Ny överenskommelse om EU:s handelssystem med utsläppsrätter

2017-11-15

Den 9 november enades Europaparlamentet och ministerrådet efter långa förhandlingar om en förändring i regelverket angående EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Målet med de nya överenskommelserna är att EU ska lyckas uppnå en del av de mål man enades om i Parisavtalet genom att minska växthusgaser med minst 40 % innan 2030. 

Efter långa förhandlingar om EU-kommissionens förslag om en marknad för utsläppsrätter från juli 2015 har nu EU-parlamentet och ministerrådet nått en enad position. Handeln med utsläppsrätter skapar ett tak för koldioxidutsläppen genom att skapa ett marknadsbaserat handelssystem som reglerar klimatpåverkan. Huvuddelarna som beslutades inkluderar förändringar av systemet för att påskynda minskningen av utsläpp genom att stärka utsläppsmarknaden och reducera det nu rådande utbudsöverskottet av utsläppsrätter. Detta genom att öka priset på utsläppsrätterna från det tidigare priset på 8 euro för en utsläppsrätt för ett ton till 25–30 euro per ton. Andra förändringar i det uppdaterade regelverket innefattar ökad säkerhet för att ge den europeiska industrin bättre skydd mot eventuella koldioxidläckage samt stödjande mekanismer för att underlätta för industri och elsektorn att möta innovations och investeringsutmaningarna som finns vid en övergång till en ekonomi med mindre kolanvändning. 

EU-kommissionären för miljö, klimat och energi, Miguel Arias Cañete kommenterade förhandlingsresultatet såhär:

”Dagens förhandlingsresultat visar att Europeiska Unionen vänder sitt Paris åtagande och sina ambitioner till konkreta handlingar. Genom att införa nödvändig lagstiftning för att stärka EU:s system för utsläppsrätter och leverera våra klimatmål, leder Europa åter igen vägen i kampen mot klimatförändringarna. Denna lag kommer se till att EU:s utsläppsmarknad uppnår sitt syfte. ”

För mer information kontakta:
Mona Mansour
Senior Advisor European Affairs, North Sweden European Office

/Lovisa Jonsson

Nyheter på området

  • Agenda för hälsofrågor nu och inför nästa programperiod 2021-2027

    2018-12-17

    Policyområdet hälsa är i ropet på EU-arenan. En större efterfrågan efter EU-samordning i olika hälsofrågor har bidragit till att EU-kommissionen mer än någonsin uppmuntrar till ett stärkt regionalt och nationellt samarbete för en förbättrad hälso- och sjukvård i EU-medlemsländerna. Inom ramarna för Europarådets sammanträdanden, där Rumänien tar över ordförandeskapet 2019 efter Österrike, finns en hälsoagenda för första delen av 2019. På svensk nivå har Sveriges kommuner och landsting (SKL) nyligen publicerat en prioriteringslista med främsta fokus på nära vård. Från EU-kommissionens håll ligger förslag uppe som anser uppdateringar och förändringar inom existerande EU-program med anledning av att integrera hälsa i större utsträckning i nästa programperiod 2021-2027. Utformningen av exempelvis forskningsprogrammet Horizon 2020 och Europeiska socialfonden kommer att inkludera hälsa i större omfattning.

  • Parisavtalets regelbok antagen vid FN:s klimatmöte i Katowice

    2018-12-17

    Den 2-14 december samlades världens länder för FN:s årliga klimatmöte COP24 i Katowice i Polen. Det präglades av utformningen av Parisavtalets regelbok med fokus på genomförande och fick ett avslut under lördagskvällen den 15 december, en dag senare än planerat. Länderna hade då lyckats enas om ett gemensamt regelverk som ska styra hur det fortsatta klimatarbetet ska se ut utifrån Parisavtalet.

  • EU Health Summit 2018 med en vision om EU-medborgarnas hälsa i framtiden

    2018-12-03

    Vid EU Health Summit den 29 november delades en vision för EU:s hälsoarbete för framtiden. Ett ökat samarbete mellan aktörer på olika nivåer, mer forskning och vikten av innovativa lösningar inom digital hälsa samt organisering kontra finansiering var några ämnen som behandlades. En god nyhet på EU:s hälsoagenda är att forskningsprogrammet Horison under nästa programperiod 2021-2027 kommer att satsa 7,7 miljarder euro på forskning inom hälsoområdet. Att lägga fokus på effekter istället för kostnader, att förbättra den patientcentrerade vården och att prioritera förebyggande åtgärder för patienter med mentala hälsoproblem är några utmaningar som belystes där EU kan göra bättre i framtiden.

  • Rapporten State of Health in the EU om EU-medborgarnas hälsotillstånd

    2018-11-30

    2016 inledde EU-kommissionen initiativet för en serierapportering med fokus på hälsa - ”State of Health in the EU” som syftar till att belysa rådande problem och vägleda EU:s medlemsländer till en förbättring av nationella hälso- och sjukvårdssystemen samt EU-medborgares hälsa. I den första rapporten i serien ”Health at a Glance: Europe 2018”, som publicerades den 22 november i år, kan man läsa att den förväntade livslängden i Europa inte ökar i lika stor utsträckning som tidigare och att det fortfarande finns stora skillnader mellan och inom länderna när det kommer till EU-medborgarnas hälsa.

  • 5 av 8 lagstiftningsförslag i EU:s gröna energipaket har godkänts hittills

    2018-11-30

    Den 22 november antogs EU-kommissionens förslag om att förbättra EU:s riskförberedskap inom elsektorn av medlemsländerna. I syfte att förnya och förbättra EU:s energimarknadslagstiftning har ett flertal förhandlingar om elmarknadens olika lagstiftande komponenter pågått under 2018 i ledet om att ställa om till den nya Energiunionen. Hittills har bland annat energieffektiviseringsdirektivet, paketet om förnybar energi och direktivet om energieffektiva byggnader omarbetats och fastställts inom ramarna för EU:s miljöåtgärdspaket ”Ren energi för alla” vars preliminära syfte är att främja övergången till ren energi och förstärka EU:s konkurrenskraft på den globala energimarknaden.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS