EU-miljarder investeras i vindkraftsprojekt i Piteå

2017-11-15

179 nya vindkraftverk skall byggas och ansluta till de befintliga 48 vindkraftverken som finns i Markbygden utanför Piteå. Totalt investeras åtta miljarder kronor i projektet och detta är första steget i ett större projekt kallat Markbygden 1101, som när det planeras bli färdigt 2020 skulle vara den största samlade vindkraftsanläggningen i hela Europa.

Europeiska investeringsbanken har undertecknat ett finansieringsavtal på 180 miljoner euro med GE Energy Financial Services och Green Investment Group Limited som driver vindkraftsprojektet.  Därtill har GE Energy Financial Services och Green Investment Group gemensamt investerat mer än 300 miljoner euro i eget kapital för att finansiera vindkraftparken.

Europeiska investeringsbanken stödjer Europas största landbaserade vindkraftpark i norra Sverige

Som en del av EU:s centrala investeringsplan för Europa lanserades Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) av European Investment Bank (EIB) och EU-kommissionen för att öka konkurrens i den europeiska ekonomin.  Detta EU-initiativ är det som möjliggör investeringarna i Piteås vindkraftspark. EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen som är ansvarig för jobb, tillväxt, investeringar och konkurrens kommenterar EU:s finansiering såhär:

”Att investera i förnyelsebar energi genom att bygga vindkraftsparker hjälper oss att nå en prisvärd, ren och säker energi. Men, dessa stora innovativa projekt innebär också en högre risk för investerare och det är här EU:s investeringsplan kommer in i bilden. Den bidrar med en garanti för att möjliggöra att andra investerare ansluter sig. Konstruktionen av denna banbrytande vindkraftspark kommer bekräfta Sveriges position som en av de mest framåtdrivande, hållbara länderna i EU.”

Nyheten om att vindkraftsparken Markbygden 1101 får finansiering av EU tas emot med mycket glada toner från regionen som ser hur vinkraftssatsningen i Markbygden redan haft en stor positiv inverkan för Piteås näringsliv och dess utveckling. Sven-Erik Österberg, Landshövding i Norrbotten kommenterar projektet såhär:

”Det är glädjande att en av Europas största industrisatsningar kan genomföras och bli verklighet i Norrbotten. Jag har följt arbetet under flera år och kan konstatera att det är ett välgrundat och genomfört projekt.”

– Satsning på vindkraft i Markbygden har redan haft stor betydelse för Piteås näringsliv och dess utveckling. Den fortsatta utbyggnaden kommer skapa ytterligare möjligheter för det lokala näringslivet. Men utbyggnaden ökar också tillgången på förnyelsebar energi, på sikt är det minst lika viktigt. Det bidrar både till en bättre miljö och kommer skapa förutsättningar för ytterligare industrietableringar som värderar tillgången till förnyelsebar energi högt. Därför är den fortsatta satsningen ett mycket välkommet beslut för Piteå, säger Anders Lundkvist, kommunalråd i Piteå.

/Lovisa Jonsson


Nyheter på området

  • EU-satsning för att minska matsvinn: Lanserat feedbacktjänst

    2019-03-18

    EU arbetar för att göra Europa och världen mer hållbar. Ett av fokusområdena är att arbeta för att uppnå en hållbar livsmedelskedja, där matsvinn spelar en central roll. Hur mycket matsvinn genereras det på exempelvis gårdar, fabriker, affärer, restauranger och i hushåll? EU-kommissionen vill bistå medlemsländer att sammanställa detta för att tillsammans arbeta för att halvera matsvinnet i enlighet med mål 12 i FN:s 17 hållbarhetsmål för år 2030. Därför har EU-kommissionen öppnat en feedback-tjänst för organisationer och medborgare att dela med sig av sina erfarenheter som en del av EU-plattformen för matsvinn (FLW).

  • EU-kommissionen välkomnar preliminär överenskommelse om klimatfinansiering under kommande budgetperiod 2021–2027

    2019-03-18

    EU-kommissionen välkomnade den 12 mars en preliminär överenskommelse mellan Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om utformningen av EU:s klimatprogram LIFE inför kommande budgetperiod 2021–2027. Klimatåtgärderna inom ramen för LIFE ska syfta till att skydda miljön och förhindra klimatförändringar, stötta övergången till ren energi i samhället med högre grad av effektiv energi och en större del förnybara energier i EU:s energiförsörjning. Dessa mål blir viktiga i EU:s strävan till att bli klimatneutralt 2050.

  • Färdplan: EU-kommissionen utvärderar kommunikationsinsatser till allmänheten om den gemensamma jordbrukspolitiken CAP

    2019-03-15

    För att öka information om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) ger EU-kommissionen fortlöpande ut information som berör intressenter på området. Detta kallas kommunikationsstrategi och denna planeras utifrån ett flerårigt ramverk. EU-kommissionen söker nu feedback från allmänheten och aktörer inom jordbrukspolitiken för kommunikationsstrategin som gäller perioden 2016–2020, för att detta ska fungera som underlag till utvecklingen av kommande kommunikationsstrategi. Genom färdplanen går det att svara på initiativet till och med 8 april, ett samråd planeras därefter till andra kvartalet 2019.

  • 5 Mars diskuterade EU:s miljöministrar dricksvatten, hormonstörande ämnen och den långsiktiga klimatstrategin

    2019-03-11

    Den 5 mars möttes EU:s miljöministrar för att diskutera direktivet om kvaliteten på dricksvatten, EU-kommissionens långsiktiga klimatstrategi och EU:s ramverk för hormonstörande ämnen som har en inverkan på miljön och är kopplade till hälsoproblem hos människor. Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin har meddelat att Sverige vill se mer konkreta förslag om hormonstörande ämnen och tydligare regler exempelvis gällande minimikrav jämfört med EU-kommissionens förslag. Ministrarna bestämde bland annat att medlemsländerna numera ska mäta förekomsten av bland annat uran och hormonstörande ämnen i vattnet.

  • Ekologiskt jordbruk i större skala skulle kunna bidra till EU:s hållbarhetsmål

    2019-03-11

    Den 26 februari anordnade Forskningsinstitutet för ekologiskt jordbruk, FiBL, en konferens om det ekologiska jordbrukets bidrag till hållbarhetsmålens vetenskapliga evidens från jämförande forskning. Ett globalt alarmerande problem är att den producerade mängden mat som produceras i världen måste ökas med 50 procent för att undvika svält, samtidigt finns det risk för att maten i allt större utsträckning blir näringsfattig och dyr. Då fokus låg på att uppnå hållbarhetsmålen för 2030 presenterades forskningsresultat från studier utförda i Afrika med den huvudsakliga frågan om ekologisk produktion har möjlighet att förse världen med mat.

Fler nyheter »