Vad görs åt problemet att socioekonomiska grupper i större grad utsätts för miljöföroreningar i städer?

2019-02-08

Miljö- och klimathot är ett hett ämne i EU. En aspekt som möjligtvis hamnat i skymundan är klimathotens starka koppling till hälsoproblem och socioekonomiska ojämlikheter. En rapport från EU:s organ Europeiska Miljöbyrån (EEA) visar på att det ofta är personer med socioekonomiska motsättningar som drabbas i högre grad av miljöskador, såsom luftföroreningar, ohälsosamma extremtemperaturer och högt bullerljud. Rapporten är ett ”wake up call”, menar EU-kommissionären med ansvar för miljö och fiskeripolitik, Karmenu Vella. Den 4 februari anordnades ett seminarium på European Policy Centre (EPC) i Bryssel för att diskutera ämnet med stark förankring till rapporten från EEA.

Miljöskador påverkar de socioekonomiskt utsatta mest

I rapporten, ”Unequal exposure and unequal impacts: social vulnerability to air pollution, noise and extreme temperatures in Europe”, vars forskningsresultat redovisades under seminariet, framkommer det att miljöskador bidrar till stora hälsoeffekter för Europas mest utsatta personer. ”Rapporten var som en väckarklocka” enligt Karmenu Vella, EU:s kommissionär med ansvar för miljö och fiskeripolitik

Det råder ett viktigt beroende mellan klimat och miljöutmaningar å ena sidan och socioekonomiska utmaningar å andra sidan. Hans Bruynickx, en central person bakom rapporten från EEA, lyfte fram att det inom EU:s område för klimat- och miljöpolitik har gjorts framsteg de senaste decennierna men där socioekonomiska utmaningar ännu är ett allvarligt problem. Många invånare drabbas årligen av luftföroreningar, bullerljud, extrema temperaturer och liknande miljöproblem. Dessa miljöproblem skapar i sin tur allvarliga skador på många invånares hälsa. Vidare lyfter Rapporten fram att de människor som i högre grad drabbas av sådana miljö-och hälsoproblem ofta är socioekonomiskt utsatta personer.

IMG_4436
Joanna Drake, Dr Diamid Cambell-Lendrum, Annika Hedberg, Hans Bruyninckx, Shirley Rodrigues och Jeremy Wates

Avgaser från trafik, höga bullernivåer och luftföroreningar drabbar utsatta personer i högre grad

Några förklaringsmodeller kring detta som presenterades under seminariet är exempelvis att människor med socioekonomiska problem ofta tenderar att bo nära trafiktäta vägar, vilket kan bidra till bullernivå och luftföroreningar. Ett annat exempel som lyftes fram var att äldre och fattigare personer ofta tenderar att bo i sämre isolerade bostäder vilket kan skapa ohälsosamma temperatureffekter vid extremväder. Ett viktigt problem som framfördes av panelen var att miljö- och klimatutmaningar länge har hållits isär från ojämlikhetsutmaningar, vilket de menar måste sammanknytas i politiska diskussioner och beslut.

Dr Diarmid Cambell-Lendrum belyste att en vanligt förekommande föreställning är att människor som bor inom samma stad ofta utgår från att ”alla andas samma luft”, vilket även politiker ofta har resonerat, men att detta argument är en myt och bör avfärdas. De som drabbas i högre grad är de som helt enkelt inte har förutsättningar att bo i mindre trafikerade områden, ännu mindre de som är hemlösa, enligt Cambell-Lendrum. 

Hur bör problemen tas itu med?

Hans Bruyninckx menar att beslutsfattares och politikers tankesätt inledningsvis bör förändras. Idag kalkylerar beslutsfattare efter hur mycket det kostar samhället att skapa miljövänligare alternativ, men att kalkylerna ofta missar de minskade hälsokostnader som uppkommer vid miljövänligare alternativ. Vidare lyftes det fram att beslutsfattare, såväl på EU-nivå, nationell och kanske framförallt regional/kommunal nivå bör sträva efter att engagera invånare i högre utsträckning. Två exempel för att lyckas med detta var att regioner och kommuner kan skapa mobilapplikationer där information om miljöpåverkan på människors hälsa förankrat till olika stadsdelar framkommer, likaså att framställa kartor som visar gångvägar med mindre buller och luftföroreningar. Joanna Drake och Jeremy Wates lyfte fram de senaste månadernas demonstrationer i Paris som ett varnande exempel på varför politiker behöver involvera medborgarna vid miljöpolitiska beslut. För att läsa mer om demonstrationerna i Paris, läs här.

Framtiden: Behövs mer tester, samarbete mellan EU och regioner

Panelen var överens om att det behövs betydligt många fler mätningar och att det har gjorts för lite forskning på området, men att rapporten förhoppningsvis sprider kunskap och belyser vikten av utökade undersökningar, både på EU-nivå men även nationell och lokal nivå. EU bör samarbeta med nationella och regionala beslutsfattare för att tillsammans kunna ta itu med problemen, enligt panelen.

För att läsa mer om Europeiska miljöbyråns rapport, läs här.

/Hannes Wigerfelt

Nyheter på området

  • EU inför striktare standard gällande koldioxidutsläpp för bilar och mindre lastbilar

    2019-04-24

    För att nå de klimatmål EU satt upp för 2030 och 2050 fattade Ministerrådet den 15 april beslut, efter förhandlingar med EU-parlamentet, om nya striktare standardiseringar för koldioxidutsläpp från bilar och mindre lastbilar. Regleringen ska göra vägtransport i Europa mer klimatvänlig. Detta är en viktig åtgärd för att till en viss mån delegera en bit av ansvaret från konsumenterna till producenterna genom att säkerställa att biltillverkare underlättar för bilanvändare att minska sina utsläpp av växthusgaser.

  • EU uppdaterar regler för mottagningsanordningar i hamn i syfte att reducera miljöfarligt avfall i haven

    2019-04-24

    I bakgrund av EU:s arbete med plaststrategin och dess syfte att reducera utsläpp av miljöfarligt avfall i världens hav antog Ministerrådet den 27 mars formellt överenskommelsen med EU-parlamentet om revideringen av direktivet om mottagningsanordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg. Direktivet har trätt ikraft och alla hamnar i EU berörs numera av de uppdaterade reglerna. Vissa undantag görs dock med hänsyn till små och icke kommersiella hamnar där förändringen innebär en större utmaning i jämförelse för storskaliga hamnar.

  • EU-regler ska nu gälla gasledningar från och till tredjeland – förändringarna främjar försörjningstrygghet och jämnar ut priser

    2019-04-24

    De regler som gäller för EU:s interna gasmarknad kommer i framtiden även gälla för gasledningar till och från tredjeland. Ministerrådet antog den 15 april officiellt förändringar till det så kallade gasdirektivet, som ska syfta till att stänga igen legala luckor i EU:s regelverk, samt öka konkurrenskraften, på gasmarknaden. Antagandet av förändringarna till gasdirektivet är det sista steget i den legislativa processen som började 2017 när EU-kommissionen lade fram det första förslaget till förändring i direktivet.

  • Ministerrådet vill att de globala hållbarhetsmålen prioriteras i EU

    2019-04-17

    Den 9 april antog Ministerrådet en rad slutsatser angående EU:s implementering av FN:s ”Agenda 2030 för hållbar utveckling” vilken fastslogs redan 2015 och innehåller 17 mål för hållbar utveckling. Ministerrådet betonar vikten av att EU fortsatt ska vara globalt ledande inom implementeringen av Agenda 2030 och dess hållbarhetsmål. Ministerrådet uppmanar därtill EU att göra en kraftansträngning i arbetet utifrån ett tvärpolitiskt angreppssätt så att hållbarhetsmålen verkligen prioriteras inom politisk implementering.

  • Lanserade projektutlysningar för 2019 inom EU:s klimatprogram LIFE

    2019-04-09

    EU-kommissionen har i april lanserat projektutlysningar för en rad olika kategorier inom LIFE - EU:s program för finansiering för projekt inom miljö och klimatåtgärder för året 2019. Projekten ska kopplas till något av LIFE:s underprogram: miljöprogrammet, klimatåtgärder-programmet eller programmet för driftsbidrag till icke-statliga organisationer. Ansökan för projekten har öppnat eller ska öppnas under april och deadline ligger i juni eller september senare i år.

Fler nyheter »