Plast och hav: hur kan Europa börja ta ansvar för plast i haven?

2018-03-06

Politisk dialog måndag den 5 mars 2018

EU-kommissionen presenterade i januari 2018 förslag på en ny plaststrategi som ska begränsa plastavfallet i Europa, stoppa nedskräpningen till havs och, med hjälp av nya samarbeten, driva på för förändringar i världen. I Bryssel hölls ett seminarium på Norway House för att diskutera miljöproblematiken med plastavfall i haven.

Ett av Europas stora miljöproblem i dag är plastavfall i haven som förr eller senare spolas upp på Europas stränder och förstör ekosystemet ute till havs. Så kallade mikroplatser, som inte är synliga men som inte är desto mindre skadliga, utgör hälsorisker på grund av att de skadar miljö och naturliv samt tränger in i den mat som människor får i sig genom exempelvis fisk. 80 procent av allt plastavfall som spolas upp på land i Europa kommer från landbaserad användning av plast i Europas medlemsländer. Därför måste EU fokusera på att börja ta ansvar för skräpet som produceras i unionen.

Måndagens seminarium inleddes av att Norges klimat- och miljöminister Ola Elvestuen som välkomnade EU:s nya plaststrategi, som syftar till att skydda miljön, skapa nya möjligheter för industrin och att Europa ska återvinna all plast år 2030. Under seminariet diskuterades EU:s plaststrategi flitigt och deltagarna hade olika inputs om hur plastandvändningen i Europas medlemsländer kan bli mer moderniserad och miljövänlig i syfte att reducera plastavfall och få igång en smartare plastproduktion. Elvestuen tryckte på att Norge under åren har antagit ett flertal åtgärder för att reducera plastavfall och återvinna plast men medgav att den procentuella andelen avfall som återvinns kan bli högre och att det alltid behövs förbättring inom detta område. Elvestuen lyfte fram att konstgjort gräs och plast i smink är exempel på utmaningar för Norge på grund av så kallad mikroplast som finns i produkterna och som riskerar att hamna i ekosystemet. Elvestuen framförde att Norge vill motverka detta och även bekämpa marint skräp. Innan Norges miljö- och klimatminister överlät ordet till de andra deltagarna, uttryckte han en vilja att reducera plast i smink och reducera den onödiga plastanvändningen som engångsplastförpackningar ger upphov till.

Norge miljöminister, plast i haven 5 mars

Norges Miljö- och klimatminister Ola Elvestuen inledde seminariet

Vad är mikroplatser?

Mikroplaster är små plastpartiklar som är mindre än fem millimeter. Mikroplaster kan skada vattenlevande organismer både fysiskt och toxikologiskt. Genom att miljögifter binder hårdare till plast än till naturliga partiklar kan det påverka halterna i livsmedel från havet.

Den omfattande förekomsten av mikroplaster i haven beror inte enbart på att större plastpartiklar bryts ned till mindre. Mikroplaster tillsätts också i många kosmetiska produkter och kemiska hushållsprodukter för att ha en skrubbande funktion. Det finns även studier som visar att vissa textilier kan släppa ifrån sig ett betydande antal plastfibrer.

Enighet bland talarna om att Europa måste minska avfallet på plast

Hugo- Maria Schally, chef för generaldirektoratet för miljöenheten på EU-kommissionen framhöll att reduceringen av mikroplaster i ekosystemet, tillsammans med reduceringen av plastanvändningen, är en av EU:s viktigaste prioriteringar inom fältet för miljö. Det är också en central del i EU-kommissionens process av införandet av en cirkulär ekonomi. Schally konstaterade emellertid att EU-kommissionen inte ser plastanvändningen i Europa som något negativt men framhöll att EU måste fokusera på att reducera dess negativa externa effekter. Därför måste EU implementera ett system där plast återvinns på ett enkelt sätt samtidigt som det måste finnas ekonomiska incitament att återvinna plast i syfte att inkludera plast i EU:s cirkulära ekonomi. Även om plastavfall i haven är ett globalt problem så gör Europa ett viktigt avtryck i världen om invånarna reducerar sin plastanvändning. För ett enskilt land som exempelvis Norge är sopor, som spolas upp på Norges stränder, ett lokalt problem varvid landet bör reducera sitt plastavfall för att se en skillnad lokalt. Enligt Schally krävs det lagstiftning för att bannlysa inslag av mikroplast i produkter såsom smink och textilier. Det krävs också att man inför ett ekonomiskt argument för att människor inte ska vilja slänga plast varvid miljögeneraldirektoratet tillsammans med generaldirektoratet för sjöfartsfrågor och fiske i dagsläget samarbetar för att hitta miljöfrämjande verktyg och initiativ. Just nu arbetar därför miljö-generaldirektoratet, som arbetar vid sidan av EU-kommissionen, för att inkludera ekonomiska aktörer och företag för att se vad de kan göra för att ingå i arbetet mot en mer miljövänlig plastandvändning.

paneldiskussion plast i haven 5 mars

EU-politiker och tjänstemän från internationella organisationer diskuterade lösningar på plast i haven

Thomas Hartnik, Norges Miljömyndighet, berättade att Norge bland annat vill ta fram miljövänliga alternativ till de konstgjorde fotbolls- gräsmattorna där gamla bildäck används, reglera utsläpp av plastpartiklar i varje företag och öka övervakningen av marint skräp. Problemet med fotbollsplanerna är att mikroplast frigörs och når grundvattnet när det regnar. 

Eamonn Bates, Pack2go Europe, framhöll att 5 till 10 procent av allt marint skräp utgörs av engångsförpackningar och tryckte på att EU måste främja en förändring av beteendet gällande hur invånare i EU slänger skräp. Det krävs också att engångsförpackningar har annorlunda återvändbara funktioner och att användningsområdena blir fler. Bates menar att EU måste undvika snabba tillfälliga lösningar gällande plastavfall och istället se till det stora perspektivet där en lösning krävs på problemet med engångsplastförpackningar.

Emma Priestland, Seas at Risk - en organisation som kämpar för att reducera engångsplastförpackningar - lyfte fram frågan om EU verkligen borde använda plast i alla produkter som vi anser vara skadliga för haven idag. Då människor uppfann plasten i haven är det också människor som borde reducera den. Flaskor, matförpackningar, muggar och sugrör är några av de tio vanligaste plastprodukterna som återfinns i haven. Priestland menade att eftersom de vanligaste plastförpackningarna har blivit avfall som hamnar i haven måste invånare i EU:s medlemsländer sluta använda plast i en större utsträckning.

Läs mer om EU:s plaststrategi på North Swedens hemsida

/Julia Hanson

Nyheter på området

  • EU jobbar för renare och säkrare hav

    2019-01-14

    60 % av världens hav och sjöfart ligger utanför nationell lagstiftning, vilket är en utmaning för internationella aktörer när det kommer till att upprätthålla säkerheten i havs- och sjöfartsområdena. Med hjälp av en reviderad handlingsplan och en maritim säkerhetsstrategi har EU samarbetat nära med internationella partners utanför EU för att uppnå en säkrare havsmiljö och ett hållbart användande av havets resurser.

  • Lagstiftningsförslagen inom ramen för EU:s paket ren energi för alla är godkända

    2019-01-11

    Samtliga regleringar för att förbättra EU:s elektricitetsmarknad har slutligen accepterats av Rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen. Paketet om ren energi för alla med samtliga klimatprioriteringar innebär ett avgörande steg i rätt riktning för att komplettera EU:s Energiunion. Den 24 december 2018 accepterades ett direktiv och en förordning om elektricitet. I fotspåren av energi- och byggnadsdirektiven, direktiven om förnybar energi, styrning, energieffektivitet samt riskförberedning som publicerades tidigare under 2018, innebär detta att samtliga legaliserade akter inom ramen för EU:s energipaket är på plats.

  • EU-färdplan: tuffare tag mot avskogning och skogsförstörelse

    2019-01-10

    För att reducera den breda omfattningen av pågående avskogning i EU lanserar EU-kommissionen ett initiativ för förändring genom en så kallad färdplan med förslag om en integrerad strategi för att skydda skogarna genom att bekämpa av avskogningen och att främjan hållbara försörjningskedjor. Det är möjligt att lämna feedback på denna färdplan till och med den 15 januari.

  • Serbisk stad utnämnd till EU:s ungdomshuvudstad 2019

    2019-01-10

    Den serbiska staden Novi Sad har erhållit utmärkelsen European Youth Capital 2019. Andra europeiska städer som tävlade om samma utmärkelse var franska Amiens, engelska Manchester och italienska Perugia.

  • EU-kommissionens utlysning inom European Social Economy Regions: organisera ett socialt ekonomievent och ingå i europeiskt nätverk

    2019-01-10

    EU-kommissionens initiativ European Social Economy Regions syftar till att samla beslutsfattare på lokal och regional nivå, sociala ekonomiföretag och sociala innovatörer för att skapa ett nätverk och marknadsföra betydelsen av och fördelarna med en social ekonomi. Pågående utlysning riktar sig till regioner som erbjuds möjligheten skicka in en ansökan om att anordna ett regionalt eller lokalt evenemang och därigenom delta i nätverket. Sista dag att ansöka är 31 januari 2019.

Fler nyheter »