Minskat jordbruksstöd till svenska bönder

2018-06-06

På grund av de omprioriteringar och nedskärningar som måste göras i EU-budgeten efter att Storbritannien lämnar EU har EU-kommissionen föreslagit att unionens gemensamma jordbrukspolitik (CAP) ska minska sina utgifter för jordbruksstödet med fem procent för åren 2021-2027 till 365 miljarder euro. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) kommer det att drabba Sverige särskilt hårt då de svenska böndernas stöd kommer att minska med 10-15 procent.

Den svenska regeringen och en riksdagsmajoritet har länge stått bakom en minskning av budgeten för CAP som tagit en stor del av EU:s totala budget. Anledningen till varför svenska bönder kommer att drabbas särskilt hårt är för att EU-kommissionen vill sätta ett tak för gårdsstödet – det vill säga det ekonomiska stöd som går direkt till bönderna. Detta innebär att de stora gårdarna, där vissa varit tvungna att slå ihop sig för att överleva, riskerar att få minskat jordbruksstöd då EU-kommissionens syfte numera är att främst erbjuda jordbruksstöden till små gårdar och lantbrukare i Europa som är i majoritet bland unionens jordbruksföretag. Gårdsstödet ska hädanefter ligga på mellan 60 000 till 100 000 euro. Enligt Jordbruksverket fick 574 gårdar mer än en miljon kronor förra året medan 1902 gårdar fick mer än 600 000 kronor i stöd förra året.

– Det omöjliggör den viktiga effektivisering och rationalisering som det svenska lantbruket framgångsrikt arbetar med. Förslaget innebär att livsmedelsproduktionen inte bedöms som lika viktig som annan produktion, säger Palle Borgström, förbundsordförande för LRF.

EU-kommissionens nya prioriteringar

Förutom att i fortsättningen rikta jordbruksstödet till små lantbrukare och även särskilda satsningar på nya och unga jordbrukare, ligger fokus på miljö och klimatåtgärder som kommer vara avgörande vid den framtida fördelningen av jordbruksstöden. Totalt ska 40 procent av jordbruksstödet bidra till klimatåtgärder, vilket är en fördubbling av dagens nivå.

Dessutom kommer EU-länderna att få större makt över jordbrukspolitiken. Varje medlemsland ska nämligen ta fram strategiskta planer som rymmer EU:s målsättningar för sociala, ekonomiska och miljömässiga ändamål för jordbrukspolitiken. En morot är att EU-kommissionen lovar de länder som når sina mål att få en bonus i slutet av budgetperioden år 2027 medan de länder som inte når dem kommer att bestraffas genom indraget jordbruksstöd.

Kritik mot den nya jordbrukspolitiken

EU-kommissionens förslag har renderat ett flertal missnöjda röster. Frankrike har tillsammans med Finland, Grekland, Spanien och Portugal gått samman i ett försök att stoppa de föreslagna nedskärningarna i CAP och därmed EU:s jordbruksstöd.

I EU-kommissionens budgetförslag är den framtida jordbrukspolitiken tänkt att fungera bättre, effektivare och rättvisare för medlemsstaterna i EU och dess jordbrukare men enligt LRF är EU-kommissionens förslag om jordbrukspolitiken efter 2020 en besvikelse på grund av att gårdsstödet krånglas till och minskas för större gårdar som står för en viktig del av Sveriges livsmedelproduktion idag. LRF beräknar att det är cirka 2000 svenska gårdar som kan drabbas av stödtaket.

– Kompensationsstöd till skogsbygder och norra Sverige är en central grundplåt för att vi ska kunna utveckla livsmedelsproduktionen i hela landet. Här har den svenska regeringen ett stort ansvar att medfinansiera ett starkt landsbygdsprogram och även öka EU-finansieringen. Sverige får i kommissionens förslag ett betydligt sämre återflöde jämfört med det nuvarande, säger Palle Borgström.

Källa: Europaportalen och LRF.se

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om nya CAP.

/Julia Hanson

Allmänna nyheter

  • Citizens’ App ska få dig att upptäcka EU i din smartphone

    2019-01-18

    Den nya appen Citizens’ App som utvecklats av Europaparlamentet inför EU-valet i maj visar exempel på hur EU formar vår vardag och uppmuntrar dig att engagera dig i EU:s framtid.

  • SKL presenterar sina prioriterade EU frågor för 2019

    2019-01-17

    Under 2019 kommer Sveriges kommuner och landsting (SKL) att fokusera extra på åtta utvalda EU-frågor utifrån kommuner och regioners intressen. EU-perspektivet ska genomsyra förbundets verksamhet och de prioriterade frågorna kommer att bedrivas med hjälp av enskilda viljeriktningar samt olika aktiviteter under året.

  • Tack till Stina och Michaela!

    2019-01-15

    När ett nytt år tagit vid är det dags att tacka höstens praktikanter, Stina Skoglöf och Michaela Wikdahl, för deras tid hos oss på North Sweden.

  • Toppresultat för Sverige

    2019-01-11

    The Economist genomför varje år en demokratiundersökning över världens länder. Sverige rankas som EU:s mest demokratiska land.

  • EU-stöd till Övre Norrland

    2018-12-17

    Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland har beslutat att 28 prioriterade projekt i Norr- och Västerbotten ska få dela på 250 miljoner kronor från ESF och ERDF.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS