EU-ländernas regeringschefer diskuterade EU:s framtida budget under toppmötet den 23 februari i Bryssel

2018-02-28

EU:s stats- och regeringschefer samlades i Bryssel på fredagen den 23 februari för att främst diskutera processerna kring den kommande långtidsbudgeten, nästa års Europarlamentsval samt funktionen av en så kallad toppkandidat för EU och som sträcker sig mellan 2021-2027.

EU-kommissionens diskussionsunderlag inför toppmötet

Detta var första gången stats- och regeringscheferna diskuterade vad som ska prioriteras i EU:s nästa långtidsbudget som sträcker sig från 2021 till 2027. Bland de viktigaste frågorna som diskuterades under fredagens toppmöte, där stor oenighet råder, var hur budgethålet på motsvarande 120-150 miljoner kronor ska hanteras efter Storbritanniens utträde ur EU. 

Inför mötet hade Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, tillsammans med sina kollegor tagit fram ett diskussionsunderlag innehållandes olika budgetalternativ och konsekvenser av dessa. EU-kommissionen flaggar för att det kommer att krävas både nedskärningar och ökade finansiella tillskott från medlemsländerna för att finansiera nya politiska prioriteringar. Juncker menar att EU behöver en budget som matchar med rådande ambitioner varvid nästa budget måste vara stor nog för att dels hantera nya prioriteringar, dels fylla igen det finansiella gap som Storbritannien lämnar efter sig.

Oenighet om prioriteringar och storleken på kommande budget

Statsminister Stefan Löfven har uttalat att kostnaden till EU-budgeten måste hållas nere och är emot en höjd EU-avgift, en position som delas tillsammans med tre andra medlemsländer.  Den kan ställas mot de tretton EU-länderna, med Tyskland och Frankrike i spetsen, som är för en höjd medlemsavgift. Tio länder är avvaktande eller har inte lämnat någon ståndpunkt när det gäller avgiften.

Eftersom EU-kommissionen har tagit fram förslag om nya prioriteringar, såsom en ökad gränsbevakning, en gemensam försvarsunion samt mer stöd till forskning och studentutbyte, finns det argument för att den kommande EU-budgeten ska bli större.

Sveriges bedriver en tydlig budgetrestriktiv linje och ”vill vara snålast i klassen”

Sveriges regering anser att EU måste minska sin budget på grund av Brexit och vill se att jordbruks- och regionalstödet som idag uppgår till nästan 70% av EU:s samlade medel minskar. Den svenska regeringen har därmed motsatt sig förslaget om en ökad budget på grund av att det skulle innebära en kraftig ökning för Sverige. Löfven vill prioritera säkerhetsfrågor, den inre marknaden och migration men är beredd att diskutera vad som ska prioriteras ned, tillexempelvis jordbruksstödet. Emmanuel Macron, Frankrikes president, har tvärtemot uttalat sig om att Frankrike är redo att acceptera en utvidgad EU-budget eftersom Europa inte kan ha en budget som minskar givet Brexit och andra prioriteringar. Föga förvånande trycker även Polen och Ungern på för en ökad budget. Detta då det vore fördelaktigt för Polen och Ungern som är nettomottagare av EU-pengar och således får stora stöd till regional utveckling och jordbruk. Principen inom EU är att rikare länder betalar en större andel av EU:s utgifter.  Budgeten förväntas bli klar tidigast under 2019 men förhandlingarna förväntas bli tuffa och långdragna.

Vad Sverige betalar till EU idag

Idag betalar varje land utifrån sin ekonomiska styrka 1% av bruttonationalinkomsten BNI. Sverige betalar 40 miljarder kronor EU-avgift under 2018. 13 miljarder kommer tillbaks som stöd till jordbruk, regional utveckling, forskningsprojekt med mera. Nettokostnaden för Sverige är ca 27 miljarder kronor. EU-kommissionen framhåller att det finns en rad fördelaktiga saker som inte syns som i siffror i statsbudgeten, exempelvis en öppen exportmarknad för svenska företag, möjligheter att studera i andra länder samt fred och stabilitet.

Förslaget för en utvidgad budget är att avgiften ska öka till 1,1%. Ett möjligt scenario skulle vara att Sveriges avgift ökar med 16 miljarder kronor om året, 40 procent jämfört med dagens medlemsavgift. Det tycker Stefan Lövfen är orimligt vilket han framförde till sina kollegor i Bryssel under fredagens möte. Sveriges regering kräver att de länder som inte lever upp till EU:s gemensamma beslut bör få konsekvenser, genom indragna bidrag, på grund av att de inte står upp för EU:s gemensamma värderingar. Detta gäller exempelvis migration där vissa länder inte bidrar.

Val av president till EU-kommissionen och fler platser till Sverige i Europaparlamentet

Ledarna för EU-medlemsländerna var i alla fall eniga i frågan som berör ”Spitzenkandidat” - den automatiska systemet där den partigrupp i EU-parlamentet som blir störst i Europaparlamentsvalet utser sin kandidat till nästa ordförande för EU-kommissionen. Flera stats- och regeringschefer har kritiserat systemet med toppkandidater och idén om att en politisk kandidat automatiskt blir vald till EU-kommissioner avvisades av medlemsländernas företrädare.  Slutsatsen av mötet verkar peka på att systemet, som infördes 2014, kommer att användas igen vid nästa EU-val 2019 men att kandidaten från EU-parlamentet inte, per automatik, blir ordförande utan medlemsländernas godkännande.

Frågan om att sätta ett antal platser i EU-parlamentet på en gemensam vallista skjuts fram till efter nästa EU-val. Dock ställde sig ledarna bakom idén om att dela ut ett antal av de platser, som blir över när Storbritannien lämnar, till de länder som i dag har proportionerligt färre än andra. Det innebär att Sverige väntas öka sina platser i EU-Parlamentet från dagens 20 till 21 platser.

Källa: Riksdagen, Europaportalen, Politico.

/Julia Hanson

EU-ländernas regeringschefer diskuterade EU:s framtida budget under toppmötet den 23 februari i Bryssel

EU:s stats- och regeringschefer samlades i Bryssel på fredagen den 23 februari för att främst diskutera processerna kring den kommande långtidsbudgeten, nästa års Europarlaments val samt diskussion om toppkandidat för EU och som sträcker sig mellan 2021-2027.EU-kommissionens diskussionsunderlag inför toppmötet

Detta var första gången stats- och regeringscheferna diskuterade vad som ska prioriteras i EU:s nästa långtidsbudget som sträcker sig från 2021till 2027. De viktigaste frågorna som diskuterades under fredagens toppmöte var budgethålet på motsvarande 120-150 miljoner kronor ska hanteras efter Storbritanniens utträde ur EU där stor oenighet råder.

Inför mötet hade Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, tillsammans med sina kollegor tagit fram ett diskussionsunderlag innehållandes olika budgetalternativ och konsekvenser av dessa. EU-kommissionen flaggar för att det kommer att krävas både nedskärningar och ökade finansiella tillskott från medlemsländerna för att finansiera nya politiska prioriteringar. Juncker menar att EU behöver en budget som matchar med rådande ambitioner varvid nästa budget måste vara stor nog för att dels hantera nya prioriteringar, dels fylla igen det finansiella gap som Storbritannien lämnar efter sig.

Oenighet om prioriteringar och storleken på kommande budget

Statsminister Stefan Löfven har uttalat att kostanden till EU-budgeten måste hållas nere och är emot en höjd EU-avgift, en position som delas tillsammans med tre andra medlemsländer.  Den kan ställas mot de tretton EU-länderna med Tyskland och Frankrike i spetsen som är för en höjd medlemsavgift. Tio länder är avvaktande eller har inte lämnat någon ståndpunkt när det gäller avgiften.

Eftersom EU-kommissionen har tagit fram förslag om nya prioriteringar, såsom en ökad gränsbevakning, en gemensam försvarsunion samt mer stöd till forskning och studentutbyte, finns det argument för att den kommande EU-budgeten ska bli större.

Sveriges bedriver en tydlig budgetrestriktiv linje och ”vill vara snålast i klassen”

Sveriges regering anser att EU måste minska sin budget på grund av Brexit och vill se att jordbruks- och regionalstödet som idag uppgår till nästan 70% av EU:s samlade medel minskar. Den svenska regeringen har därmed motsatt sig förslaget om en ökad budget på grund av att det skulle innebära en kraftig ökning för Sverige. Löfven vill prioritera säkerhetsfrågor, den inre marknaden och migration men är beredd att diskutera vad som ska prioriteras ned, tillexempelvis jordbruksstödet. Emmanuel Macron, Frankrikes president, har tvärtemot uttalat sig om att Frankrike är redo att acceptera en utvidgad EU-budget eftersom Europa inte kan ha en budget som minskar givet Brexit och andra prioriteringar. Föga förvånande trycker även Polen och Ungern på för en ökad budget. Detta då det vore fördelaktigt för Polen och Ungern som är nettomottagare av EU-pengar och således får stora stöd till regional utveckling och jordbruk. Principen inom EU är att rikare länder betalar en större andel av EU:s utgifter.  Budgeten förväntas bli klar tidigast under 2019 men förhandlingarna förväntas bli tuffa och långdragna.

Vad Sverige betalar till EU idag

Idag betalar varje land utifrån sin ekonomiska styrka 1% av bruttonationalinkomsten BNI. Sverige betalar 40 miljarder kronor EU-avgift under 2018. 13 miljarder kommer tillbaks som stöd till jordbruk, regional utveckling, forskningsprojekt med mera. Nettokostnaden för Sverige är ca 27 miljarder kronor. EU-kommissionen framhåller att det finns en rad fördelaktiga saker som inte syns som i siffror i statsbudgeten, exempelvis en öppen exportmarknad för svenska företag, möjligheter att studera i andra länder samt fred och stabilitet.

Förslaget för en utvidgad budget är att avgiften ska öka till 1,1%. Ett möjligt scenario skulle vara att Sveriges avgift ökar med 16 miljarder kronor om året, 40 procent jämfört med dagens medlemsavgift. Det tycker Stefan Lövfen är orimligt vilket han framförde till sina kollegor i Bryssel under fredagens möte. Sveriges regering kräver att de länder som inte lever upp till EU:s gemensamma beslut bör få konsekvenser, genom indragna bidrag, på grund av att de inte står upp för EU:s gemensamma värderingar. Detta gäller exempelvis migration där vissa länder inte bidrar.

Val av president till EU-kommissionen och fler platser till Sverige i Europaparlamentet

Ledarna för EU-medlemsländerna var i alla fall eniga i frågan som berör ”Spitzenkandidat” - den automatiska systemet där den partigrupp i EU-parlamentet som blir störst i Europaparlamentsvalet utser sin kandidat till nästa ordförande för EU-kommissionen. Flera stats- och regeringschefer har kritiserat systemet med toppkandidater och idén om att en politisk kandidat automatiskt blir vald till EU-kommissioner avvisades av medlemsländernas företrädare.  Slutsatsen av mötet verkar peka på att systemet, som infördes 2014, kommer att användas igen vid nästa EU-val 2019, men att kandidaten från EU-parlamentet inte per automatik blir ordförande, utan medlemsländernas godkännande.

Frågan om att sätta ett antal platser i EU-parlamentet på en gemensam vallista skjuts fram till efter nästa EU-val. Dock ställde sig ledarna bakom idén om att dela ut ett antal av de platser som blir över när Storbritannien lämnar till de länder som i dag har proportionerligt färre än andra. Det innebär att Sverige väntas öka sina platser från dagens 20 till 21.

 

Källa: Riksdagen, Europaportalen, Politico.

Nyheter på området

  • EU-kommissionen utökar stödet till jordbrukare efter sommarens torka

    2018-09-18

    Sommarens torka har lett till brist på djurfoder för EU:s jordbrukare och ökade inköpskostnaden för djurfoder vilket påverkat deras inkomster negativt. Därför väljer EU-kommissionen nu att satsa ytterligare medel för drabbade jordbrukare. Syftet är att öka tillgången på foder samt komplettera de tidigare insatser som EU tidigare har bidragit med tidigare i år.

  • Stor EU insats hjälpte till att bekämpa Sveriges skogsbränder

    2018-09-12

    Under sommarens stora skogsbränder bistod EU:s civilmekanism under tre veckor i juli samt augusti för att bekämpa skogsbränderna i Sverige. Bekämpningsinsatsen i Sverige är den största det senaste decenniet för hela det europeiska civilskyddet, totalt var det sju EU-länder som hjälptes åt och det gick åt 815 flygtimmar och 8822 vattenbombningar.

  • Ny ansökningsomgång för projekt inom Europiska solidaritetskåren

    2018-09-12

    Nu öppnar en ny ansökningsomgång för projekt inom den europeiska solidaritetskåren som lanserades i december 2016. Europeiska solidaritetskåren ger ungdomar möjlighet att engagera sig genom att delta i solidaritetsverksamhet, utbyta kunskaper och att på så vis även utvecklas i arbetslivet. EU satsar totalt 44 miljoner euro på de projekt som utses och minst 100 000 ungdomar har möjlighet att delta i solidaritetskårens projekt fram till 2020.

  • Europeiskt gemensamt försvar: EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan är godkänd

    2018-07-04

    Den 28 juni godkändes EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan (CDP) som syftar till att belysa EU:s försvarsprioriteringar, öka samstämmigheten samt kapaciteten i det europeiska försvarsprojektet och därmed åstadkomma snabbare resultat. Planen är tänkt ska fungera som en vägledande referens kring alla försvarsinitiativ tagna av EU:s medlemsländer och bidra till en mer effektiv beslutsprocess.

  • Möjligt att införa arbetsinvandring i syfte att reducera irreguljär migration?

    2018-07-04

    Under ett seminarium den 18 juni på det tyska Hansekontoret i Bryssel diskuterades den framtida utformningen av EU:s arbetsinvandringspolitik. Efterfrågan av individer med en yrkesutbildning ökar i Tyskland och i andra EU-länder, exempelvis inom områden som vården. I den årliga rapporten ”steering what can be steered: what can immigration and integration laws do?” ger Expert Council of German Foundations on Integration and Migration (SVR) rekommendationer för hur EU skulle kunna förenkla migration för yrkesutbildade arbetare inom ramverket för tysk migrationslagstiftning.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS