Rådet antar position om LULUCF-förordningen

2017-10-16

Den 13 oktober antog miljörådet position (allmänna riktlinjer) om LULUCF-förordningen för inrättande av nya redovisningsregler och bindande åtaganden för medlemsstaterna för att säkerställa att användning av mark och skogar i EU blir mer hållbart och klimatvänligt under perioden 2021-2030. Från Sverige deltog Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister.

LULUCF-förordningen kommer säkerställa att alla utsläpp och upptag som genereras av LULUCF-sektorn beaktas i EU:s övergripande mål att minska utsläppen med minst 40% år 2030 i enlighet med överenskommelsen om klimat- och energistrategin 2030 och åtagandena enligt Parisavtalet. LULUCF, tillsammans med andra sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, måste bidra till detta mål genom att minska utsläppen med 30% senast år 2030 jämfört med 2005 års nivåer (43% i sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter).

- Nu när Rådet kommit överens är vi redo att inleda förhandlingar med Europaparlamentet så snart som möjligt i syfte att nå en överenskommelse om den slutliga texten. Vår skog och mark har stor potential att mildra effekterna av klimatförändringarna. Låt oss använda dem på ett smart och klimatvänligt sätt. LULUCF-förordningen kommer göra det möjligt att bättre skydda våra skogar och att förbättra förvaltning av våra gröna resurser. Detta är avgörande för vår planet och kommer att ta oss närmare våra klimatförpliktelser i Paris, kommenterade Siim Kiisler, Estlands miljöminister

Rådets ståndpunkter stöder de två viktigaste aspekterna i EU-kommissionens förslag dvs:

1) De uppdaterade redovisningsreglerna för alla utsläpp och upptag

2) No-debit rule avser det åtagande som fastställts för medlemsstaterna att utsläppen inte överstiger upptagning. No-debit rule innebär att Medlemsstaterna måste se till att de redovisade utsläppen och upptagen hålls i balans (taget över en femårsperiod) och att deras LULUCF-sektor som helhet inte genererar nettoutsläpp.

I likhet med EU-kommissionen anser Rådet det viktigt säkerställa att varje medlemsland upprätthåller en balans mellan dess totala utsläpp från denna sektor och mängden CO2-upptag som genereras, exempelvis genom ny plantering eller genom bättre övervakning av nationella skogar, odlingsmarker och gräsmarker. Liksom EU-kommissionen, inkluderar Rådet  flexibiliteten i sin ståndpunkt. Flexibiliteten syftar till att bistå medlemsländerna att följa No-debit rule. Rådet vill dock se nationella skogsreferensnivåer som fastställs på grundval av den historiska referensperioden från 2000 till 2009, i motsats till perioden 1990-2009 som ursprungligen föreslagits av EU-kommissionen.

Dessutom enades Rådet om att införa en ny skogsbruksflexibilitet (Managed Forest Land Flexibility), och vilket varit den utestående punkten i förhandlingarna, i form av en ersättningsmekanism på upp till 360 miljoner ton CO2-ekvivalenter över 10 år, vilket motsvarar den genomsnittliga årliga sänkan i perioden 2000-2009 period. Huvudsyftet är att bistå de medlemsstater som sannolikt kommer att ha svårigheter att följa no-debit rule trots att de gjort tidiga ansträngningar för att bibehålla eller för att öka sänkor i sina skogar. Alla medlemsstater kan dra nytta av denna mekanism under perioden 2021-2030. Vissa fasta villkor gäller emellertid. Exempelvis måste no-debit rule vara uppfylld för EU som helhet innan mekanismen kan användas. På så sätt kommer ambitionen av EU:s klimatpolitik att upprätthållas fullt ut. EU-länder tillåts att erhålla ersättning under förutsättning att deras nationella skogar fortfarande skapar en sänka och upp till ett förutbestämt belopp beräknat för varje medlemsstat på grundval av deras genomsnittliga sänkor under perioden 2000-2009. Detta villkor säkerställer mekanismens miljömässiga integritet menar Rådet.

Miljörådsmötet 13 oktober 2017

Europaparlamentet antar position om LULUCF

Europaforum Norra Sveriges postionspapper om LULUCF

/Mona Mansour

Nyheter på området

  • EU-kommissionen påpekar effekterna av Brexit för brittiska företag

    2018-02-13

    I en rapport som framställts av EU-kommissionen analyseras hur företag och enskilda aktörer kommer att påverkas till följd av Storbritanniens utträde ur EU. I och med Brexit kommer EU:s produktlagstiftning gentemot Storbritannien att upphöra från och med den 30 mars 2019 i och med utträdet. Gällande EU:s inre marknad innebär detta att Storbritannien blir ett tredje land gentemot EU. Det är inte bara EU och nationella myndigheter som kommer att påverkas av Storbritanniens utträde då även Brittiska företag möter juridiska konsekvenser.

  • LULUCF överenskommelse

    2017-12-15

    Den 14 december nådde det estniska ordförandeskapet och Europaparlamentet en informell överenskommelse om LULUCF. Överenskommelsen avslutar trepartssamtalen mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU-medlemsstaterna, och ger EU-omfattande redovisningsregler för LULUCF under perioden 2021-2030.

  • EFNS anordnade skogsseminarium i Bryssel

    2017-11-29

    Den 28 november bjöd Europaforum Norra Sverige in till ett seminarium i Bryssel om det svenska hållbara skogsbruket. Under seminariet diskuterade beslutsfattare från offentlig förvaltning, industri samt akademi på svensk regional och nationell nivå samt EU:s institutioner det svenska skogsbruket och dess bidrag till att motverka klimatförändringar samt skogens betydelse för framväxten av den biobaserade industrin.

  • BIOBASE-konferensen i Piteå 2017

    2017-11-29

    Den 22-23 november 2017 hölls BIOBASE-konferensen i Piteå, ett samarrangemang mellan Piteå Science Park och Näringsdepartementet. BIOBASE är en mötesplats för politiker, näringsliv och forskare om cirkulär och biobaserad ekonomi med skogen som förnyelsebar råvara. Under två dagar visade BIOBASE 2017 upp Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

  • EU-kommissionens ekonomiska höstprognos pekar på positiv utveckling

    2017-11-17

    Den 9 november offentliggjordes EU-kommissions ekonomiska höstprognos som visar på goda visioner. Enligt prognosen kommer EU:s ekonomi fortsatt att växa under 2018 och 2019 och dessutom i den snabbaste takten på 10 år. Sveriges ekonomi blomstrar i prognosen och sysselsättningsgraden förväntas uppgå till 81,2%, vilket är den högsta i hela EU.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS