Möte med Corina Crețu och regionala representanter i Bryssel

2016-05-20

Kommissionären för regionalpolitik Corina Crețu var med på ett möte med representanter från regionala kontor i Bryssel den 17 maj. Under sammanträdet diskuterades tre ämnen, migration, den urbana agendan och förenkling för mottagare av EU-medel samt en avslutande punkt där den framtida sammanhållningspolitiken efter 2020 diskuterades.

Sammanträdet startade med ett välkomsttal av kommissionären Corina Crețu som noterade förändringarna i de politiska prioriteringarna och betydelsen av en gemensam migrationspolitik i dagens EU. Hon förklarade att kommissionen är redo att hjälpa regioner med migrationsfrågan och betonade vikten av samarbeten regioner emellan med allas involvering i lösningen på migrationskrisen. Kommissionären Crețu var särskilt intresserad av att höra om regionernas praktiska erfarenheter, de utmaningar de står inför och eventuella lösningar i samband med de utvalda tre ämnena, migration, den urbana agendan och förenkling för mottagare av EU-medel. 

mötemedcorinacretu

Mötet tar sin början med ett välkomsttal av kommissionären Corina Crețu.

Migration

Migration är en av prioriteringarna för EU-kommissionens politiska riktlinjer. I denna mening är integration av stor vikt på grund av det växande antalet migranter som bosätter sig i Europa och är avgörande för att vända flyktingkrisen och betrakta situationen som en möjlighet snarare än en kris. Migration är en övergripande fråga som omfattar olika aktörer och politikområden. Sammanhållningspolitiken och dess finansieringsinstrument syftar till att användas som stöd och ger möjligheter för alla missgynnade grupper, däribland flyktingar.

Kommissionären Crețu började med att understryka vikten av att agera på flyktingkrisen som en union och att arbetet skall gå ut på en samordnad europeisk respons. Medel inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) är öronmärkta för tillväxt för åtgärder inom ramen för programperioden 2014-2020 och kan finansiera ett brett spektrum av åtgärder för att stödja effektiv integrering av flyktingar. Exempel på åtgärder kan vara hälsa, utbildning, bostäder och att minska isolering av invandrare.

’Det är viktigt att integrationen av flyktingar är verksam och långsiktig. Vi måste undvika segregation och små ghetton i våra städer och se till att de nyanlända kommer in på arbetsmarkanden’, sade kommissionären.

Madelen Charysczak från Stockholmsregionens europakontor presenterade ett pedagogiskt utvecklingsprojekt som skall bidra till utbildningsmöjligheter och arbetsmöjligheter, yrkesutbildning för invandrare med integrerad språkutbildning (YFI). YFI skall ge eleverna goda kunskaper om arbetslivet i Sverige och särskilt goda kunskaper om den bransch eleven har valt. YFI finansieras av Stockholms stad och Europeiska Socialfonden.

Den Urbana Agendan

Den urbana dimensionen är en viktig pusselbit i sammanhållningspolitiken för perioden 2014-2020, där minst 50 procent av den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) kommer att investeras i stadsområden. Kommissionären Corina Crețu förklarade att den urbana agendan också kan kopplas ihop med integrationsåtgärder inom EU. Kritiken som riktades mot den urbana agendan sammankopplat med flyktingfrågan var att de exkluderar landsbygdsområden som på samma sätt fått ta emot flyktingar och stött på liknande svårigheter med till exempel boenden och tillgång till EU-medel.

’Städer borde lära av varandra, utbyta god praxis och efterfölja framgångsrika projekt för att på så sätt bättre utnyttja EU-medel som finns tillgängliga. Framförallt är det viktigt att känna solidaritet med andra regioner och städer’, sade Corina Crețu.

corinacretu

På bild: Corina Crețu, kommissionär med ansvar för regionalpolitik. 

Förenkling för mottagare av EU-medel

EU-kommissionen har sedan förra året inrättat en grupp experter som skall bidra med att förenkla mottagandet av EU-medel för medlemsstaterna som beviljats Europeiska struktur och investeringsfonder. Avsikten är att förenkla och minska den administrativa bördan för mottagare. Kommissionären Corina Crețu vill att förenkling för mottagare av EU-medel skall fortsätta vara en prioritering för kommissionen för att underlätta implementering och förståelsen av existerande lagar. Under denna punkt diskuterades även tilliten mellan förvaltningsmyndigheter och de lokala myndigheterna som centralt för framgångsrik implementering av projekt som beviljats EU-medel.

Sammanhållningspolitiken post-2020 

Corina Crețu avslutade med att säga några ord om sammanhållningspolitiken efter 2020. Kommissionären anser att det är av stor vikt att alla regionkontor presenterar sina reflektioner och slutsatser av programperioden 2014-2020.  Hon menar att det är viktigt med framförhållning inför nästa programperiod.

’Halvtidsöversynen av denna programperiod, som kommer att äga rum i år, kommer att sparka igång debatten om post-2020. Vi har identifierat fyra arbetsområden, där vår policy skulle kunna förbättras i framtiden: flexibilitet, prestanda, ekonomisk styrning, och förenkling av mottagande av EU-medel. Diskussionen om EU:s budget kommer inte att bli lätt. Det är därför det är så viktigt att engagera sig i diskussionen med ett öppet sinne, redo att ställa svåra frågor och komma med innovativa lösningar.’ Sade Corina Crețu som avslut på mötet.

Läs Corina Crețus tal på mötet här.

 

/Aida Mehrazin  

Nyheter på området

  • EU-kommissionen efterfrågar mer av specifika geografiers däribland norra Sveriges delaktighet i EU:s strukturfonder

    2018-12-18

    EU-kommissionens generaldirektorat Regio (regionalpolitik) har publicerat en analys om specifika geografier som kämpar med permanenta utmaningar kopplade till regionala geografiska faktorer såsom kargt klimat och demografiska handikapp. Med specifika geografier avses öar, bergsområden och glesbefolkade områden där norra Sverige berörs. Analysen fokuserar på regioner i norra Skandinavien som har en jämförelsevis låg populationstäthet och öar, gräns- samt bergsområden. Analysen syftar till att sprida fördjupad kunskap om hur EU:s specifika geografier historiskt har blivit identifierade och omnämnda i utformandet av EU-program i respektive medlemsland. Därtill vill EU-kommissionen utvärdera vilken typ av verktyg och projekt som vidtagits på gräsrotsnivå för att hantera sina utmaningar, detta i syfte att förbättra förutsättningarna för specifika geografier att använda sig av EU-program i nästa programperiod 2021-2027.

  • European Week of Regions and Cities med Umeå Universitet

    2018-12-18

    Den 12 december anordnade det arktiska centret på Umeå Universitet, Arcum, sin sedan förra året på femårsdagen inrättade årliga heldag om Arktiska frågor; Umeå Arctic Forum. Symposiet på Folkets Hus i Umeå fokuserade på regionala utmaningar ur ett Arktiskt perspektiv med inbjudna gäster från samhälle, näringsliv och forskning. Det var också ett lokalt uppföljningsarrangemang till det seminarium Region Västerbotten genom North Sweden med flera arrangerade i Bryssel för att diskutera regional utveckling i Arktis under European Week of Regions and Cities i oktober i år.

  • Arktisk investeringsplattform på agendan när EU-kommissionär tog emot Norra Sverige och NSPA

    2018-12-18

    10 december tog Jyrki Katainen, vice ordförande EU-kommissionen med ansvar för EU:s tillväxtpolitik, emot företrädare för Norr- och Västerbotten och de övriga regionerna inom Northern Sparsley Populated Areas, NSPA, för diskussioner om upprättandet av en Arktisk investeringsplattform. Den ska i framtiden kunna tillhandahålla investeringskapital i Europas arktiska regioner. Norra Sverige representerades på mötet av Nils-Olof Lindfors, Region Norrbotten, och Erik Bergkvist, Region Västerbotten.

  • Arctic Futures Symposium

    2018-12-05

    Den 28 november gick årets Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel på temat en blick mot framtiden. Symposiet arrangeras av International Polar Foundation.

  • EU:s yttersta regioner erhåller stöd för ett starkare gemensamt EU-partnerskap

    2018-12-05

    2017 presenterade EU-kommissionen en strategi för att stärka partnerskapet mellan EU:s medlemsländer och EU:s yttre geografiska belägna regioner så kallade yttersta randområdena. Den 23 november i samband med den årliga konferensen om de yttersta regionerna lyfte EU-kommissionen fram att man hållit löftet om att hjälpa de yttersta randområdena att inkluderas i en globaliserad värld trots deras geografiska utmaningar. EU-kommissionens åtgärd är att uppmärksamma deras särskilda behov i den kommande långtidsbudgeten 2021-2027.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS