Återblick och framtidsutsikter i debatten om EU:s kulturarv

2019-05-08

Under nuvarande budgetperiod 2014–2020 går finansiella EU-medel för åtgärder inom ramen för kulturarv främst till att ombesörja, utveckla och att främja offentlig kultur. Den regionala utvecklingsfonden (ERUF) har varit en stor bidragsgivare till att främja kulturarv i EU:s regioner och 4,7 miljarder euro planeras att ytterligare satsas innan 2021. EU:s kulturarvsår 2018 syftade till att få fler människor att upptäcka och engagera sig i europeiskt kulturarv och att öka känslan hos medborgarna av en europeisk gemenskap, vilket är en av EU-kommissionens sociala prioriteringar. Kulturarv belyses allt mer i fråga om framtidens EU-samarbete. Genom det europeiska ramverket för åtgärder inom kulturarv som upprättades 2018 har EU satt upp riktlinjer för implementering av främjande åtgärder för detta och mycket talar för att kulturarv kommer att närvara i en rad sektorsprogram i nästa långtidsbudget för åren 2021–2027.

Kultur finns i många skepnader och med kulturarv menar EU-kommissionen;

  • Materiellt kulturarv såsom byggnader, historiska städer och arkeologiska fyndplatser, monument, olika föremål och konst med mera.
  • Immateriellt kulturarv innebär kunskap och färdigheter, seder och bruk med tillhörande verktyg, objekt och kulturella miljöer. Även språk, muntliga traditioner och traditionellt hantverk med mera.
  • Naturarv består av landskap, flora och fauna.
  • Digitalt kulturarv är resurser som produceras i digitalt format, såsom digital konst eller animering eller som har digitaliserats i bevarandesyfte såsom text och film.

Viktiga åtgärder som styrkt kulturarvets ställning i EU-debatten

Under det Europeiska kulturarvsåret 2018 anordnade EU:s institutioner tillika lokala civila arrangörer totalt 60,000 kulturarvs-projekt och evenemang i Europa där över 30 miljoner människor berördes. För att kulturåtgärder inte skulle stanna av efter Europaåret bestämde EU-kommissionen att implementera 60 konkreta åtgärder för att främja EU:s kulturarv även i framtiden. Åtgärderna spänner över fem tematiska områden och tar itu med utmaningar som kulturarv möter men tar även till vara på dess potential. 

Läs kommissionens faktablad om de 60 konkreta åtgärderna här.

Under 2018 lanserade EU-kommissionen också en ny agenda för europeisk kultur som svarade mot de europeiska ledarnas strävan om att bygga en vision om en attraktiv union genom kultur och utbildning i syfte att använda kulturens fulla potential och att bygga en mer inkluderande och rättvis union. För att öka deltagande inom kultursektorn har medlemsländerna satt fingret på att det behövs ett större flöde av konstarbetere och yrkesverksamma. I den nya agendan meddelade kommissionen därför att man under de återstående åren av nuvarande långtidsbudget, det vill säga åren 2018–2020, bland annat planerat åtgärder för ökad forskning och kultur över gränser med syfte att nå effekter i olika områden inklusive hälsa och välmående, att utveckla åtgärder för social inkludering genom kultur via Kreativa Europa och Erasmus+ samt att främja mobiliteten för yrkessamma inom kultursektorn. Politiskt samarbete implementeras under 2019 och 2020 via den nya agendan främst genom Kreativa Europaprogrammet, men inkluderar även andra sektorsprogram.

Läs om den nya europeiska agendan för kultur från 2018 här.

Den 9 april signerade medlemsländerna en deklaration om ett ökat samarbete med digitalisering av kulturarv med målet att skydda Europas rika kulturarv och att avancera digitaliseringen av kulturarv såsom konst, monument och turistmål liksom att uppmuntra till gränsöverskridande samverkan och engagemang från EU:s medborgare. 

Den 16 april 2019 möttes EU:s kulturministrar för att diskutera framtiden för kulturella och kreativa sektorer med lärdomar från förr och siktet på att bygga framtiden med Europas kulturarv i fokus. Inom ramen för finansiering och innovation lyfte ministrarna behovet av ett funktionellt ekosystem där kulturella och kreativa sektorer kan utveckla starka företag och frigöra tillväxtpotential. Därefter diskuterades kulturarv och de goda effekterna som det europeiska kulturarvsåret 2018 bidrog med över hela EU. Vid samma toppmöte godkände majoriteten av ministrarna deklarationen om kulturens avgörande roll i bygget av Europas framtid, vilket i sig innebar att det tematiska området kulturarv placerades högre upp på den EU-politiska agendan och att kulturministrarna vill se ytterligare kulturfrämjande åtgärder.

Läs mer om deklarationen här.

Genom Horizon 2020 har social innovation och digitalisering av kulturarv stöttats. Hittills har EU investerat 300 miljoner euro via Horizon 2020 i forskning och innovation inom ramen för kulturarv och kommissionen räknar med att minst 200 miljoner euro kommer att investeras mellan 2018–2020 innan Horizon 2020 transformeras till Horizon Europe. Läs mer om hur Horizon 2020 främjar kulturarv här.

I kommande så kallade Horizon Europe, som tilltar 2021 då den nya långtidsbudgeten tar vid, planeras ett kluster vid namn ”Inkluderande och tryggt samhälle” att innehålla det tematiska området kulturarv vilket blir nytt för Horisontprogrammet. Läs mer om Horizon Europe här.

I EU:s nya agenda för kultur finns en strategi med åtgärder för att fortsatt främja kultur

De tio senaste åren har EU stöttat digitalisering och skyddat europeiskt kulturarv i syfte att engagera sina medborgare, uppmuntra till hållbarhet samt innovation, öka arbetstillfällen och bidra till hållbar kulturturism. Urban Agenda för EU lanserades i maj 2016 med Amsterdamfördraget. Det utgör en ny arbetsmetod på flera nivåer som främjar samarbete mellan medlemsstater, städer, EU-kommissionen och andra intressenter för att stimulera tillväxt, levnadsförmåga och innovation i Europas städer och att identifiera och framgångsrikt ta itu med sociala utmaningar. Nu planerar nätverket att lansera en utlysning för kulturarv. European capital of smart tourism är en årlig tävling som belönar europeiska innovativa städer varav en kategori är kulturarv och kreativitet. Genom den digitala plattformen Europeana som har över 500 miljoner digitala kulturdokument från hela Europa görs konst tillgänglig digitalt. Det europeiska året av kulturarv 2018 förde medlemsländer samman och fungerade som en katalysator med ökat fokus på att sprida och utveckla EU:s kulturarv. De europeiska kulturarvsdagarna som äger rum varje år ska främja tillgänglighet av kultur och deltagande i olika kulturaktiviteter.

Läs mer om EU:s strategiska ramverk med en agenda för kultur 

Läs mer om det årliga evenemanget European heritage Days

Läs mer om European capital of smart tourism med deadline den 10 maj i år

Läs mer om kulturell turism på EU-kommissionen och DG Grows hemsida

/Julia Hanson

Nyheter på området

  • ”Ta initiativet!” var ledordet under EU Green Week

    2019-05-20

    Det årliga evenemanget EU Green Week som i år startade den 13 maj i Warszawa, Polen och pågick under tre dagar i Bryssel, syftar till att belysa klimat- och hållbarhetsfrågor. Konferensdagarna fokuserade på olika perspektiv på EU:s klimatomställning med implementeringen av miljölagar, utvärdering av den 7:e EAP (Enviroment Action Programme), energiprojekt och legalisering, effektiv avfallshantering och andra aktuella områden. Representanter från såväl EU-institutioner, näringsliv, icke-statliga organisationer och forskare deltog. North Sweden närvarade vid ett antal seminarier. Följ med på en genomgång!

  • Återblick och framtidsutsikter i debatten om EU:s kulturarv

    2019-05-08

    Under nuvarande tidsperioden 2014–2020 går finansiella EU-medel för åtgärder inom ramen för kulturarv främst till att ombesörja, utveckla och att främja offentlig kultur. Den regionala utvecklingsfonden (ERUF) har varit en stor bidragsgivare till att främja kulturarv i EU:s regioner och 4,7 miljarder euro planeras att ytterligare satsas innan 2021. EU:s kulturarvsår 2018 syftade till att få fler människor att upptäcka och engagera sig i europeiskt kulturarv med mål att öka känslan hos medborgarna av en gemensam europeisk gemenskap, vilket är en av EU-kommissionens prioriteringar. Det märks av att kulturarv får mer uppmärksamhet i fråga om framtidens EU-samarbete. Kulturarvet är något som nyligen jämförts med själen då det var sagt, i samband med att Frankrikes kulturarvssymbol Notre Dame i Paris brann upp, att fransmännens själ var förstörd. Uttrycket kan eventuellt spegla motsatsen till vad som pågår nu då EU:s ledare vill förena EU:s medborgare identitetsmässigt genom att stärka unionens kulturarv. Genom det europeiska ramverket för åtgärder inom kulturarv som upprättades 2018 har EU satt upp riktlinjer för implementering av främjande åtgärder för detta och mycket talar för att kulturarv kommer att närvara i en rad sektorsprogram i nästa långtidsbudget 2021–2027.

  • EU inför striktare standard gällande koldioxidutsläpp för bilar och mindre lastbilar

    2019-04-24

    För att nå de klimatmål EU satt upp för 2030 och 2050 fattade Ministerrådet den 15 april beslut, efter förhandlingar med EU-parlamentet, om nya striktare standardiseringar för koldioxidutsläpp från bilar och mindre lastbilar. Regleringen ska göra vägtransport i Europa mer klimatvänlig. Detta är en viktig åtgärd för att till en viss mån delegera en bit av ansvaret från konsumenterna till producenterna genom att säkerställa att biltillverkare underlättar för bilanvändare att minska sina utsläpp av växthusgaser.

  • EU uppdaterar regler för mottagningsanordningar i hamn i syfte att reducera miljöfarligt avfall i haven

    2019-04-24

    I bakgrund av EU:s arbete med plaststrategin och dess syfte att reducera utsläpp av miljöfarligt avfall i världens hav antog Ministerrådet den 27 mars formellt överenskommelsen med EU-parlamentet om revideringen av direktivet om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg. Direktivet har trätt ikraft och alla hamnar i EU berörs numera av de uppdaterade reglerna. Vissa undantag görs dock med hänsyn till små och icke kommersiella hamnar där förändringen innebär en större utmaning i jämförelse för storskaliga hamnar.

  • EU-regler ska nu gälla gasledningar från och till tredjeland – förändringarna främjar försörjningstrygghet och jämnar ut priser

    2019-04-24

    De regler som gäller för EU:s interna gasmarknad kommer i framtiden även gälla för gasledningar till och från tredjeland. Ministerrådet antog den 15 april officiellt förändringar till det så kallade gasdirektivet, som ska syfta till att stänga igen legala luckor i EU:s regelverk, samt öka konkurrenskraften, på gasmarknaden. Antagandet av förändringarna till gasdirektivet är det sista steget i den legislativa processen som började 2017 när EU-kommissionen lade fram det första förslaget till förändring i direktivet.

Fler nyheter »