EU-kommissionen och Sverige oense om EU:s framtida budget

2018-01-15

Den stora frågan efter Brexit är hur EU:s budget kan komma att förändras. Ska den minskade budgeten täckas av resterande 27 medlemsländerna eller ska man skära ned budgeten, då i realiteten på jordbruks- och regionalstöden som idag är några av EU:s största budgetposter. Sverige och EU-kommissionen är inte överens på området.

180115EUbudget

Det är tydligt att vi behöver mer än en procent av EU:s BNP för att finansiera politiken på ett adekvat sätt, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på en konferens i Bryssel om EU:s kommande flerårsbudget.

Högre medlemsavgifter i EU signaleras

Under våren 2018 planeras EU-kommissionen föreslå en ny budget för EU för budgetperioden från 2021 och framåt. Den stora diskussionen sedan Brexit har varit hur man ska lösa det budgetglapp som kommer ske när Storbritannien lämnar EU.

Sverige och andra medlemsländer som är så kallade nettobetalare till EU och alltså betalar mer än vad de får tillbaka i kapital vill minska budgeten och skära ner på de större utgiftsområdena som EU har idag.

EU-kommissionen däremot menar att EU de senaste åren har fått mer utgifter med tanke på större ansvarstagande inom frågor som säkerhet och migration och de argumenterar därför för att EU-budgeten bör öka kommande programperiod.

Budgetkommissionär Günther Oettinger anser att budgeten bör ligga på 1,1 ”någonting” procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI), något som i sin tur skulle leda till en ökning på mellan 10–19 procent för de kvarvarande medlemsländerna.

Sverige stödjer inte en höjd EU-avgift

Detta är något Sveriges EU-minister Ann Linde ställer sig starkt emot, såhär kommenterar hon EU-kommissionens förslag:

– Vi kommer slåss för att de totala utgifterna inte kommer överstiga en procent av BNI och för att vi inte ska betala mer. Om ett stort land som Storbritannien som betalar så mycket försvinner då är det naturligt att budgeten minskar.

Gällande EU-kommissionens argument om att EU:s utgifter har ökat i och med ett större ansvar menar Linde att det inte är ett hållbart argument och påpekar att man alltid måste göra prioriteringar i en budget och att hon hellre ser en nedskärning av jordbruks- och regionalstödet.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker är för sin del emot för drastiska nedskärningar och att det är en felaktig analys att tro att en minskning av jordbruksstödet skulle räcka för att täcka upp det glapp som lämnas i budgeten efter Brexit.

Budgetdebatten nu igång och öppna samråd ute

EU:s ordförandeland i ministerrådet, Bulgarien, som dessutom tar emot mycket EU-stöd, kommer att ta emot budgetförslaget till våren och ansvarig minister för det Bulgariska ordförandeskapet Lilyana Pavlova talar varmt om jordbruks- och regionalstödet när hon på budgetkonferensen kommenterade läget såhär:

– Vi ska inte ifrågasätta jordbrukspolitiken och regionalstödet. Regionalpolitiken är grunden för EU-projektet.

Samrådet om framtidens sammanhållningspolitik är nu öppet för alla att svara på, tillsammans med samråd om EU:s övriga budgetområden inför att EU-kommissionen under våren kommer med sitt förslag till budget, som diskuterades på konferensen i Bryssel 8-9 januari.

Läs mer om samtliga samråd i North Swedens nyhet

Ta del av samtliga tal från EU-kommissionens konferens om EU:s långtidsbudget 8-9 januari 2018

Läs Junckers uttalande om flerårsbudgeten

Läs Günther Oettinger uttalande i sin helhet om budgeten

/Mikael Janson & Lovisa Jonsson

 

Allmänna nyheter

  • Umeåbaserad förening en av vinnarna av Europeiska medborgarpriset 2018

    2018-10-19

    Europeiska medborgarpriset är ett årligt återkommande pris som delas ut av Europaparlamentet och uppmärksammar projekt samt initiativ som främjar europeiska värden. Årets pris som delades ut den 9 oktober hade 50 vinnare, däribland den Umeåbaserade föreningen FATTA! som drivit frågan om att Sverige ska anta en samtyckeslag till sexuellt umgänge vilket infördes i Sverige den 2 juli 2018.

  • North Sweden med på EU-kommissionens seminarium om specifika geografier

    2018-10-19

    Den 11 oktober under European Week of Regions and Cities anordnade EU-kommissionen seminariet EU close to Mountains, Islands and Sparsely Populated Areasdär fokus riktades mot regioner med geografiska karaktärsdrag som präglas av både utmaningar och möjligheter och ESPON-programmet 2020 som har som syfte att främja europeiskt utvecklingssamarbete mellan offentliga myndigheter och politiska aktörer på alla nivåer. På förmiddagen hölls föredrag där Mikael Janson medverkade från North Sweden för Northern Sparsely Populated Areas samverkan mellan glesbefolkade regioner i norr . På eftermiddagen fortsatte diskussionerna med företrädare från olika regionkategorier och forskningsteamet från ESPON kring EU:s stöd för regioner med särskilda karaktärsdrag.

  • Seminarium om hållbart Arktis

    2018-10-10

    Ett viktigt evenemang för North Sweden under European Week of Region and Cities var seminariet Sustainable development of the Arctic for the benefit of all of Europe.

  • Filmvisning av Sameblod

    2018-10-10

    Den 9 oktober under EWRC hölls filmvisningen av Sameblod på Sveriges Representation till EU. Sameblod vann 2017 det prestigefulla LUX-priset.

  • EU:s Researcher’s night motsvarande ForskarFredag i norra Sverige lockar till sig unga

    2018-10-08

    Forskarfredag är en vetenskapsfestival som bjuder in till informella, lärorika och roliga möten mellan allmänheten och forskare varje år den sista fredagen i september månad. ForskarFredag 2018 arrangerades i 300 städer inom Europa, däribland 28 städer i Sverige, bland annat i Piteå, Luleå, Skellefteå samt Umeå. Aktiviteter hölls av forskare och var speciellt riktade mot barn och unga i syfte att inspirera och informera om forskning. Festivalen är European Researcher´s Night som finansieras av Europeiska kommissionen.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS