Alternativ för EU:s budget

2018-02-14

Det är ingen lätt uppgift Jean-Claude Junckers EU-kommission har med arbetet med att ta fram en ny långtidsbudget post 2020. EU:s nya budgeten står inför två stora utmaningar, dels på grund av Brexit, dels genom nya uppgifter som EU fått efter beslut av medlemsländerna inom områden som gränskontroll, migration och säkerhet. EU-kommissionen, med ordförande Jean-Claude Juncker i spetsen, presenterade en ny rapport med alternativ för EU:s långtidsbudget efter 2020 för medlemsländerna att reflektera över. 

DV_HN52XcAALL0h

Jean-Claude Juncker, ordförande i EU-kommissionen, presenterades en ny rapport med alternativ för EU:s långtidsbudget efter 2020 för medlemsländerna att reflektera över inför kommande förhandlingar.

Inför det informella toppmötet med samtliga EU:s stats- och regeringschefer den 23 februari, lägger EU-kommissionen den 14 februari fram flera alternativ och deras ekonomiska följder för EU:s nya och "moderna" långtidsbudget efter 2020. I diskussionsunderlaget visar EU-kommissionen på konkreta effekter av olika budgetscenarios och dess konsekvenserna att leverera till EU:s prioriterade områden.

– En budget är inte en bokföringsuppgift, det handlar om prioriteringar och ambitioner. Den visar vår framtid i siffror. Därför bör vi först diskutera vilket Europa vi vill ha. Sedan bör medlemsstaterna fördela pengarna i enlighet med detta, säger ordförande Jean-Claude Juncker.

Varje gemensam EU-prioritering måste få lämplig finansiering för att bli verklighet

Det är viktigt att ledarna i medlemsländerna förstår vad deras beslut innebär i fråga om finansiering på EU-nivå när de diskuterar EU:s ambitionsnivå, till exempel när det gäller att skydda EU:s yttre gränser, stödja en europeisk försvarsunion, främja EU:s digitala omvandling eller göra EU:s sammanhållnings- och jordbrukspolitik effektivare. 

–  EU:s 27 medlemsländer kan inte beställa saker på menyn och sedan säga att de inte vill betala. Om de vill ha mer gränskontroller och försvar är 1% av BNI, som den nuvarande nivån, inte tillräckligt, sa Günther H. Oettinger, EU-kommissionär med ansvar för budget och personalfrågor.

Om ledarna enas om att infria sitt löfte att förbättra skyddet av EU:s yttre gränser skulle bara det kosta 20 till 25 miljarder euro under sju års tid, och upp till 150 miljarder euro för ett fullständigt gränsförvaltningssystem. Varje politisk prioritering måste få lämplig finansiering för att bli verklighet.

Kommissionen menar att de bidrar till den här viktiga diskussionen på tre sätt. För det första genom att ge nödvändig information om EU-budgeten och dess fördelar, resultat och mervärde. För det andra genom att utarbeta scenarier som visar effekterna av möjliga politiska beslut. Och för det tredje genom att visa inverkan på studenter, forskare, infrastrukturprojekt och många andra ifall den nya EU-budgeten skulle bli försenad.

Tre olika alternativ för EU:s sammanhållningspolitik i EU:s budget post 2020

EU:s nuvarande gemensamma sammanhållningspolitik, regionalpolitiken, stöttar alla regioner i alla EU:s medlemsstater. Ska detta fortsätta eller bör politiken vara begränsad till mindre utvecklade regioner? Rapporten visa tre olika scenarier i enlighet med de framskrivningar som gjordes redan i det budgetreflektionspapper som lades fram i juni förra året.

  1. EU behåller samma nivå av stöd som nu till alla medlemsländer,
  2. Stöd för mindre utvecklade regioner i södra Europa och sammanhållningsländerna i forna Östeuropa, 
  3. Endast stöd för sammanhållningsländerna i forna Östeuropa.

 

180214 CPMR

Hur påverkar detta Sverige?

Sammanhållningspolitiken har stor betydelse för hela Sveriges tillväxt och den skapar konkret nytta för medborgarna. Siffror från Tillväxtverket, från programperioden 2007–2013, visar att programmen inom en av fonderna, regionalfonden, lämnat tydliga avtryck som en del av den regionala tillväxtpolitiken. De har bidragit till 33 450 nya jobb och 18 200 nya företag.

I en analys gjord av nätverket CPMR skulle scenario 3, d v s endast stöd till sammanhållningsländerna i EU, innebära att Sverige skulle förlora 77% jämfört med nuvarande fördelning. Det hänger i sin tur på hur det blir med de gränsöverskridande olika samarbetsprogrammen, om de blir kvar, då de anses ge europeiska mervärden genom att bidra till gränsöverskridande arbete.

Av särskilt intresse för norra Sverige är den extra gleshetsallokering som idag står för drygt hälften av regionalfondsmedlen samtidigt som norra Sverige räknas till rikare regioner och i grunden därmed inte skulle vara berättigat till regionalstöd annat än om regionalstödet omfattar alla regioner. Det har i tidigare reflektionspapper funnits diskussioner om att kunna fördela stöd till även regioner med specifika förutsättningar, men är i det som nu framläggs mer renodlat baserat på dagens indelning av regioner utifrån BNP-nivå för de tre scenarierna och att Sverige i sin helhet skulle tappa regionalfonderna helt med en framtida mindre ambitiös budget för EU och en nationell uppgift att kompensera specifika territoriella behov.

EU-budgetens modernisering och finansiering

Kommissionen lägger också fram åtgärder för att modernisera EU:s budget, bland annat genom att stärka kopplingen mellan EU-budgetens mål och finansieringen. Dessutom beskriver den alternativ för att stärka kopplingen (villkorligheten) mellan EU-finansiering och respekten för EU:s grundläggande värderingar.

Försening inte önskvärd – varken för medborgare eller företag

Det är viktigt att snabbt enas om en ny, moderniserad EU-budget för att visa att unionen är redo att genomföra den positiva agenda som medlemsländerna enades om i Bratislava och Rom.

Kommissionen kommer att lägga fram sitt formella förslag till EU:s nästa långtidsbudget i början av maj, det datum som nu sagts är den 2 maj, vilket är en framflyttning från tidigare besked, för att ge maximalt möjlig tid för de kommande förhandlingarna. Under tiden kommer kommissionen att fortsätta att höra alla aktörer, bland annat genom de offentliga samråd om EU:s prioriteringar som inleddes i januari 2018.

Läs EU-kommissionens rapport om EU:s budget

Läs Mikael Jansons  senaste ”State of Play”: Skarpt läge för kommande budgetförslag i EU

Läs CPMR analys om olika scenarios i EU:s budget

Läs mer om aktuella samrådsprocesser i EU-frågor

/Martha Bahta och Julia Hanson

Nyheter på området

  • Möte med arktisk rådgivare

    2019-01-16

    North Sweden anordnade ett möte med Jari Vilén som har fått EU-kommissionens uppdrag att analysera EU:s arktiska policy.

  • EU-kommissionen efterfrågar mer av specifika geografiers däribland norra Sveriges delaktighet i EU:s strukturfonder

    2018-12-18

    EU-kommissionens generaldirektorat Regio (regionalpolitik) har publicerat en analys om specifika geografier som kämpar med permanenta utmaningar kopplade till regionala geografiska faktorer såsom kargt klimat och demografiska handikapp. Med specifika geografier avses öar, bergsområden och glesbefolkade områden där norra Sverige berörs. Analysen fokuserar på regioner i norra Skandinavien som har en jämförelsevis låg populationstäthet och öar, gräns- samt bergsområden. Analysen syftar till att sprida fördjupad kunskap om hur EU:s specifika geografier historiskt har blivit identifierade och omnämnda i utformandet av EU-program i respektive medlemsland. Därtill vill EU-kommissionen utvärdera vilken typ av verktyg och projekt som vidtagits på gräsrotsnivå för att hantera sina utmaningar, detta i syfte att förbättra förutsättningarna för specifika geografier att använda sig av EU-program i nästa programperiod 2021-2027.

  • EWRC med Umeå Universitet

    2018-12-18

    Onsdagen den 12 december anordnade det arktiska centret på Umeå Universitet, Arcum, sin inrättade årliga heldag om Arktiska frågor - Umeå Arctic Forum.

  • Kommissionär tog emot NSPA

    2018-12-18

    Jyrki Katainen, vice ordförande EU-kommissionen med ansvar för EU:s tillväxtpolitik, tog emot företrädare för Norr- och Västerbotten och de övriga regionerna inom NSPA.

  • Arctic Futures Symposium

    2018-12-05

    Den 28 november gick årets Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel på temat en blick mot framtiden. Symposiet arrangeras av International Polar Foundation.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS