kan ersättas upp till 15 000 euro under tre år, där inkluderas även kostnaden för foder. Detta gäller redan från mitten av oktober och inte från december som det tidigare har varit planerat.

Insatsen innehåller även en möjlighet att återfå 100 % av den förlorade produktionspotentialen som har uppstått efter torkan, om medlemslandet väljer att benämna torkan som en naturkatastrof. Ersättningen kan bland annat användas till investeringar som att åter så de drabbade betesmarkerna.

Undantag mot tidigare lagstiftning för fodertillverkning

Insatsen består även av flera undantag mot tidigare lagstiftning, exempelvis möjligheten att använda höstgrödor som fånggrödor till att producera foder eller bete. En fånggröda är en gröda som blandas med en befintlig gröda när den sås. Syftet är att uppta kväve från marken under de perioder då ingen utav de huvudsakliga grödorna odlas. Det görs vanligtvis under sensommaren eller hösten. Vanliga arter som använts till fånggröda är tillexempel engelskt rajgräs och rödklöver.

Undantaget med att använda fånggrödor till foder omfattar även samernas fodertillverkning till renbeståndet (och inte som blandningar av olika grödor såsom nu föreskrivs). Minimiperioden för fånggrödor är vanligtvis 8 veckor men nu ges möjligheten att förkorta den perioden, för att jordbrukare ska hinna så sina höstgrödor.

– Jag är mycket orolig över denna långvariga torka, säger EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan. Jag har varit i kontakt med ministrar i de drabbade länderna för att diskutera situationen och få en färsk bedömning av dess inverkan. Kommissionen är som alltid redo att stödja jordbrukare som drabbats av torka med hjälp av en rad verktyg, inbegripet större förskott, undantag från förgröningskraven och statligt stöd. Den gemensamma jordbrukspolitiken ger redan ett säkerhetsnät för jordbrukare som drabbas av oförutsebara händelser. Jag uppmanar alla medlemsländer att utnyttja alla insatser och åtgärder som står till förfogande i vår lagstiftning.

De verktyg som medlemsländerna kan använda sig av för att stötta de drabbade jordbrukarna kan t.ex. vara att bidra till de gemensamma fonderna som delar ut ersättning till jordbrukarna. För att ta del av stödet ska de enskilda medlemsländerna förändra sitt landsbygdsutvecklingsprogram, vilket kan göras årligen. Medlemsstaterna har tagit del av EU-kommissionens förslag och kommer att antas formellt i slutet av september, åtgärderna kommer att gälla retroaktivt. 

Läs mer:

Första pressmeddelandet från EU-kommissionen

Andra pressmeddelandet från EU-kommissionen

Rapport från EU-kommissionen

/ Stina Skoglöf

Nyheter på området

  • Ansök till Interreg volunteer youth-programmet

    2019-02-19

    ”Interreg volunteer youth" är ett EU-program som erbjuder unga EU-medborgare i åldrarna 18–30 möjligheten att delta i gränsöverskridande, transnationella eller interregionala program- och volontärprojekt. Programmet och ansökningar till de olika projekten pågår löpande.

  • Erasmus+ projektansökningar öppnade: innovation inom utbildning och sport

    2019-02-07

    Ett av EU:s tillvägagångssätt för att stimulera en gränsöverskridande projektutveckling är via Erasmus+ programmet. North Sweden publicerade den 29 januari en artikel angående detta programsamarbete som handlade om deltagarrekord och programmets framtida satsningar. Nu har programmet öppnat sin ansökan för projektfinansiering gällande perioden 2019.

  • Rapport visar på deltaganderekord i Erasmus+programmet 2017

    2019-01-29

    Den 24 januari presenterade EU-kommissionen en rapport med resultat för hur många individer som deltagit i Erasmus+ programmet under 2017. Ökad inkludering för alla, utvecklandet av digitala plattformar för språkligt lärande och en strävan efter en gemensam europeisk identitet, är centralt i EU-rapporten. Det europeiska investeringsinstrumentet Erasmus+, som syftar till att bistå europeiska ungdomar främst ekonomiskt och språkligt för att bryta barriärer mellan nationsgränser och främja livslångt lärande, slog rekord 2017 tack vare flest deltagande individer sedan programmets start 1987. En Erasmus+ budgetökning står härnäst på tur, eftersträvar EU-kommissionen, som inför programperioden 2021–2027 föreslagit en ökning av fondmedel.

  • Europaparlamentets agenda för första halvan av 2019

    2019-01-28

    Brexit, EU-val, EU:s långtidsbudget 2021-2027, propagandahot och fake news. Det kommer bli ett händelserikt första halvår för Europaparlamentet 2019. Här kommer en sammanfattning om huvudprioriteringarna som Europaparlamentet nyligen presenterat.

  • Brexit – en början utan slut i sikte

    2019-01-25

    Två och ett halvt år efter den brittiska folkomröstningen om medlemskapet i Europeiska Unionen och efter en rad förhandlingar som mynnade ut i ett utträdesavtal är Brexit, två månader bort från att det är ett faktum, fortfarande ett fenomen som skapar stor debatt men innehåller få svar. Här kommer en överblick av praktikanten Michaela Wikdahl på North Sweden för tiden från David Camerons vallöfte till Theresa Mays svårigheter i det brittiska underhuset.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS