Inblandande parter uttalar sina ståndpunkter om Brexit

2018-03-14

Till följd av att Storbritannien har valt att gå ur EU, det så kallade Brexit, försöker parterna enas om förutsättningar för en övergångsperiod som ska gälla i cirka två år efter Storbritannien formella utträde ur EU den 29 mars 2019. EU-sidan måste enas om mandat för förhandlingar gällande den framtida relationen med Storbritannien samtidigt som Storbritannien har anspråk på hur kommande förhandlingar med EU efter urträdet ska se ut.

EU-sidan är skeptisk till Storbritanniens förväntningar

EU-sidan företräds av den konservative franske politikern och tidigare EU-kommissionären Michel Barnier som är chefsförhandlare i Brexitfrågan. Sveriges regering och riksdag har liksom övriga 26 EU-länder, Storbritannien borträknat, ställt sig bakom det förhandlingsmandat som Barnier fått, samtidigt som Sverige är ett av de länder med störst intressen i de framtida relationerna med Storbritannien som varande en av de största handelsparterna. Det bor cirka 100 000 svenskarna och finns närmare 1000 svenska företagen i Storbritannien som även efter Brexit ska kunna verka och bo där och idka handel.

Den 28 februari lade Barnier fram ett utkast, till ett avtal om villkoren för Storbritanniens utträde ur EU, som ett resultat av utträdesvillkoren som EU och Storbritannien enades om i december. Barnier vill att förhandlingarna om Brexit ska vara klara senast i oktober 2018 eftersom medlemsländerna och EU-parlamentet måste hinna godkänna avtalet inom tidsramen som är två år sedan Storbritannien utlöste artikel 50 i EU:s fördrag om utträde ur unionen och löper ut 29 mars 2019.

Enligt Barnier återstår en rad lösningar då Storbritannien bland annat inte accepterar att lyda under EU-domstolen under övergångsperioden och då det är oklart huruvida EU-medborgare kommer att ha samma rättigheter i Storbritannien som de har idag. Han kritiserar därför Storbritannien och menar att landet måste leva upp till EU:s åtaganden eftersom Theresa May begär att Storbritannien ska få ta del av EU-rättigheter och fördelar, exempelvis den inre marknaden. Barnier framhåller att det är viktigt att medborgarnas rättigheter skyddas, att Storbritannien står fast vid sina finansiella åtaganden och att man undviker en hård gräns mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland eftersom det är viktigt för en stabil relation mellan de brittiska och irländska regeringarna.

 20034Barnier

Michel Barnier, EU:s chefsförhandlare i Brexitfrågan, sammanställde de tidigare överenskomna utträdesvillkoren för Storbritanniens utträde ur EU

Storbritannien vill behålla internationella avtal med länder utanför EU som de upprättat tack vare EU-medlemskapet. Den brittiska regeringen vill därmed att Storbritannien behandlas på samma sätt som EU-medlemsländer, vilket inte är möjligt enligt Barnier.

– När Storbritannien lämnar EU, lämnar man även 750 internationella avtal på alla områden, enligt Barnier.

Theresa May vill ha ett specialavtal med EU

Efter att EU-sidan under flera månaders tid efterfrågat hur Storbritanniens premiärminister Theresa May ser på framtiden har May uttryckt att landet vill lämna EU:s inre marknad, det gemensamma tullsamarbetet och efterfrågar att EU-domstolen inte längre ska ha någon dömande makt i Storbritannien. Den 2 mars höll May sitt tredje Brexittal om vilken framtida relation som Storbritannien vill se med EU efter övergångsperioden som väntas löpa ut i slutet av 2020. May vill ha ett specialavtal och en så ”friktionslös” varuhandel som möjligt för tjänster och handelshinder enbart där det är ”absolut nödvändigt” och i sitt tal framhöll hon fem principer för innehållet på ett sådant avtal.

1. Storbritannien och EU ska åta sig att garantera fri och öppen konkurrens mellan företag.

2. En oberoende skiljedomstol ska lösa tvister.

3. En dialog och samråd mellan regleringsmyndigheter i EU och Storbritannien.

4. Ett avtal om dataskydd.

5. Se till att EU-medborgare och brittiska medborgare kan arbeta i varandras områden.

200314May

Theresa May under sitt Brexittal om begäran av ett specialavtal med EU

May vill dock behålla handeln med EU-länderna genom att ha ett ömsesidigt erkännande av varor med reservation för att det brittiska parlamentet ska kunna besluta om att ändra standarder för vissa varor med konsekvensen att de förbjuds i EU. May framhöll också att Storbritannien är intresserat av att kunna få associerat medlemskap i EU-myndigheter som styr över områden som läkemedel, luftfartssäkerhet och kemikalier.

Vad händer nu?

Europaparlamentet måste nu godkänna Barniers utkast på utträdesavtalet med Storbritannien. För att avtalet ska godkännas krävs att minst 20 EU-länder, som representerar minst 65 procent av invånarna, röstar för ett godkännande.

Donald Tusk, Europeiska Rådets ordförande som företräder medlemsländerna, varnade under ett möte med Theresa May den 1 mars för att ”friktionslös handel” mellan EU och Storbritannien som May efterfrågar inte är möjligt om Storbritannien lämnar EU:s tullunion och gemensamma marknad. Det innebär i realiteten att tullgränser sätts upp mellan EU:s gemensamma inre marknad och Storbritannien.

Den 7 mars presenterade Donald Tusk ett förslag utifrån EU:s riktlinjer på hur ett framtida avtal mellan EU och Storbritannien kan se ut efter Brexit. Dittills hade förhandlingarna berört utträdervillkor och den övergångsperiod som britterna begärt. Förslaget är ett svar på Theresas Mays tal. Enligt Tusk är den enda kvarvarande möjliga modellen ett frihetsavtal, liknande det handelsavtal EU har med Kanada. Ett sådant avtal blir svårt och dyrt men bör täcka alla sektorer och sakna varutullar men Storbritannien kommer däremot inte att kunna välja vilka sektorer de vill ha ett utbyte inom, enligt Tusk. Dessutom innehåller Tusks förslag att EU-domstolen ska ha fortsatt inflytande över Storbritannien. Mays begäran om en ny tvistelösningsmodell i form av en oberoende skiljedomstol avvisades därmed av Tusk.

200314Tusk

Donald Tusk, Europeiska Rådets ordförande, lade fram EU:s förslag på ett framtida avtal mellan EU och Storbritannien

– En välja-och-vraka-modell för icke-medlemmar kommer inte på fråga. Vi kommer inte att offra dessa principer, det ligger helt enkelt inte i vårt intresse. Vårt avtal kommer inte att göra handel mellan EU och Storbritannien friktionslös och mer välfungerande. Det kommer att göra det svårare och dyrare än i dag för oss alla. Faktum är att detta kommer bli det första frihandelsavtalet i historien som försvagar ekonomiska band i stället för att stärka dem, sade Tusk som slog fast att handeln kommer att bli mer komplicerad.

EU-sidan vill ha ett fortsatt samarbete med Storbritannien

Tusk vill inte måla upp bilden av att EU bygger upp en mur mellan unionen och Storbritannien och menar att han ser Storbritannien som en av EU:s närmaste grannar och partners efter Brexit. Däremot avvisas Mays önskan om att Storbritannien ska ingå i styrande EU-myndigheter rörande områden som läkemedel, luftfartssäkerhet och kemikalier. I Tusks förslag står det skrivet att EU kommer att bevara sitt självbestämmande gällande beslutsfattande vilket utesluter Storbritannien, som efter Brexit kommer att betraktas som ett tredje land liksom övriga länder utanför EU.

Tusks förslag på riktlinjer ska nu diskuteras i medlemsländerna och ett beslut förväntas fattas vid Europarådets toppmöte den 22-23 mars där medlemsländernas stats- och regeringschefernas medverkar. I dagsläget hoppas EU på att förhandla fram ett frihandelsavtal under den övergångsperiod som väntas pågå mellan det formella utträdet från 29 mars 2019 och sista december 2020.

Läs mer om Tema Brexit på Europaportalens hemsida.

Läs mer, eller lyssna till, Donald Tusks uttalande rörande ett framtida avtal med Storbritannien som baseras på EU:s riktlinjer på EU-kommissionens hemsida.

/Julia Hanson

Nyheter på området

  • Europeiskt gemensamt försvar: EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan är godkänd

    2018-07-04

    Den 28 juni godkändes EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan (CDP) som syftar till att belysa EU:s försvarsprioriteringar, öka samstämmigheten samt kapaciteten i det europeiska försvarsprojektet och därmed åstadkomma snabbare resultat. Planen är tänkt ska fungera som en vägledande referens kring alla försvarsinitiativ tagna av EU:s medlemsländer och bidra till en mer effektiv beslutsprocess.

  • Möjligt att införa arbetsinvandring i syfte att reducera irreguljär migration?

    2018-07-04

    Under ett seminarium den 18 juni på det tyska Hansekontoret i Bryssel diskuterades den framtida utformningen av EU:s arbetsinvandringspolitik. Efterfrågan av individer med en yrkesutbildning ökar i Tyskland och i andra EU-länder, exempelvis inom områden som vården. I den årliga rapporten ”steering what can be steered: what can immigration and integration laws do?” ger Expert Council of German Foundations on Integration and Migration (SVR) rekommendationer för hur EU skulle kunna förenkla migration för yrkesutbildade arbetare inom ramverket för tysk migrationslagstiftning.

  • Österrike övertar ordförandeposten i EU efter Bulgarien

    2018-07-02

    I och med att ordförandeskapet för Europeiska rådet, även kallat Ministerrådet, roterar varje halvår turas EU:s medlemsländer om att agera ordförande. I lördags överlämnades det formellt till Österrike som tar över stafettpinnen efter Bulgarien. Bulgariens premiärminister Boiko Borisov och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk var på plats vid ceremonin för överlämning av denna viktiga roll inom Europeiska rådet.

  • Fokus migration när EU-medlemsländernas regeringschefer samlades i Bryssel för toppmöte

    2018-06-29

    Under torsdagen och fredagen 28-29 juli träffades EU-ländernas regeringschefer för topp-möte i Bryssel. Fokus under mötet låg främst på att hitta en lösning på EU-ländernas skeva flyktingomfördelning. Frågor som hur EU ska förhålla sig till Donald Trump och USA:s restriktiva handelspolitik med ståltullarna, säkerhet och försvar, långtidsbudgeten samt digitalisering fick mindre utrymme på grund av att Italien inledningsvis lade in veto och blockerade förslagen av andra frågor i syfte att kräva en gemensam lösning på flyktingfördelningen.

  • DiscoverEU drar igång och ger EU:s 18-åringar chansen att utforska Europa i sommar!

    2018-06-12

    DiscoverEU, som vi tidigare har skrivit om här på hemsidan, har nu påbörjats! För att söka resekort och resa gratis inom EU i högst 30 dagar via initiativet DiscoverEU så krävs det att du är medborgare i någon av EU:s 28 medlemsländer samt att du är 18 år gammal eller född någon gång mellan 02/07/1999 och 01/07/2000. Ansökan är öppen till 26:e juni.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS