Europaforum Norra Sverige antar positioner

2017-06-15

Den 2 juni samlades företrädare från de fyra nordligaste länen för att diskutera framtidens EU-politik för Norra Sverige vid Europaforum Norra Sveriges rapportörsmöte i Stockholm. På mötet antog Europaforum positionspapper avseende EU:s skogsbrukspolitik samt OECD-rapporten för NSPA (Northern Sparsely Populated Areas), som lyfter fram våra regioners behov och möjligheter, och ställde sig därtill bakom de investeringsprioriteter i Arktis som översänts till nationell svensk nivå från EFNS-regionerna.

europaforum-norra-sverige-570x320

 

Positionspappret om EU:s skogsbrukspolitik

Europaforum Norra Sverige antog ett positionspapper om EU-kommissionens förslag om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (LULUCF) och om ändring av hur utsläpp av växthusgaser ska övervakas och rapporteras avseende bland annat information som är relevant för klimatförändringen i den del som avser brukad skogsmark. 

Det kan få en direkt betydelse för det svenska skogsbruket vilka regler och direktiv som antas i EU. EFNS pekar för sin del på bioekonomins betydelse och möjligheter för miljön genom minskad användning av fossilt material och de stora tillväxtmöjligheter som detta kan skapa för norra Sverige med sina stora skogstillgångar. Ett aktivt brukande av skog möjliggör ett ökat upptag av koldioxid vilket tillsammans med utsläppsminskningar från energiproduktion och transporter samt energieffektivisering motverkar klimatförändringen. EFNS menar också att varje land måste få fastställa sina egna beräkningsgrunder inom ramen för de direktiv som EU fastslår.

Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 fastställer att utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 40 procent inom EU fram till 2030 jämfört med år 1990. Utsläppsmålet ska nås genom reviderade mål i EU:s system för handel med utsläppsrätter och för de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Rådsslutsatserna fastslår dessutom att regelverket för att inkludera sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska fastställas innan 2020. Innebörden av Europeiska rådets slutsatser återspeglas i det nationellt fastställda bidrag som EU överlämnade till FN:s ramkonvention om klimatförändringar inför Parisavtalet.

EU-kommissionens förslag som presenterades 20 juli 2016 utgör tillsammans med EU:s system för handel med utsläppsrätter, och ett förslag till förordning om ansvarsfördelning för utsläppsminskningar i de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, genomförandet av EU:s övergripande klimatmål till 2030 och åtagande under Parisavtalet.

Utgångspunkten i förordningsförslaget är att varje medlemsstat förbinder sig till att säkra att nettoupptagen i LULUCF-sektorn inte ska minska, eller i de fall nettoutsläpp för sektorn redovisas, att nettoutsläppen inte ska öka. Förändrade utsläpp och upptag bokförs enligt de regler som förordningen innehåller och som är olika för olika marktyper, som exempelvis åkermark eller skogsmark. För att klara åtagandet får medlemsländerna utnyttja flexibiliteter. I de fall en medlemsstat redovisar ett ökat nettoupptag, d.v.s. ett överskott av utsläppsenheter, får dessa överföras till kommande år eller till andra medlemsstater eller i begränsad omfattning användas för att nå målet för de utsläpp som omfattas av ansvarsfördelningsförordningen.

I de fall ett underskott av utsläppsenheter i LULUCF-sektorn redovisas, kan medlemsstaten köpa utsläppsenheter från andra medlemsstater eller överföra utsläppsenheter från den tilldelning som gjorts under ansvarsfördelningsförordningen. 

EFNS synpunkter

  • EFNS vill påminna om bioekonomins betydelse och möjligheter för miljön som minskad användning av fossilt material innebär och de stora tillväxtmöjligheter som detta kan skapa för norra Sverige. Ett aktivt brukande av skog möjliggör ett ökat upptag av koldioxid vilket tillsammans med utsläppsminskningar från energiproduktion och transporter samt energieffektivisering motverkar klimatförändringen.
  • EFNS anser att det är viktigt att bioekonomins framväxt i EU är långsiktigt, hållbart och ansvarsfullt där skogens naturvärden och biodiversitet också fortsatt säkerställs i EU.
  • EFNS välkomnar EU-kommissionens förslag om LULUCF vilket innebär en målsättning och ett regelverk för utsläpp och upptag från markanvändning och skogsbruk inom EU:s klimat- och energiramverk till 2030 och viktiga delar av EU:s genomförande av Parisavtalet, COP21.
  • EFNS anser att åtgärder inom LULUCF utformas så att det inte hindrar möjligheter till en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilsnåla material från jord- och skogsbruket.
  • EFNS understryker vikten att medlemsstaterna även i fortsättningen beslutar om hur råvaror från skogen hanteras och motsätter sig införandet av regelverk som innebär begränsningar för medlemsstaterna på hur skogen får användas.
  • EFNS anser därmed vad gäller LULUCF-förslaget avseende referensnivån för skogsbruk, och utifrån den osäkerhet som är förknippad kring mätningar med utsläpp och upptag av växthusgaser i LULUCF-sektorn, att regelverket tillåter alla medlemsländer att välja mellan olika, i förordningen fastställda, ansatser för hur referensnivån ska beräknas.
  • EFNS anser att det är viktigt att EU har en fortsatt hög klimatambitionsnivå och för att säkerställa ett tillräckligt högt omställningstryck inom ansvarsfördelningen föreslås att de s.k. flexibiliteten i förslaget från LULUCF-sektorn som tillräknas ansvarsfördelningsförordningen minskas från förslagets 280 miljoner ton till högst 140 miljoner ton för att inte skapa ett överskott av utsläppsenheter.


Läs EFNS synpunkter och mer information kring positionen här.

Läs EFNS position om EU:s skogsbrukspolitik här (pdf).

 

Positionen om OECD-studien

Europaforum Norra Sverige diskuterade den studie som OECD presenterade i mars för regionerna i nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, i vilket Norrbotten och Västerbotten ingår. Enligt OECD-rapporten, spelar norra Sveriges ekonomi och ekonomiska möjligheter en viktig roll för Sveriges BNP. Till exempel, pekar OECD på att regionerna levererar en ansenlig del av Sveriges direkta exportintäkter, står för över hälften av landets elproduktion via framförallt vattenkraft, samt har en industri inom skog, gruv- och mineral som ger arbetstillfällen inom olika former av tjänsteproduktion i övriga landet, inte minst i huvudstadsregionen.

EFNS poängterar att det är med det perspektivet regionernas sårbarhet till följd av låg befolkningstäthet över stora ytor behovet av stöd ska ses och välkomnar OECD:s rapport med sina slutsatser och förslag för att skapa hållbar tillväxt i norra Sverige och Europa. Därför presenterade nätverket sina förslag på hur denna utveckling borde utformas i enlighet med OECD:s rekommendationer.

Först rekommenderar EFNS att satsa mer på innovation inom norra Sveriges styrkeområden för att skapa både tillväxt och sysselsättning. EFNS menar att det kräver en territoriellt anpassad regionalpolitik. Dessutom menar EFNS att investeringar i transport- och digital infrastruktur är avgörande för norra Sveriges möjligheter att nå ut på en större marknad. Det krävs även insatser för ökat innovationsstöd, tillgång till kapital och tillhandahållande av service, samt tillgång till kompetens.

Med bakgrund av OECD:s studie lämnar EFNS följande rekommendationer;

  • Smart specialisering

EFNS förordar en europeisk tillväxtpolitik baserad på smart specialisering utifrån varje regions unika kontext och förutsättningar. Sveriges nordligaste regioner menar att det behövs en gemensam och territoriellt anpassad politik för att skapa ekosystem mellan olika miljöer, snarare än att ställa täta och glesa miljöer mot varandra.

  • Dialog med flera aktörer

EFNS anser att i dialog och samhandling mellan EU-kommissionen, medlemsstaterna och regionerna kan rätt instrument och insatser (policymix) formuleras utifrån Norra Sverige specifika utmaningar.

  • Bättre samordning av EU:s och nationella program

EFNS påminner om att förutom flexibilitet och möjlighet till regional anpassning av nationell- och EU-politik, krävs det att olika insatser och program hänger ihop på ett strategiskt och effektivt sätt. Erfarenheter från norra Sverige visar på att regionala projekt ofta kan utgöra grunden för kapacitetsbyggande och strategiskt utvecklingsarbete, för att sedan leda vidare till territoriella och gränsöverskridande samarbeten. I flera fall kan projekten utvecklas ytterligare genom bland annat EU:s forskningsprogram. Men det förutsätter att EU:s fonder och program samordnas bättre för att hänga ihop.

  • Förbättrade digitala tjänster och transportsystem

EFNS understryker även OECD:s slutsats att infrastruktur, transport- så väl som digital-, är nyckelfaktorer för att tillvarata regionernas tillväxtpotential. Tillgänglighet spelar en avgörande roll för företagens konkurrenskraft, för att nå en internationell marknad, samt för kompetensförsörjning och service.

Läs EFNS position om OECD-rapport och dess rekommendationer (pdf).

Ta del av OECD-rapporten i sin helhet.

Läs mer om rapportens lansering här.

Läs om OECD:s rekommendationer till Norra Sverige här.

 

EFNS ställer sig bakom framförda investeringsprioriteringar i Arktis

Under februari genomförde EU-kommissionen genom nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, ett samråd i de 14 regionerna inom NSPA om EU:s framtida prioriteringar för den arktiska regionen och hur fonder och program ska ge stöd för att utveckla det Europeiska Arktis. North Sweden genomförde och sammanställde för Övre Norrlands del samrådet som i sin tur samlades till en gemensam skrivelse till EU-kommissionen från hela NSPA.

North Sweden sammanställde därefter också alla de synpunkter som inkommit från EFNS-regionerna specifikt för att tillställas Utrikesdepartementet och nationell nivå i deras arbete med att ta fram en svensk position om EU:s framtida investeringar i den Arktiska regionen. Sammanställningen utvecklar NSPA-skrivelsen med de svar som inkom från aktörerna i de fyra nordligaste svenska regionerna under samrådsprocessen och de mer specifika svenska synpunkter och förslag som fördes fram utöver det som NSPA gemensamt ställde sig bakom.

På rapportörsmötet den 2 juni lyftes denna samrådssammanställning och rapportörerna för EFNS ställde sig bakom att det yttrandet översänts till nationell nivå från EFNS-regionernas sida med de förslag kring det EU bör satsa på i norra Sverige inom ramen för den Arktiska politiken som arbetas fram utifrån den Arktiska policy som EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst presenterade 2016. Skrivelsen kommer att användas för den vidare dialogen med Svenska regeringskansliet som arbetar med sitt ställningstagande samt även vid den högnivåkonferens för Arktis i Oulu som EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst bjuder in till 15-16 juni.

Läs det av North Sweden för EFNS-regionerna sammanställda samrådssvaret här.

Mer information om NSPA:s samråd och dess slutsatser hittar du här.

Läs mer om bakgrunden till samrådet.

Läs om Arktiskonferensen i Oulu den 15-16 juni.

 

Om Europaforum Norra Sverige

Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker på lokal och regional nivå från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. EFNS är en mötesplats och kunskapsarena där EU:s politik analyseras och diskuteras i de avseenden där den berör norra Sverige. EFNS bevakar Europafrågor för att påverka EU:s lagstiftning, EU:s strategier och handlingsprogram samt EU:s budget. Syftet med EFNS är att tillvara ta norra Sveriges intressen både på den europeiska arenan och i förhållanden till den nationella nivån i frågor med ett tydligt europeiskt perspektiv.

Besök Europaforum Norra Sveriges hemsida.

Läs om EFNS senaste konferens i Skellefteå.

 

/Maria Sandberg

Allmänna nyheter

  • EU Arctic Forum ”Knowing, developing and connecting Arctic” med urfolksdialog

    2018-09-20

    Den 17 september gick det första EU Arctic Forum i regi av EU-kommissionen av stapeln i Bryssel. Temat ”förstå, utveckla och förena Arktis” inkluderade även den årliga dialogen med den arktiska ursprungsbefolkningen. Företrädare från regioner och EU, forskning samt näringsliv och nationella Arktiska aktörer var på plats. Diskussioner om bland annat bredbandsförsörjning i Arktis, handelsmöjligheter, hållbara och innovativa utvecklingsmöjligheter byggde på den arktiska samrådsrapport i EU som nätverket för Northern Sparsely Populated Area (NSPA) bidragit till avseende EU:s framtida investeringsstöd till det nordligaste Europa. Från hemregionerna medverkade Erik Bergqvist, ordförande Region Västerbotten, och Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Med från norra Sverige fanns även Åsa Larsson-Blind företrädande Samerådet.

  • Vi välkomnar höstens praktikanter, Michaela och Stina!

    2018-09-20

    Vi välkomnar de nya praktikanterna, Michaela Wikdahl och Stina Skoglöf till North Swedens kontor i Bryssel. De kommer att bistå North Swedens dagliga arbete med exempelvis omvärldsbevakning, nyhetsrapportering och att ta hand om besöksgrupper från hemregionen. Michaela och Stina kommer att praktisera under höstterminen, mellan tidsperioden september till slutet av januari 2019. Vi på North Sweden är glada att ha dem hos oss!

  • Umeå kan bli EU:s innovationshuvudstad

    2018-09-12

    Umeå är en av finalisterna till EU:s utmärkelse ”Capital of Innovation” och kan komma att tilldelas prissumman på 1 miljon Euro. Priset uppmärksammar städer som bidrar till ett innovativt klimat och effektivt använder innovationer i statsförvaltningen.

  • EU-kommissionens och Junckers ”State of the union”- tal 2018

    2018-09-12

    Den 12 september talade Europakommissionens president Jean-Claude Juncker vid sitt fjärde ”State of the union-tal” om vad som är Kommissionens främsta ansvar och prioriteringar innan EU-valet som infaller i maj 2019. Juncker framhöll bland annat att EU bör lägga sig i stort i stora frågor och smått i små frågor. Ett exempel, tillika en udda med omdebatterad fråga, är EU-bestämmelsen om sommar- och vintertid som han anser är en typisk liten fråga som medlemsstater själva ska besluta om.

  • EU satsar 150 miljoner euro på frukt & grönsaker i skolan

    2018-09-12

    Frukt, mellanmål, grönsaker och mjölkprodukter ska ges till skolor inom EU. Det främsta syftet är att förbättra barns hälsa men man vill även satsa på att barnen utbildas inom näringslära. Totalt sett berörs 30 miljoner barn i EU under läsåret 2018/19.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS