Arktiskt Seminarium

2016-06-07

North Sweden, tillsammans med sina samarbetspartners inom NSPA (Northern Sparsely Populated Areas), var med vid konferensen ”An integrated EU policy for the Arctic” som arrangerades av EU:s utrikestjänst, European External Action Service (EEAS), om utmaningar och möjligheter i norr.  Syftet med seminariet var att samla intressenter för att diskutera EU:s nya integrerade politik för den arktiska regionen, som presenterades av EU-kommissionen den 27 april 2016.

Intresset för den så kallade arktiska kommunikationen var stort bland deltagarna, som företrädde bl.a. EU:s institutioner, intresseorganisationer och regionala myndigheter.

Arktiska strategin – konkreta och realistiska mål där EU kan spela en viktig roll

Bernhard Friess, Direktör för generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (DG MARE), öppnade seminariet med att välkomna samtliga deltagare och introducera EU-kommissionens nyligen presenterade arktiska kommunikation.

-      Det här är vårt tredje försök att utarbeta en integrerad europeisk arktisk politik. Vi har redan presenterat arktiska kommunikationer 2008 och 2012, men de har varit sammanställningar av intressenternas synpunkter snarare än en samlad politisk kommunikation. Det här dokumentet slår fast en pragmatisk agenda för att ta itu med tre huvudfrågor: klimatförändringar, hållbar utveckling samt forskning och innovation, sa Bernhard Friess.

Huvudbudskapet i detta inledande anförande var att EU-kommissionens nya arktiska kommunikation syftar till att fastställa mer konkreta och realistiska mål på de områden där EU kan spela en viktig roll för att gå från allmänna principer till åtgärder som faktiskt fungerar på plats.

20160607ArktisktSeminarium

Alessia Clocchiatti, DG MARE, Ramon Van Barneveld, DG MARE, Attilio Gambardella, DG RTD, Terkel Petersen, EEAS, och Bernhard Friess, DG MARE, presenterar olika aspekter av EU-kommissionens arktiska kommunikation.

Fokus på samarbete är avgörande för Arktis

Terkel Petersen, EEAS, instämde om kommunikationens utpräglade pragmatiska inställning och menade vidare att detta är EU-kommissionens bidrag till ett arbete som kräver alla parters engagemang.

-      Ett stort antal aktörer har bidragit till denna kommunikation. Den präglas av en mer ödmjuk men realistisk inställning, som ett erkännande av att dessa utmaningar kräver samarbete. EU-kommissionen vill inte fixa Arktis, vi vill sända en signal om att EU är redo att engagera sig tillsammans med er alla, förklarade Terkel Petersen.

Arktiska frågor har en stark ställning på EU-agendan

Mer än hälften av EU-kommissionens generaldirektorat sägs ha bidragit till kommunikationens utformning. Detta, likaså det faktum att både EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s höga representant Federica Mogherini valt att engagera sig personligen, kan ses som ett bevis på att de arktiska frågorna ligger högt på EU-kommissionens agenda. Det finns en förståelse för att klimatförändringarna måste mötas och ett intresse för Arktis som inte fanns för 10-15 år sedan.      

-      Vi kommer att se de arktiska frågorna klättra på EU-agendan som vi aldrig sett tidigare, avslutade Terkel Petersen.

Samarbetets avgörande betydelse underströks även av de nästa två talarna. Boris Iarochevitch, EEAS, förklarade att kommunikationen har ett normativt angreppssätt men avser inte att påtvinga något utan föreslår initiativ för att stödja Arktis i samverkan med de arktiska länderna, de regionala och lokala myndigheterna, ursprungsbefolkningen, civilsamhället och den privata sektorn. Det handlar om ett strategiskt ramdokument som enutgångspunkt för fortsatt dialog och ett verktyg för att ta nytta av det politiska momentum och skapa bättre förutsättningar för Arktis.

Alessia Clocchiatti, DG MARE, förklarade att ett väl fungerande samarbete är nödvändigt för att säkra en fruktbar användning av EU:s finansiella resurser. Det är av denna anledning som EU-kommissionen lagt i ett förslag om att upprätta ett så kallat ”Arctic Stakeholder Forum”. Syftet med det är att främja samordningen av program och fonder och fokusera på nyckelinvesteringar och forskningsprioriteringar i det nordligaste Europa. Forumet ska sammanföra EU-institutioner, medlemsstater, ursprungsbefolkningen samt regionala och lokala myndigheter för att komma fram till gemensamma lösningar. Under 2017 planeras även ett antal förberedande workshops för Arktiska intressenter. 

Anne Bergenfelt, från generaldirektoratet för klimatpolitik (DG CLIMA), lyfte fram Arktis särskilt utsatta situation med klimatförändringar.

-      Under 1900-talet har den genomsnittliga klimatuppvärmningen gått nästan dubbelt så fort i Arktis som i resten av världen, och det finns idag en medvetenhet om att det som sker i Arktis får konsekvenser för hela världen. Nyckelfrågan för EU är därmed att bryta denna negativa trend, vilket kräver att civilsamhället ställer stora krav på beslutfattarna att leverera konkreta förslag, sa Anne Bergenfelt.

Även vikten av forsknings- och innovationssatsningar togs upp under seminariet. Attilio Gambardella, från generaldirektoratet för forskning och innovation (DG RTD), berättade att forskning och innovation kommer att ligga till grund för Arktis hållbara och ekonomiska utveckling. Vetenskaplig innovation kan till exempel bidra till att utveckla distansbaserade tjänster som e-hälsa och e-förvaltning, bl.a. inom ramen för EU:s digitala agenda.

North Sweden på plats tillsammans med NSPA

North Sweden fanns med på plats tillsammans med de andra tre regionkontoren som samarbetar inom Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Under debatten som följde lyfte NSPA-representanterna vikten av att hitta gemensamma prioriteringar för det Europeiska Arktis. De framförde även sin uppskattning för kommunikationens skrivningar kring hållbar regional utveckling och för EU:s engagemang i att utveckla EU:s arktiska områden. I diskussionen lyftes också vikten av dialog och kunskapsutbyte för att Europa ska bättre kunna bemöta de unika utmaningar samt, med rätt stöd, unika potentialer som finns i Arktis. Här har regionala och lokala aktörer en viktig roll att spela och ett exempel är den pågående OECD-studien om NSPA-regionen, som ska bidra till bättre kunskap för att optimera framtidens regionala utveckling.

Avslutningsvis tackade Kari Alto, Direktör på East & North Finland tillika samordnande person för hela NSPA-nätverket, EU-kommissionens företrädare för en väl utformad arktisk kommunikation som innehåller de flesta viktiga frågorna. Han uppmanade alla intressenter att inte bara betrakta Arktis som ett stort skyddat område utan även se till dess ekonomiska potential.

Sen gav han ett tydligt råd till Europaparlamentet och ministerrådet:

-      Don’t mess with this paper, it’s good!

EU-kommissionen och EEAS uppmanade avslutningsvis intressenter att göra sin röst hörd och komma med synpunkter så att den arktiska strategin blir så bra som möjligt.

Bakgrund

Arktis omfattar centrala Norra ishavet och dess randhav samt Kanadas, Danmarks, Finlands, Islands, Norges, Rysslands, Sveriges och USA:s territorier. Två EU-länder, Sverige och Finland, är arktiska stater, medan Island och Norge är medlemmar i EEA och därtill har EU ett särskilt avtal med Grönland som en del av Danmark men inte medlem i EU.

De senaste åren har Arktis betydelse för klimatförändringarna blivit allt tydligare. Temperaturökningen i Arktis varit nästan dubbelt så stor som i resten av världen, samtidigt som klimatförändringarna i Arktis driver på en ökande ekonomisk aktivitet i regionen. Flera internationella institutioner och forum har inrättats för att främja internationellt samarbete om den gemensamma förvaltningen av den arktiska regionen.

År 2014 uppmanade Rådet och Europaparlamentet EU-kommissionen och EU:s utrikesrepresentant att ta fram en mer enhetlig ram för EU:s åtgärder och finansieringsprogram för Arktis. Den nya integrerade politiken för Arktis är resultatet av denna uppmaning och avsikten är att ge EU en högre profil på området. Det manifesterades även genom att EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, utsett en särskild Arktisk rådgivare i form av den tidigare finska statsministern Paavo Lipponen, som också var den som vid EU-kommissionen möte den 27 april lade fram den nya policyn inför beslutet om den.

/ Michele Cicchetti

Läs mer om EU:s politik för Arktis på vår hemsida

Ta del av den arktiska kommunikationen

Läs North Swedens rapport om vikten av Norra Sveriges engagemang i Arktis

 

Nyheter på området

  • EU:s nya sociala fond efter år 2020

    2018-06-06

    Den 30:e maj presenterades ett ramnätverk för EU:s nya sociala fond som, likt sin föregångare, ska stärka EU:s arbetsmarknad och dess förutsättningar. Programmen som tillsammans utgör den sociala fonden innefattar totalt 101,2 miljarder Euro. Fondprogrammen har genomgått en förenkling för att göra den sociala fonden mer effektiv och lättanvänd inför nästa budgetperiod.

  • EU-kommissionen publicerar sammanhållningspolitikens regleringar för perioden 2021-2027

    2018-05-30

    Den 29:e maj presenterade EU-kommissionen de föreslagna regleringarna för sammanhållningspolitiken efter år 2020. Bland annat ska 1,6 miljarder Euro avsättas speciellt för EU:s yttersta randområden som innefattar även norra delarna av Sverige och Finland (NSPA). Totala budgeten enligt Kommissionen är 374 miljarder Euro

  • DG REGIO:s nya utvärderingsbibliotek visar upp sammanhållningsfondernas effekter.

    2018-04-25

    Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, DG REGIO, publicerade i förra veckan en ny utvärderingsdatabas för att samla resultaten av EU:s fondprogram på regional nivå. Utvärderingarna som ryms i databasen sträcker sig från 2007 och går att söka utifrån fondprogram, länder, tema samt utvärderingsmetod.

  • Alternativ för EU:s budget

    2018-02-14

    EU-kommissionen presenterade en ny rapport med alternativ för EU:s långtidsbudget efter 2020 för medlemsländerna inför kommande förhandlingar.

  • EU:s regioner kraftsamlar för sammanhållningspolitiken post-2020

    2018-02-13

    Den 22 januari överlämnade ett flertal europeiska regioner en deklaration till EU-kommissionens ordförande Juncker för att belysa viljan för en fortsatt utvecklad sammanhållningspolitik efter år 2020. Deklarationen är ett inspel till framtagandet av EU:s långtidsbudget och är en del av ett historiskt stort lobbyinitiativ från 2016 där den svenska regionala och lokala nivån spelat en stor roll.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS