Förlängning av Europeiska fonden för strategiska investeringar, EFSI 2.0

2017-04-12

EU-kommissionen presenterade den 14 september 2016 förslag om en förlängning av Europeiska fonden för strategiska investeringar, EFSI 2.0. Förslaget innebär en utökning av investeringsmålet till 500 miljarder euro samt en ökning av EU-garantin till 26 miljarder och EIB:s bidrag till 7,5 miljarder euro. Europeiska rådet enades i december 2016 kring den överenskommelse som nåtts av Ekofin-rådet. I Europaparlamentet väntas omröstning av ECON och BUDG förslag i april och votering om förhandlingsståndpunkten i plenum någon gång i sommar. Förhandlingarna inleds så snart därefter.

Europeiska fonden för strategiska investeringar, EFSI

Europeiska fonden för strategiska investeringar, EFSI, är EU:s flaggskeppsinitiativ inom ramen för ”En investeringsplan för Europa”. EFSI löper under 2015-2018 och ska fullt utbyggd i mitten av 2018 innehålla 315 miljarder euro. EFSI stimulerar deltagande av privat kapital främst institutionella investerare i investeringsprojekt i EU. Fonden tar projektrisken genom att ställa garantier och på så sätt står för en inledande förlust. Budgetgarantin inom fonden är 21 miljarder euro varav 16 miljarder euro kommer från EU-kommissionen och 5 miljarder euro från EIB. Syftet är att med EFSI:s garantier säkerställa en multiplikatoreffekt på 1:15. Stöd går till strategiska investeringar på områdena infrastruktur, utbildning, forskning och innovation samt riskfinansiering för små och medelstora företag. Genom att förbättra affärsklimatet och finansieringsförhållanden banar EFSI enligt EU-kommissionen väg för en digital inre marknad, en energiunion och en kapitalmarknadsunion.

Förslag om förlängning av EFSI 2.0

EU-kommissionen presenterade den 14 september 2016 förslag om en förlängning av Europeiska fonden för strategiska investeringar, EFSI 2.0. Enligt EU-kommissionen är det befogat att behålla EFSI som en särskild ordning som stöder investeringar. Enligt utvärderingar som gjorts har investeringsklimatet förbättrats i EU sedan investeringsplanen lanserades 2015 och EFSI är på väg att uppnå sitt mål på 315 miljarder euro i ytterligare investeringar senast i mitten av 2018. För små och medelstora företag visar utvärderingen att projekt som godkänts senast i november 2016, och som omfattar 27 medlemsländer, förväntas mobilisera 154 miljarder euro i totala investeringar och ska stödja över 376 000 små och medelstora företag. I Sverige har hittills 10 projekt godkänts och beviljats lån på närmare 4 miljarder kronor.

Huvuddragen i EFSI 2.0 innebär:

  • En utökning av fondens totala investeringsmål till 500 miljarder euro
  • En ökning av EU-garantin med 10 miljarder till 26 miljarder euro av vilka den ursprungliga garantin på 16 miljarder ska vara tillgängliga fram till juli 2018
  • En ökning av EIB:s bidrag till 7,5 miljarder euro från nuvarande 5 miljarder
  • Hävstångseffekten på 1:15 har visat sig vara realistisk mot bakgrund av hittills gjorda transaktioner och den kommer inte att ändras
  • Minst 40 % av EFSI:s finansiering i delen för infrastruktur och innovation ska användas för projekt med komponenter som bidrar till klimatåtgärder i enlighet med åtagandena i Parisavtalet COP21
  • Medel från EFSI ska enkelt kunna kombineras med andra EU-fonder såsom CEF, H2020, ESIF
  • Ytterligare sektorer och områden ska omfattas av EFSI:s finansiering såsom jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och andra delar av bioekonomin.
  • Additionalitet ska förstärkas vid projekturvalet. Projekt ska godkännas om de visar på marknadsbrister eller suboptimala investeringsförhållanden och därför i princip inte skulle ha finansierats av EIB under samma period utan stöd från EFSI, eller inte i samma utsträckning. 

 

EU-kommissionens förslag rör även förstärkning av Europeiska centrumet för investeringsrådgivnings (EIAH) verksamhet med mer målinriktade stödtjänster till projekt som omfattar flera länder, projekt som bidrar till att uppnå COP21-målen, sektorsvis och geografisk diversifiering av EFSI, EIB vid projektskapande samt för inrättande av investeringsplattformar och rådgivning om hur andra EU-fonder e.g. CEF, H2020, ESIF kan kombineras med EFSI.

Om EU-garantin, föreslår EU-kommissionen i förslaget, kombineras med de 7,5 miljarder euro som EIB ska tillhandahålla förväntas det att EFSI:s stöd bör generera 100 miljarder euro i ytterligare investeringar från EIB och EIF. Dessa 100 miljarder som stöds av EFSI förväntas generera åtminstone 500 miljarder i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i slutet av 2020.

 Enligt EU-kommissionens förslag ska driftsanslagen finansieras inom EU:s fleråriga budget för 2014–2020. 500 miljoner euro ska enligt förslaget överföras från CEF (155 miljoner euro från CEF-Transport och 345 miljoner euro från CEF-Energi) och 150 miljoner EUR från den outnyttjade marginalen. Dessutom bör anslag på 1,46 miljarder euro överföras från CEF:s finansieringsinstrument till dess bidragsdel i syfte att underlätta blandning med EFSI eller med andra relevanta finansieringsinstrument, särskilt de som är inriktade på energieffektivitet.

Lagstiftningsförfarande

Europeiska rådet enades 15 december 2016 kring den överenskommelse som nåtts av Ekofin-rådet 6 december om en förlängning av EFSI. Rådet godkände de flesta av de föreslagna ändringarna och införde ett antal egna förslag. Rådet var enigt om att arbetet bör fortsätta och privata investeringar uppmuntras. I Europaparlamentet hanteras förslaget om EFSI 2.0 av ECON och BUDG utskotten. Rapportörernas bestänkande behandlades 3 april och omröstning av ECON och BUDG förslag sker den 24 april. Troligtvis tas förslaget upp för votering i plenum i sommar. Förhandlingarna inleds så snart parlamentet har enats om sin förhandlingsståndpunkt. 

Transportutskottets ändringsförslag

Transportutskottet i Europaparlamentet har tagit fram betänkande med ett antal ändringsförslag. Bland annat motsätter sig transportutskottet ytterligare omfördelning av medel från CEF för att finansiera EFSI 2. Enligt EU-kommissionens förslag ska 155 miljoner euro överföras från CEF-Transport och 345 miljoner euro från CEF-Energi. Vidare efterlyser utskottet bättre teknisk assistans till projekt som involverar flera medlemsländer och kombinerar medel från EFSI med andra EU-fonder såsom ESIF, CEF och H2020. Bestämmelsen om additionalitet bör, enligt transportutskottet, omfatta komplexa multinationella och gränsöverskridande projekt, bland annat stomnätskorridorer och andra delar av stomnätet inom CEF, SESAR och ERTMS, i syfte att påskynda slutförandet av stomnätsprojekt inom TEN-T som inte skulle ha genomförts med tanke på de begränsade resurser som finns kvar i CEF. Transportutskottet pekar på att EFSI stöd till motorvägar bör vara möjligt för projekt som är förenliga med TEN-T och transportpolitiska mål t ex trafiksäkerhetsaspekter, utveckling av ITS och underhåll av TEN-T vägar.  

EU-kommissionens förslag om förlängning av Europeiska fonden för strategiska investeringar, EFSI

Läs mer om EU-kommissionens kartläggning av de viktigaste investeringsutmaningarna i EU-länderna:

http://ec.europa.eu/europe2020/challenges-to-member-states-investment-environments/index_en.htm

http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/2016/ags2016_challenges_sweden_en.pdf

/Mona Mansour

 

Nyheter på området

  • EU-kommissionens ekonomiska höstprognos pekar på positiv utveckling

    2017-11-17

    Den 9 november offentliggjordes EU-kommissions ekonomiska höstprognos som visar på goda visioner. Enligt prognosen kommer EU:s ekonomi fortsatt att växa under 2018 och 2019 och dessutom i den snabbaste takten på 10 år. Sveriges ekonomi blomstrar i prognosen och sysselsättningsgraden förväntas uppgå till 81,2%, vilket är den högsta i hela EU.

  • Ministerrådet godkände förlängning av Europeiska fonden för strategiska investeringar

    2017-11-15

    EU-kommissionen presenterade den 14 september 2016 ett förslag om förlängning samt en finansiell ökning av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Den 8 november 2017 kom Rådet överens med Europaparlamentet om att förlänga Efsi. Förlängningen är både tidsmässigt och finansiellt en del av EU:s investeringsplan för Europa.

  • Västerbotten inbjudna att tala om gruvindustri på OECD-konferens

    2017-10-18

    OECD konferensen för gruvregioner anordnades i Chile den 5–7 oktober. Genom att träffa aktörer och representanter från gruvregioner för kunskapsutbyte om frågor som är betydelsefulla för regioner och städer med gruvindustri fick de även möjligheten att nätverka. Region Västerbotten hade två representanter på plats i Chile.

  • Rådet antar position om LULUCF-förordningen

    2017-10-16

    Den 13 oktober antog miljörådet ståndpunkter (allmänna riktlinjer) om LULUCF-förordningen för inrättande av nya redovisningsregler och bindande åtaganden för medlemsstaterna för att säkerställa att användning av mark och skogar i EU blir mer hållbart och klimatvänligt under perioden 2021-2030.

  • Bioeknomin på agendan i november

    2017-09-29

    Ett antal aktiviteter vilka avhandlar bioekonomin genomförs i november såväl i Bryssel som i Övre Norrland.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS