Ny EU-rapport visar på minskad social rörlighet i Sverige

2017-04-26

Sverige tillhör en mindre grupp länder i EU där unga fått svårare att komma upp sig i samhället än sina föräldrar.

Eurofound, en EU-institution som beskriver arbets- och levnadsvillkoren i unionen, har i en ny rapport mätt så kallad social rörlighet i medlemsländerna. Det är ett mått på hur lätt det är att ta sig fram i samhället sett till ens ekonomiska och sociala bakgrund.

Rapporten har delat in invånarna i tre generationer, en med födda innan och under andra världskriget, en efter kriget och en med födda mellan 1965-1975. I de flesta EU-länder ökade den sociala rörligheten hos generationen efter andra världskriget jämfört med den innan – vilken socialgrupp deras föräldrar tillhörde spelade mindre roll än tidigare för att få ett bättre jobb och högre levnadsstandard.

Social rörlighet

Grafik över social rörlighet i Sverige

I Sverige och fyra andra länder har rörligheten för den sista generationen, den med personer födda 1965-1975, minskat. Rapporten påkar på att Sverige blev ett socialt rörligt land på 70- och 80-talen men den sociala rörligheten har minskat efter dess. Medan Sverige hade den största förbättringen mellan för- och efterkrigsgenerationerna hade landet den näst högsta försämringen till den efterkommande generationen född mellan 1965 och 1975.

Sverige är även ett av få länder där den sociala mobiliteten blivit sämre för såväl kvinnor som män.

Social rörlighet
Vad det är som Eurofound mäter är relativ social rörlighet som uppskattar sannolikheten att en individ från en social gruppering eller klass hamnar i en annan social position oberoende av strukturella förändringar i samhället, huruvida ens sociala ursprung påverkar ens chanser att hamna i en annan yrkeskategori än sina föräldrar. 

Social rörlighet ökar om ens ursprung i samhället blir en mindre viktig faktor för att lyckas bättre än sina föräldrar eller undvika att får det sämre.

Läs Eurofounds rapport i sin helhet här (PDF)

/Sanna Schumacher

 

 

Allmänna nyheter

  • EU Arctic Forum ”Knowing, developing and connecting Arctic” med urfolksdialog

    2018-09-20

    Den 17 september gick det första EU Arctic Forum i regi av EU-kommissionen av stapeln i Bryssel. Temat ”förstå, utveckla och förena Arktis” inkluderade även den årliga dialogen med den arktiska ursprungsbefolkningen. Företrädare från regioner och EU, forskning samt näringsliv och nationella Arktiska aktörer var på plats. Diskussioner om bland annat bredbandsförsörjning i Arktis, handelsmöjligheter, hållbara och innovativa utvecklingsmöjligheter byggde på den arktiska samrådsrapport i EU som nätverket för Northern Sparsely Populated Area (NSPA) bidragit till avseende EU:s framtida investeringsstöd till det nordligaste Europa. Från hemregionerna medverkade Erik Bergqvist, ordförande Region Västerbotten, och Niklas Nordström, kommunstyrelsens ordförande i Luleå. Med från norra Sverige fanns även Åsa Larsson-Blind företrädande Samerådet.

  • Vi välkomnar höstens praktikanter, Michaela och Stina!

    2018-09-20

    Vi välkomnar de nya praktikanterna, Michaela Wikdahl och Stina Skoglöf till North Swedens kontor i Bryssel. De kommer att bistå North Swedens dagliga arbete med exempelvis omvärldsbevakning, nyhetsrapportering och att ta hand om besöksgrupper från hemregionen. Michaela och Stina kommer att praktisera under höstterminen, mellan tidsperioden september till slutet av januari 2019. Vi på North Sweden är glada att ha dem hos oss!

  • Umeå kan bli EU:s innovationshuvudstad

    2018-09-12

    Umeå är en av finalisterna till EU:s utmärkelse ”Capital of Innovation” och kan komma att tilldelas prissumman på 1 miljon Euro. Priset uppmärksammar städer som bidrar till ett innovativt klimat och effektivt använder innovationer i statsförvaltningen.

  • EU-kommissionens och Junckers ”State of the union”- tal 2018

    2018-09-12

    Den 12 september talade Europakommissionens president Jean-Claude Juncker vid sitt fjärde ”State of the union-tal” om vad som är Kommissionens främsta ansvar och prioriteringar innan EU-valet som infaller i maj 2019. Juncker framhöll bland annat att EU bör lägga sig i stort i stora frågor och smått i små frågor. Ett exempel, tillika en udda med omdebatterad fråga, är EU-bestämmelsen om sommar- och vintertid som han anser är en typisk liten fråga som medlemsstater själva ska besluta om.

  • EU satsar 150 miljoner euro på frukt & grönsaker i skolan

    2018-09-12

    Frukt, mellanmål, grönsaker och mjölkprodukter ska ges till skolor inom EU. Det främsta syftet är att förbättra barns hälsa men man vill även satsa på att barnen utbildas inom näringslära. Totalt sett berörs 30 miljoner barn i EU under läsåret 2018/19.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS