Bryssel i Brexitbesvikelse – vad sker i förhandlingarna?

2017-09-20

Storbritannien ska gå ur EU och separationen har blivit en långdragen och smärtsam process. I Bryssel har Michel Barnier, ansvarig för Brexitförhandlingarna från EU-kommissionens sida, haft den tredje utträdesförhandlingen med Storbritannien.

Utträdet kommer att ske i två steg. Först ska övergripande principer om utträdet förhandlas, sedan ska man förhandla om den framtida relationen mellan Storbritannien och EU samt hur den skulle kunna se ut. Flertalet ståndpunkter skiljer de båda parterna åt och processen står i stiltje. Här följer en lägesuppdatering.

Storbritannien vill för sin del och sina villkor få tillgång till EU:s inre marknad

Efter nyvalet i Storbritannien i april hoppades premiärminister Theresa May kunna öka sitt stöd och i och med det också få stöd för vad man kallar en hård Brexit, det vill säga att man klipper alla band med EU. May förlorade sin majoritet i parlamentet och nyvalet hon själv utlyst fick inte det utfall partiet hade önskat. Theresa May har till EU presenterat ett förslag om tolv mål inför utträdesförhandlingarna. Där introduceras bland annat ett djärvt handelsavtal mellan Storbritannien och EU som skulle ge Storbritannien tillgång till den inre marknaden utan avsikt att betala för möjligheten att nyttja den, trots att det är något som Norge gör idag. May poängterar också att Storbritannien är en viktig del av Europas ekonomi och menar att det vore naivt av EU att frysa ut Storbritannien på grund av Brexit endast för att göra en politisk poäng.

– [Att straffa Storbritannien för att landet lämnar EU] vore ett olyckligt självskadebeteende för Europas länder. Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal, slog May fast.

Nu väntar EU på konkreta förslag från Storbritannien på hur detta utträde ska se ut och menar att Storbritannien måste leverera tydliga förslag så att parterna sedan kan förhandla med dessa som utgångspunkt.

EU:s syn på Brexit

I december 2016 gick Barnier ut och delade med sig av fyra viktiga utgångspunkter som svar på Storbritanniens beslut att lämna EU samt som förutsättningar inför utträdesförhandlingarna. I utgångspunkterna krävde EU enighet mellan de kvarvarande EU-medlemmarna, att länder utanför EU ej kan bli beviljade samma fördelar som de inom unionen då de heller inte har några åtaganden, att inga förhandlingar får påbörjas innan artikel 50 utlösts samt att de fyra friheterna (fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital) är odelbara. Man kan med andra ord inte välja och vraka mellan de godbitar som de fyra friheterna innebär.

Vid den tredje förhandlingsrundan presenterades tre frågor som EU ansåg som väsentliga att avklara innan man kan ta förhandlingarna vidare till nästa fas. De tre punkterna gällde situationen för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska EU-medborgare i andra länder efter utträdet, Storbritanniens ekonomiska ansvar till EU i fråga om tidigare åtaganden till unionens budget samt gränsen mellan Nordirland och Irland.

barnier170920

– Jag var mycket besviken på förra veckans brittiska position. Det verkar vara ett steg tillbaka från sitt löfte att leva upp till sina internationella åtaganden. Det är ett moraliskt problem. Vi kan inte acceptera att 27 länder ska betala för det som 28 enats om. Det finns inget förtroende, sade Barnier.

Hur ser framtiden ut för Brexit?

Den 22 september ska premiärminister Theresa May hålla tal om Storbritanniens kommande relation till EU i Florens, Italien. På frågan om varför de valt den platsen för framträdandet svarade Mays talesperson att det känns naturligt att genomföre ett sådant tal i Europas hjärta.

Kommande förhandlingsrunda som blivit uppskjutet en vecka väntas nu äga rum den 25 september. Man hoppas att denna försening innebär att Storbritannien vid den fjärde förhandlingsrundan planerar att presentera konkreta förslag med förmåga att förhandla dem vidare.

Barnier menar att en enighet måste uppkomma senast hösten 2018 för att processen ska hinna fullbordas innan Storbritanniens medlemskap upphör 29 mars 2019 för att inte minst undvika onödigt stor skada för europeiskt näringsliv. Huruvida man lyckas återstår att se, just nu står förhandlingsparterna väldigt långt ifrån varandra. Storbritannien vill för sin del och sina villkor få tillgång till EU:s inre marknad, men med i övrigt väldigt få konkreta budskap.

Mycket på spel det kommande året

Innan dess skall avtalsförslaget kunna presenteras för ministerrådet och Europaparlamentet som båda måste ge sina medgivanden och i realiteten måste alla kvarvarande 27 medlemsländer och parlamentet vara överens innan det godkänns från EU:s sidaBilden kompliceras då ytterligare av att Europaparlamentet går till val våren 2019 och en ny EU-kommission skall utses, vilket gör att tidsramarna för att landa allt blir än snävare samtidigt som det finns en risk att tonläget höjs om inte allt är på plats senast 2018.

Storbrittaniens konstitutionella arrangemang kräver att ratificiering av avtalet sker genom omröstning i de båda kamrarna i det nationella parlamentet. Utifrån utfallet i folkomröstningen kan det i grunden inte bli något annat än ett så kallat "hårt Brexit", samtidigt som det pågår en livlig diskussion i Storbrittanien om detta. I realiteten innebär dock alla andra lösningar att Storbrittanien för att få del av EU:s inre marknad accepterar EU:s regleringar fullt ut inklusive den fria rörligheten och är beredd att betala för sin del av kakan, precis som exempelvis Norge idag, och det är förstår helt avhängigt Storbrittaniens vilja att acceptera det. Det troligare är att det blir en hård Brexit men någon form av "fallskärm" i form av en tullunion och framtida långtgående handelsavtal, men det återstår att se.

Hinner förhandlingarna inte slutföras med en överenskommelse våren 2019 så bryter bokstavligen Storbrittanien alla förbindelser, åtaganden och rättigheter, med EU samtidigt som de måste ha byggt upp all kapacitet för att hantera all egen lagstiftning och de handelstullar och behov av att förhandla fram lösningar med alla världens länder inklusive EU om det mesta som tidigare skett inom ramen för EU:s samordning.

/ Lovisa Jonsson

Allmänna nyheter

  • Västerbottens regionresa 2018: Kommun-, landstings- och regionföreträdare från Västerbotten i Bryssel

    2018-06-14

    Den 13-14 juni gick Regionresan 2018 av stapeln. Syftet med Regionresan är att regionala beslutsfattare reser utanför hemregionens gränser med målet att förkovra sig i regionala utvecklingsfrågor. Under två dagar träffade ett 30-tal företrädare från Västerbottens kommuner, landsting och region aktörer i EU för att diskutera dagsaktuella frågor inför de kommande förhandlingarna om budgeten för nästa programperiod från 2021 och framåt. Programmet i Bryssel anordnades av Region Västerbotten och North Sweden European Office.

  • Minskat jordbruksstöd till svenska bönder

    2018-06-06

    På grund av de omprioriteringar och nedskärningar som måste göras i EU-budgeten efter att Storbritannien lämnar EU har EU-kommissionen föreslagit att unionens gemensamma jordbrukspolitik (CAP) ska minska sina utgifter för jordbruksstödet med fem procent för åren 2021-2027 till 365 miljarder euro. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) kommer det att drabba Sverige särskilt hårt då de svenska böndernas stöd kommer att minska med 10-15 procent.

  • USA inför tullar på importerat stål och aluminium från EU

    2018-06-04

    Efter två månaders förhandlingar och uppskjutna beslut införde USA den 1 juni tullar på importerat stål och aluminium. Tullarna omfattar en tullavgift på 25 % av priset på stålprodukter samt 10 % på priset av aluminiumprodukter. EU besvarar det med att införa egna tullar på amerikanska produkter samt anmäler USA till världshandelsorganisationen WTO på grund av bristande efterföljande av de uppsatta internationella regler som finns kring tullar.

  • North Swedens Ägarråd 2018

    2018-06-04

    North Sweden European Office's ägarråd har gått igenom det gångna årets verksamhet och beslutat för det kommande. Verksamhetsberättelsen och direktiv finns nu att ta del av.

  • Norra Europa positionerar sig för EU:s långtidsbudget

    2018-05-23

    EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för EU kommande programperioden 2021—2027 presenterades den 2 maj och i slutet av maj och början av juni kommer de konkreta regleringarna för de olika budgetområdena såsom utformningen av regionalpolitiken. Nätverken för Europaforum Norra Sverige, EFNS, med de fyra nordligaste svenska regionerna samt Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, för norra Sverige, Finland och Norge har tagit fram var sin första kommentar i form av positioner för vad nu lagda förslag betyder för regionerna i norr inför kommande regleringar och stundande förhandlingar i EU. Utgångspunkten är en positiv syn på EU-kommissionens lagda budgetförslag.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS