Arktisk policy antagen av rådet

2016-07-06

Den 27 april 2016 presenterade EU-kommissionen och EU:s höga representant för utrikesfrågor det gemensamma meddelandet En ny integrerad EU-politik för Arktis. Jämfört med tidigare fördes i den in ett tydligare fokus på regional utveckling i det Europeiska Arktis, till vilket Norrbotten och Västerbotten hör. EU:s utrikesministrar enades den 20 juni om en gemensam EU-policy för Arktis med fokus på de miljömässiga, ekonomiska och sociala utmaningar som regionen står inför. I en allt mer strategiskt viktig region betonades samarbetet för att stärka stabiliteten i regionen. Från EU-kommissionen har förberedelser för ett regionalt Arktiskt Forum med medverkan av North Sweden påbörjats.

- Det är glädjande med skrivningar om vikten av ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet, en tydlig inriktning att EU ska verka för att förhindra oreglerat fiske i centrala norra Ishavet och stödja arbetet för marina skyddsområden i Arktis. Det är frågor som Sverige har drivit och som är viktiga komponenter i regeringens miljöinriktning för Arktis, säger utrikesminister Margot Wallström.

image003

Direkt efter utrikesministrarnas beslut bjöd EU-kommissionen med Stijn Billiet på den maritima enheten som samordningsansvarig för Arktis inom EU-kommissionen mitt i bilden, in till överläggningar mellan olika direktorat, berörda regioners EU-kontor med North Sweden för norra Sverige samt de nationella representationerna till EU för att påbörja arbetet med ett årligt Arktiskt Forum.

EU ska minska klimatförändringar i Arktis
Rådet lyfte att EU ska fokusera på att säkerhetsställa arbetet med att minska och förebygga klimatförändringarna och miljömässiga effekter i Arktis, inte minst genom gemensamma åtaganden inom ramen för Parisavtalet. De politiska åtgärder som beskrivs i meddelandet lägger med rätta tyngdpunkten på hållbar utveckling i Arktis och dess känsliga miljö och skyddet av viktiga ekosystem.

Formalisera EU:s observatörsstatus i Arktiska rådet
EU har ansökt om att bli observatörer i Arktiska rådet och kom ett steg närmre observatörsstatus då ansökan behandlades vid Kirunamötet i maj 2013. Arktiska rådet vill dock avvakta innan ett slutgiltigt besked lämnas. Tillsvidare får EU observera rådets möten och finns därmed i praktiken med. Rådet underströk i sina slutsatser behovet av att formalisera EU:s observatörsstatus i Arktiska rådet. Vidare betonade rådet den viktiga roll som EU:s medlemsstater, därmed Sverige, i sin egenskap av medlemmar och observatörer, spelar i det Arktiska rådet när det gäller att främja samarbete.

Ökat regionalt samarbete
Under rådsmötet konstaterades behovet att behålla viktiga samarbeten i Arktiska områden mellan regionala och globala aktörer. Huvudansvaret ligger på de arktiska staterna, men rådet anser att många frågor som berör regionen kan behandlas effektivare genom regionalt eller multilateralt samarbete så som Arktiska rådet, Barentsrådet och den så kallade nordliga dimensionen mellan EU och angränsande länder i närområdet 

Nytt regionalt Arktisk forum som samlar regionala intressenter
Ett av de mest konkreta inslagen i den nya strategin är inrättandet av det så kallade Arktiska forumet, som kommer att vara en mötesplats för dialog och som riktar sig till intressenter i Arktis. EU vill arbeta närmare nationella, regionala och lokala aktörer i Europeiska Arktis och hoppas att forumet kommer att bidra till detta. Forumet syftar till att stärka samarbetet och samordningen mellan olika finansieringsprogram som EU har i regionen. Förutom representanter från EU:s medlemsstater, är Norge, Island och Grönland inbjudna att delta i forumet.

Rådet är positiv till de planerade insatserna och redan den 29 juni var North Sweden tillsammans med andra regionala företrädare i EU och de nationella representationerna till EU från Sverige, Finland, Danmark inklusive Grönland, Norge och Island inbjudna till en dialog med olika företrädare från EU-kommissionen för en första diskussion om processen för inrättandet av detta forum. Det är en i många delar unik av EU initierad samverkan mellan EU, berörda länder samt den regionala nivån som nu ska formeras och under hösten kommer aktiviteter att genomföras för att inleda processen för det som från 2018 ska bli ett årligt Arktiskt Forum.

Mikael Janson, som medverkade för North Sweden, tryckte på vikten av ”bottom-up” för att få med de regionala intressenterna och efter någon form av högnivåkonferens för att sätta tryck på regeringar och andra att nu stödja processen, kommer regionerna att involveras i att arbeta fram formerna för de kommande forumen med även möten om detta i norra Sverige tillsammans med EU och övriga länder och regioner.

Starkt stöd till forskning
Rådet gav ett starkt stöd till forskningsfrihet i den arktiska regionen  och välkomnar avsikten att bibehålla höga finansieringsnivåer för forskning med anknytning till Arktis inom forskningsprogrammet Horisont 2020 och ett balanserat regionalt stöd. Rådet uppmanar EU-kommissionen till att arbeta på alla nivåer för att främja synergier mellan EU:s finansieringsprogram med nationella samt ökat internationellt samarbete för att förbättra forskningens kvalitet och kapacitet i Arktis.

Hållbar näringslivsutveckling som bidrar till samhället och regionen
Rådet uppmanade EU-kommissionen att undersöka hur EU kan bidra till hållbar utveckling av industri och klimattålig infrastruktur i ett kallt klimat i Arktis, i enighet med bland annat planerna för det transeuropeiska transportnätet, och samtidigt ta hänsyn till regionens ekonomiska och miljömässiga återhämtningsförmåga. Rådet lyfte även vikten av en stärkt handel och näringslivssamarbete som viktiga faktorer för utveckling av små och medelstora företag samt hållbar turism som bidrar till den socioekonomiska utvecklingen och regionen som helhet, inbegripet ekonomisk verksamhet bland ursprungsbefolkningen som bidrar till uppehälle och utveckling.  

Nästa steg:

EU-kommissionens Arktiska meddelandet planeras att även behandlas av Europaparlamentet i november eller december 2016 och North Sweden och nätverket för Northern Sparsely Populated Areas, som arbetat nära EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst under förarbetet med EU:s nu presenterade integrerade Arktiska politik, planerar kopplat till det för olika aktiviteter på Brysselarenan.

Bakgrund till strategin:
Arktiska frågor har seglat upp på EU:s agenda då ett ökat intresse för verksamhet i arktiska regionen ökar. Mot bakgrunden att allt fler aktörer visat ett större intresse för de arktiska frågorna, därmed även EU, har flera medlemsstater under de senaste åren offentliggjort nationella politiska ramar avseende Arktis. Rådet och Europaparlamentet uppmanade 2014 EU-kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att utarbeta en integrerad strategi för frågor som rör Arktis och att utveckla en mer enhetlig ram för EU:s åtgärder och finansieringsprogram. Som svar presenterade EU-kommissionen därför en integrerad EU-politik för Arktis inom tre prioriterade områden:

  1. Klimatförändring och skydd av miljön i Arktis
  2. Hållbar utveckling i och kring Arktis
  3. Internationellt samarbete om frågor som rör Arktis

 

Rådets slutsatser om Arktis

EEAS/KOM:s meddelande "En ny integrerad EU-politik för Arktis"

Läs mer om EU:s politik för Arktis på vår hemsida

Läs North Swedens rapport om vikten av Norra Sveriges engagemang i Arktis

Mikael Janson
Martha Bahta 

 

Nyheter på området

  • EU:s nya sociala fond efter år 2020

    2018-06-06

    Den 30:e maj presenterades ett ramnätverk för EU:s nya sociala fond som, likt sin föregångare, ska stärka EU:s arbetsmarknad och dess förutsättningar. Programmen som tillsammans utgör den sociala fonden innefattar totalt 101,2 miljarder Euro. Fondprogrammen har genomgått en förenkling för att göra den sociala fonden mer effektiv och lättanvänd inför nästa budgetperiod.

  • EU-kommissionen publicerar sammanhållningspolitikens regleringar för perioden 2021-2027

    2018-05-30

    Den 29:e maj presenterade EU-kommissionen de föreslagna regleringarna för sammanhållningspolitiken efter år 2020. Bland annat ska 1,6 miljarder Euro avsättas speciellt för EU:s yttersta randområden som innefattar även norra delarna av Sverige och Finland (NSPA). Totala budgeten enligt Kommissionen är 374 miljarder Euro

  • DG REGIO:s nya utvärderingsbibliotek visar upp sammanhållningsfondernas effekter.

    2018-04-25

    Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, DG REGIO, publicerade i förra veckan en ny utvärderingsdatabas för att samla resultaten av EU:s fondprogram på regional nivå. Utvärderingarna som ryms i databasen sträcker sig från 2007 och går att söka utifrån fondprogram, länder, tema samt utvärderingsmetod.

  • Alternativ för EU:s budget

    2018-02-14

    EU-kommissionen presenterade en ny rapport med alternativ för EU:s långtidsbudget efter 2020 för medlemsländerna inför kommande förhandlingar.

  • EU:s regioner kraftsamlar för sammanhållningspolitiken post-2020

    2018-02-13

    Den 22 januari överlämnade ett flertal europeiska regioner en deklaration till EU-kommissionens ordförande Juncker för att belysa viljan för en fortsatt utvecklad sammanhållningspolitik efter år 2020. Deklarationen är ett inspel till framtagandet av EU:s långtidsbudget och är en del av ett historiskt stort lobbyinitiativ från 2016 där den svenska regionala och lokala nivån spelat en stor roll.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS