EU miljonsatsar på LTU genom två projekt inom gruvindustrin

Luleå tekniska universitet (LTU) deltar i två nya EU-projekt och får nära 47 miljoner kronor till projekten Sustainable Intelligent Mining Systems (SIMS) och Sustainable Low Impact Mining (SLIM).

160118Gruvindustrin

Sustainable Intelligent Mining Systems (SIMS) projektet
Samverkansprojektet Sustainable Intelligent Mining Systems (SIMS) handlar om intelligenta gruvsystem. LTU får totalt nära 37 miljoner kronor av EU till forskning, utveckling och innovation om ny intelligent teknik, säkerhet, hållbarhet och arbetsförhållanden inom gruvnäringen. SIMS-projektet inleds under våren 2017 och kommer pågå i tre år. Huvuddelen av medlen kommer från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, och den totala budgeten ligger på 168 miljoner kronor. LTU deltar som enda svenska lärosäte och är ett av de ledande europeiska gruvuniversiteten med en stark tradition av forskning och samarbete med aktörer inom industrin.

Målet med SIMS-projektet är att utveckla gruvindustrin i EU-området med fokus på ökad tillväxt och förbättrad hållbarhet och säkerhet inom gruvbrytning. Atlas Copco från Sverige kommer att leda och koordinera projektet som kommer bestå av bland annat högeffektiva gruvbolag, världsledande leverantörer av maskiner, utrustning och system och två framstående gruvuniversitet.

Gruvbolagen Boliden och LKAB medverkar
Medverkar i SIMS-projektet gör även gruvbolagen Boliden och LKAB.
Boliden mineral AB deltar som internationellt metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Boliden samlar in malm från både dagbrott och gruvor under jord och använder sig av ett ambitiöst automatiserat program som kommer bidra med expertkunskap inom gruvdesign, malmbrytarmetoder och automatisering samt en fysisk test-arena.
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) deltar som internationell högteknologisk mineralgrupp som bryter och uppgraderar järnmalm till den globala stålmarknaden. Hållbarhet är grunden och ambitionen är att vara ett av industrins mest innovativa, resurseffektiva och ansvarstagande företag. LKAB kommer bidra med expertkunskap samt en ambitiös fysisk test-arena.

Övriga medverkande i SIMS-projektet är finska Agnico Eagle, KGHM Cuprum från Polen och K+S KALI från Tyskland. I projektkonsortiet deltar även ABB, Ericsson, Mobilaris och Tekniska högskolan i Aachen (RWTH Aachen).

Intressenterna har höga förväntningar, men med ett så starkt konsortium är vi säkra på att vi kan leverera”, säger Mikael Ramström, chef för Global Strategic Projects and Alliances på Atlas Copco Underground Rock Excavation, som nu tar sig ann rollen som projektkoordinator för SIMS.

LTU tar ledarskapet över flera områden
Fler områden ingår i SIMS-projektet och LTU kommer ha ledarskapet över dessa områden; Outreach, integrerad processkontroll och automation samt batteridrivna gruvmaskiner, Robotik, Ground control och Attraktiva arbetsplatser.

Det här är ett av de största EU-projekten om gruvteknik någonsin och det är stort och roligt att vi på Luleå tekniska universitet har en betydande roll i det. Det är ett industridrivet spetsprojekt som fokuserar på test och demo av ny teknik där vi har hand om delar som rör forskning och utveckling men även om outreach. Vår betydande roll i projektet är ett kvitto på att Luleå tekniska universitet är ett ledande gruvuniversitet.”, säger Jenny Greberg, biträdande professor i gruv- och berganläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet.

Läs hela LTUs pressmeddelande om SIMS-projektet här.

LTU nyckelroll i ytterligare ett EU-projekt; SLIM-projektet
Sustainable Low Impact Mining (SLIM) handlar om lösningar för exploatering av små mineralavlagringar baserat på avancerad bergsprängning och miljöteknik, man vill minska gruvors miljöpåverkan. SLIM-projektet förväntas pågå i fyra år och finansieras av EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Den totala budgeten ligger på över 70 miljoner kronor där LTU genom sin nyckelroll i SLIM-projektet tilldelas 10 miljoner kronor till både grundforskning och tillämpad forskning. Forskargruppen inom gruv- och berganläggningsteknik och Swebrec (Swedish Blasting Research Centre) kommer i huvudsak att bedriva forskning inom följande områden:

- Civila sprängämnens egenskaper
- Miljöpåverkan och säkerhet
- Inverkan av bergets egenskaper på sprängresultatet
- Optimerad gruvproduktion

Projektets syfte är att minska miljöpåverkan från gruvindustrin genom att minska mängden damm, vibrationer och utsläpp från gruvor. Alltså hela spektrat av det som stör.”, säger Håkan Schunnesson, professor i gruv- och berganläggningsteknik vid LTU.

LTU är enda svenska deltagaren i SLIM-projektet som samlar 13 aktörer från fem olika länder; Sverige, Österrike, Danmark, Frankrike och Spanien. De medverkande i SLIM-projektet är; LTU, Madrids tekniska universitet, multinationella företaget 3GSM, franska Bureau de Recherches Géologiques et Minières, VA Erzberg GmbH, Gate2Growth, Maxam Corp. International, Montan-universitetet i Leoben – Österrike, Minpol, Tekniska universitetet i Graz – Österrike, spanska Benito Arno y Hijos, Minera de Orgiva och ZABALA Innovation Consulting.

Vår ambition har varit att få in moment med grundforskning. De första två åren kommer att vara en intensiv period av grundforskning inom våra intresseområden. Ett mål med projektet är att bli bättre på att ta upp mer av det man vill åt och lämna det andra, alltså en mer selektiv brytning med reducerad miljöpåverkan”, säger Daniel Johansson, biträdande professor i gruv- och berganläggningsteknik.

Läs hela LTUs pressmeddelande om SLIM-projektet här.

Läs mer i North Swedens artikelserie om råvaror i norr, som bland annat belyser LKAB, Boliden, SSAB och fluoritfyndigheten i Storumans kommun, här

/ Anna Lundgren

18 Jan 2017 Näringspolitik

Näringspolitik

Norra Sverige har ett aktivt och mångsidigt näringsliv som på flera områden levererar unika resurser och kompetenser för export och till EU:s inre marknad. North Sweden bevakar EU:s politik på områden så att norra Sveriges aktörer ska få största möjlighet att bidra till att utveckla regionen och EU:s konkurrenskraft. Gränsövergångarna måste vara enkla och effektiva för att utvidga den egna hemmamarknaden och kompetensutbytet med omgivande regioner.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information