Ny EU-rapport visar på minskad social rörlighet i Sverige

2017-04-26

Sverige tillhör en mindre grupp länder i EU där unga fått svårare att komma upp sig i samhället än sina föräldrar.

Eurofound, en EU-institution som beskriver arbets- och levnadsvillkoren i unionen, har i en ny rapport mätt så kallad social rörlighet i medlemsländerna. Det är ett mått på hur lätt det är att ta sig fram i samhället sett till ens ekonomiska och sociala bakgrund.

Rapporten har delat in invånarna i tre generationer, en med födda innan och under andra världskriget, en efter kriget och en med födda mellan 1965-1975. I de flesta EU-länder ökade den sociala rörligheten hos generationen efter andra världskriget jämfört med den innan – vilken socialgrupp deras föräldrar tillhörde spelade mindre roll än tidigare för att få ett bättre jobb och högre levnadsstandard.

Social rörlighet

Grafik över social rörlighet i Sverige

I Sverige och fyra andra länder har rörligheten för den sista generationen, den med personer födda 1965-1975, minskat. Rapporten påkar på att Sverige blev ett socialt rörligt land på 70- och 80-talen men den sociala rörligheten har minskat efter dess. Medan Sverige hade den största förbättringen mellan för- och efterkrigsgenerationerna hade landet den näst högsta försämringen till den efterkommande generationen född mellan 1965 och 1975.

Sverige är även ett av få länder där den sociala mobiliteten blivit sämre för såväl kvinnor som män.

Social rörlighet
Vad det är som Eurofound mäter är relativ social rörlighet som uppskattar sannolikheten att en individ från en social gruppering eller klass hamnar i en annan social position oberoende av strukturella förändringar i samhället, huruvida ens sociala ursprung påverkar ens chanser att hamna i en annan yrkeskategori än sina föräldrar. 

Social rörlighet ökar om ens ursprung i samhället blir en mindre viktig faktor för att lyckas bättre än sina föräldrar eller undvika att får det sämre.

Läs Eurofounds rapport i sin helhet här (PDF)

/Sanna Schumacher

 

 

Allmänna nyheter

  • 250 miljoner i EU-stöd till Norr- och Västerbotten från EU:s strukturfonder

    2018-12-17

    Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland har beslutat att 28 prioriterade projekt i Norr- och Västerbotten ska få dela på 250 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Sedan 2015 har partnerskapet delat ut över 1,5 miljarder kronor för att bidra till regional utveckling i Övre Norrland.

  • EU och den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor

    2018-12-03

    Under den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november uppmärksammas problemet med könsbaserat våld världen över. Från den 25 november till den 10 december pågår kampanjer på olika platser i världen i syfte att motverka våld. 2018 års tema är Orange the World: #HearMeToo, vilket bland andra EU-parlamentet i Bryssel och Piteå Science Park uppmärksammade genom att lysa upp sina byggnaderna i färgen orange.

  • Europaparlamentet lanserar dubbla initiativ inför EU-valet 2019

    2018-12-03

    Inför EU-valet 2019 har Europaparlamentet lanserat hemsidan ”Det här gör EU för mig” som syftar till att illustrera i vilken utsträckning som EU gör skillnad för din region, ditt yrke eller din fritidssysselsättning. Därtill har också kampanjen ”Den här gången röstar jag” lanserats med målet att främja det demokratiska engagemanget inför EU-valet.

  • Umeå 2:a i iCapital

    2018-11-07

    Aten är Europas Innovationshuvudstad 2018. Umeå och de övriga fyra finalstäderna Århus, Leuven, Hamburg och Toulouse delar på andraplatsen.

  • Besök av Europa Direkt

    2018-11-06

    Den 30 oktober och 5 november hade North Sweden besök av lärare och elever via Europa Direkt. Besöken inleddes med en presentation av kontorets verksamhet Bryssel.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS