Europeiska kulturarvsåret 2018: därför är det viktigt

2017-04-26

Kulturarv är vad som ger Europa som helhet och de enskilda länderna en identitet och minnen. Våra ekonomier är även en viktig del med grund i kulturarvet, då de kulturskatter som finns är något som ofta gynnar turistnäringen, vilket i sin tur ger fler jobb.

27 april röstar Europaparlamentet om att göra 2018 till europeiskt kulturarvsår.

Genom att främja kulturarvets roll i och med att satsa på bland annat huvudmål som inkluderar;

- att främja det europeiska kulturarvets roll som en del av den kulturella mångfalden och den interkulturella dialogen.

- att förbättra det europeiska kulturarvets bidrag till ekonomi och samhälle genom sin direkta och indirekta ekonomiska potential.

- att bidra till att främja kulturarvet som ett viktigt inslag i EU:s internationella närvaro. Främjandet av värdet av kulturarvet är också ett svar på den nu pågående och avsiktliga förstörelsen av kulturskatter i Mellanöstern,

Genom de strategiska satsningarna vill EU kunna återföra kulturarvet till det offentliga medvetandet och ge det den värdighet som det förtjänar och i och med det kunna stärka länders identiteter. Samtidigt kan man återupptäcka det som ligger till grund för det samhälla vi lever i idag.

Efter förhandlingar med medlemsländernas nationella regeringarna i ministerrådet och EU-kommissionen har Europaparlamentet säkerställt en budget på 8 miljoner euro för marknadsföring av kulturarvsåret under 2018.

Projektet ”Cultural Heritage Count for Europé” visar att cirka 300 000 människor arbetar inom kulturarvssektorn i EU och så många som 7,8 miljoner arbetstillfällen skapas indirekt av sektorn.

Läs mer om projektet här

Läs om utvärderingen av Umeå som kulturhuvudstad 2014 här

/Sanna Schumacher

 

 

Allmänna nyheter

  • EU Arctic Forum ”Knowing, developing and connecting Arctic” med urfolksdialog

    2018-09-20

    Den 17 september gick det första EU Arctic Forum i regi av EU-kommissionen av stapeln i Bryssel. Temat ”förstå, utveckla och förena Arktis” inkluderade även den årliga dialogen med den arktiska ursprungsbefolkningen. Företrädare från regioner och EU, forskning samt näringsliv och nationella Arktiska aktörer var på plats. Diskussioner om bland annat bredbandsförsörjning i Arktis, handelsmöjligheter, hållbara och innovativa utvecklingsmöjligheter byggde på den arktiska samrådsrapport i EU som nätverket för Northern Sparsely Populated Area (NSPA) bidragit till avseende EU:s framtida investeringsstöd till det nordligaste Europa. Från hemregionerna medverkade Erik Bergqvist, ordförande Region Västerbotten, och Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Med från norra Sverige fanns även Åsa Larsson-Blind företrädande Samerådet.

  • Vi välkomnar höstens praktikanter, Michaela och Stina!

    2018-09-20

    Vi välkomnar de nya praktikanterna, Michaela Wikdahl och Stina Skoglöf till North Swedens kontor i Bryssel. De kommer att bistå North Swedens dagliga arbete med exempelvis omvärldsbevakning, nyhetsrapportering och att ta hand om besöksgrupper från hemregionen. Michaela och Stina kommer att praktisera under höstterminen, mellan tidsperioden september till slutet av januari 2019. Vi på North Sweden är glada att ha dem hos oss!

  • Umeå kan bli EU:s innovationshuvudstad

    2018-09-12

    Umeå är en av finalisterna till EU:s utmärkelse ”Capital of Innovation” och kan komma att tilldelas prissumman på 1 miljon Euro. Priset uppmärksammar städer som bidrar till ett innovativt klimat och effektivt använder innovationer i statsförvaltningen.

  • EU-kommissionens och Junckers ”State of the union”- tal 2018

    2018-09-12

    Den 12 september talade Europakommissionens president Jean-Claude Juncker vid sitt fjärde ”State of the union-tal” om vad som är Kommissionens främsta ansvar och prioriteringar innan EU-valet som infaller i maj 2019. Juncker framhöll bland annat att EU bör lägga sig i stort i stora frågor och smått i små frågor. Ett exempel, tillika en udda med omdebatterad fråga, är EU-bestämmelsen om sommar- och vintertid som han anser är en typisk liten fråga som medlemsstater själva ska besluta om.

  • EU satsar 150 miljoner euro på frukt & grönsaker i skolan

    2018-09-12

    Frukt, mellanmål, grönsaker och mjölkprodukter ska ges till skolor inom EU. Det främsta syftet är att förbättra barns hälsa men man vill även satsa på att barnen utbildas inom näringslära. Totalt sett berörs 30 miljoner barn i EU under läsåret 2018/19.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS