Vad görs åt problemet att socioekonomiska grupper i större grad utsätts för miljöföroreningar i städer?

2019-02-08

Miljö- och klimathot är ett hett ämne i EU. En aspekt som möjligtvis hamnat i skymundan är klimathotens starka koppling till hälsoproblem och socioekonomiska ojämlikheter. En rapport från EU:s organ Europeiska Miljöbyrån (EEA) visar på att det ofta är personer med socioekonomiska motsättningar som drabbas i högre grad av miljöskador, såsom luftföroreningar, ohälsosamma extremtemperaturer och högt bullerljud. Rapporten är ett ”wake up call”, menar EU-kommissionären med ansvar för miljö och fiskeripolitik, Karmenu Vella. Den 4 februari anordnades ett seminarium på European Policy Centre (EPC) i Bryssel för att diskutera ämnet med stark förankring till rapporten från EEA.

Miljöskador påverkar de socioekonomiskt utsatta mest

I rapporten, ”Unequal exposure and unequal impacts: social vulnerability to air pollution, noise and extreme temperatures in Europe”, vars forskningsresultat redovisades under seminariet, framkommer det att miljöskador bidrar till stora hälsoeffekter för Europas mest utsatta personer. ”Rapporten var som en väckarklocka” enligt Karmenu Vella, EU:s kommissionär med ansvar för miljö och fiskeripolitik

Det råder ett viktigt beroende mellan klimat och miljöutmaningar å ena sidan och socioekonomiska utmaningar å andra sidan. Hans Bruynickx, en central person bakom rapporten från EEA, lyfte fram att det inom EU:s område för klimat- och miljöpolitik har gjorts framsteg de senaste decennierna men där socioekonomiska utmaningar ännu är ett allvarligt problem. Många invånare drabbas årligen av luftföroreningar, bullerljud, extrema temperaturer och liknande miljöproblem. Dessa miljöproblem skapar i sin tur allvarliga skador på många invånares hälsa. Vidare lyfter Rapporten fram att de människor som i högre grad drabbas av sådana miljö-och hälsoproblem ofta är socioekonomiskt utsatta personer.

IMG_4436
Joanna Drake, Dr Diamid Cambell-Lendrum, Annika Hedberg, Hans Bruyninckx, Shirley Rodrigues och Jeremy Wates

Avgaser från trafik, höga bullernivåer och luftföroreningar drabbar utsatta personer i högre grad

Några förklaringsmodeller kring detta som presenterades under seminariet är exempelvis att människor med socioekonomiska problem ofta tenderar att bo nära trafiktäta vägar, vilket kan bidra till bullernivå och luftföroreningar. Ett annat exempel som lyftes fram var att äldre och fattigare personer ofta tenderar att bo i sämre isolerade bostäder vilket kan skapa ohälsosamma temperatureffekter vid extremväder. Ett viktigt problem som framfördes av panelen var att miljö- och klimatutmaningar länge har hållits isär från ojämlikhetsutmaningar, vilket de menar måste sammanknytas i politiska diskussioner och beslut.

Dr Diarmid Cambell-Lendrum belyste att en vanligt förekommande föreställning är att människor som bor inom samma stad ofta utgår från att ”alla andas samma luft”, vilket även politiker ofta har resonerat, men att detta argument är en myt och bör avfärdas. De som drabbas i högre grad är de som helt enkelt inte har förutsättningar att bo i mindre trafikerade områden, ännu mindre de som är hemlösa, enligt Cambell-Lendrum. 

Hur bör problemen tas itu med?

Hans Bruyninckx menar att beslutsfattares och politikers tankesätt inledningsvis bör förändras. Idag kalkylerar beslutsfattare efter hur mycket det kostar samhället att skapa miljövänligare alternativ, men att kalkylerna ofta missar de minskade hälsokostnader som uppkommer vid miljövänligare alternativ. Vidare lyftes det fram att beslutsfattare, såväl på EU-nivå, nationell och kanske framförallt regional/kommunal nivå bör sträva efter att engagera invånare i högre utsträckning. Två exempel för att lyckas med detta var att regioner och kommuner kan skapa mobilapplikationer där information om miljöpåverkan på människors hälsa förankrat till olika stadsdelar framkommer, likaså att framställa kartor som visar gångvägar med mindre buller och luftföroreningar. Joanna Drake och Jeremy Wates lyfte fram de senaste månadernas demonstrationer i Paris som ett varnande exempel på varför politiker behöver involvera medborgarna vid miljöpolitiska beslut. För att läsa mer om demonstrationerna i Paris, läs här.

Framtiden: Behövs mer tester, samarbete mellan EU och regioner

Panelen var överens om att det behövs betydligt många fler mätningar och att det har gjorts för lite forskning på området, men att rapporten förhoppningsvis sprider kunskap och belyser vikten av utökade undersökningar, både på EU-nivå men även nationell och lokal nivå. EU bör samarbeta med nationella och regionala beslutsfattare för att tillsammans kunna ta itu med problemen, enligt panelen.

För att läsa mer om Europeiska miljöbyråns rapport, läs här.

/Hannes Wigerfelt

Nyheter på området

  • EU-kommissionen föreslår direktiv som ska förbättra balansen mellan arbete och privatliv hos medborgare

    2019-02-20

    Social Services Europe har nyligen publicerat studien ”Improving Work Life Balance (WLB) through enabling social services” på uppdrag av EU-kommissionens som inom ramen för den sociala pelaren vill se ett WLB-direktiv i syfte att öka en hälsosam balans mellan arbetsliv och privatliv där arbetare kan använda sig av sociala tjänster vid familjeangelägenheter. Studien belyser hur sociala tjänster är avgörande för att implementera och säkra rätten till lämplig ledighet, säkra flexibla arbetsförhållanden som möjliggör för anställda att finna en balans mellan arbete och privatliv genom en ökad tillgång till vårdtjänster för både föräldrar och individer med exempelvis vårdansvar. I dagsläget finns enbart ett direktivutkast som ska godkännas innan det i ett senare skede träder i kraft.

  • Svenskt Näringsliv pekar på utmaningar för en klimatneutral produktion inom energi- och transportsektorn

    2019-02-19

    Under 2018 publicerades färdplaner från flera branschsegment inom svenska industri- och transportsektorn om hur sektorerna ska uppnå en fossilfri konkurrenskraft till år 2045 enligt EU:s klimatmål. Trots många ambitiösa förslag visar Swecos rapport som Svenskt Näringsliv låtit göra att Sverige står inför utmaningar när det kommer till att tillgodose energi- och transportsektorerna med klimatneutral energi eftersom det behövs lösningar för att accelerera produktionen av el och biodrivmedel, menar Svenskt Näringsliv.

  • EU-kommissionen ger rekommendationer för enklare hantering av patientjournaler över landsgränser

    2019-02-13

    I dagsläget varierar EU-medborgarnas tillgång till hälsodata mellan EU:s medlemsländer. Enbart vissa medlemsländer erbjuder sina medborgare tillgång till patientjournalen både i hemlandet och från ett annat EU-land. På grund av detta och i syfte att uppmuntra en ökad digital utveckling inom hälsa och vård gav EU-kommissionen rekommendationer den 6 februari för en enklare hantering av patientjournaler över landsgränser.

  • AER fokuserar på hållbar matförsörjning och arrangerar 2019 Spring Committee Plenaries i Örebro, med mat på agendan

    2019-02-13

    Att förse EU:s medborgare med mat för rimliga kostnader, som samtidigt är hälsosam och näringsrik, är en knepig uppgift, menar Assembly of European Regions. Dessutom påverkas EU:s medborgare av hållbarhetsutvecklingen av matproduktion exempelvis eftersom det påverkar områden som miljö, hälsa, jobb och innovation. Är man intresserad av att besöka ett relevant evenemang i Sverige så äger ”AER 2019 Spring Committee Plenaries” rum i Örebro mellan 26–28 mars där mat kommer att stå på agendan.

  • EU föreslår hårdare kriterier i produktion av biobränsleråvaror för synpunkter till 8 mars

    2019-02-13

    EU-kommissionen har sedan ett halvår tillbaka arbetet med att lyfta fram konkreta kriterier som ska prägla produktionen av förnybar energi och undanhålla produktionen av vissa biobränsleråvaror från att inkluderas i EU:s förnybara energipolitik. Nu ligger förslaget på bordet som föreslår att biobränslen som produceras av råvaror som i sin tur tränger undan annan odling samt ger upphov till ytterligare växthusgasutsläpp inte ska ingå i EU-målen för förnybar energi till 2030. EU-kommissionen vill gärna ha synpunkter på förslaget som ligger ute till och med den 8 mars.

Fler nyheter »