Regional kraftsamling i Bryssel

2016-04-27

På konferensen "Hur ska EU:s framtida regionalpolitik se ut" 19-20 maj, samlades 100 ledande politiker och tjänstemän med ansvar för regional utveckling och EU:s regionala utvecklingsfonder. Konferensen i Bryssel anordnades av North Sweden, som suttit med i arrangörsgruppen och bjudit in ett flertal talare, tillsammans med nätverket Svereg, de svenska regionkontoren i Bryssel och SKL:s Brysselkontor. Sju representanter från Västerbotten och Norrbotten deltog för att under två dagar utbyta erfarenheter och diskutera hur EU:s regionalpolitik ska se ut efter 2020 samt initiera gemensamma insatser för hur regionernas åsikter ska tas till vara inför framtidens förhandlingar. 

svereg1

Sveregkonferensen tar sin början med presentation av regionkontorscheferna

Vilka är de viktiga samhällsutmaningarna vi står inför post 2020?

Syftet med konferensen var att utgöra ett startskott inför nästa programperiod och att redan nu påbörja förberedelserna infor kommande budgetförhandlingar i EU. Under dagarna gavs deltagarna chans att utbyta erfarenheter hur förhandlingarna gick inför nuvarande programperiod och tillsammans med företrädare för de viktigaste nyckelspelarna EU-kommissionen, Europaparlamentet och svenska regeringen lyssna till och ta del av diskussionerna om hur fonderna kan tänkas komma utformas inför nästa programperiod.

Det är just nu som EU-kommissionen förbereder de förslag som kommer att komma med början redan i halvtidsutvärderingen av innevarande programperiod som är aviserad till sommaren. En av huvudtalarna, som är den som sitter med ansvar för hela det arbetet, Nicola de Michelis, Kabinettschef hos ansvarig kommissionär för EU:s regionalpolitik, Corina Cretu, var tydlig i att det är nu inriktningen för EU:s framtida regionalpolitik avgörs och budskapet är att alla måste förbereda sig på något helt annat än hur det ser ut idag.

Mindre budget och slitningar inom den europiska gemenskapen

 Om förra förhandlingsperioden präglades av finanskrisen, så pekade många av talarna på att migrationskrisen är en stor fråga som kommer att påverka kommande förhandlingar. Samtidigt fick deltagarna beskedet att inget talar för att EU:s regionalpolitik, den så kallade sammanhållningspolitiken, kommer att kunna hålla ställningarna budgetmässigt. Det handlar snarare om hur stora neddragningar som är att vänta, då det från medlemsländerna riktas kritik mot dess politiska mervärde.

Därtill finns det tydliga slitningar inom den europeiska sammanhållningen och till det kommer också ett arbete för att föra in mer av finansiella instrument och mindre av direkt stöd. Till det kommer Europaparlamentsval och nominering av ny EU-kommission under 2019. Det gör sammantaget att de kommande förhandlingarna blir de svåraste någonsin.

Bättre dialog mellan nationella- och regionala nivån

Första dagen tillägnades åt att blicka tillbaka på lärdomar från senaste förhandlingsomgången. Mikael Janson, North Sweden, som var en av de tre moderatorerna, välkomnade Sofia Johansson, Statsrådsberedningen och tidigare Regionalråd på svenska representationen i Bryssel, som var först ut och inledde med att berättade om processen ur ett svensk perspektiv och att den svenska regeringen var ganska nöjda med utfallet för EU:s budget och den budgetminskning som gjordes. Hon konstaterade samtidigt att det var första gången som man från svensk sida fick tala om och i samspel med regionkontoren i Bryssel förhandla för den gleshetsallokering som går till norra Sverige.

Därefter följde lokala och regionala perspektivet på förhandlingsprocessen, med Ellinor Ivarsson, handläggare på SKL, som berättade om slutsatser kring den utvärdering som SKL gjort över processen om kommuners och regioners inflytande i utformningen av de regionala EU-programmen i Sverige. Resultatet visade på behovet av bättre och närmare dialog med den nationella nivån. 

svereg2

Ellinor Ivarsson, SKL, och Terese Ryndal, Region Västerbotten, om processen som var inför nuvarande programperiod.

Behov av att stärka det regionala utvecklingsansvaret

Terese Ryndal, Internationell strateg på Region Västerbotten, presenterade Europaforum Norra Sveriges synpunkter kring och rekommendationer för sammanhållningspolitiken som de fyra nordligaste regionerna tagit fram. Hon underströk att det är viktigt att i den svenska processen identifiera och stärka det regionala utvecklingsansvaret och flernivåstyret för att likt kugghjul samspela mellan de olika nivåerna; regionerna, nationellt och EU, samt att bättre ta tillvara EU-kommissionens olika förslag för att i Sverige våga pröva nya bättre samverkansformer för att få ut mer av fonderna och programmen.  

Var tog Europa 2020-strategin vägen?

Senare berättade Paulina Dejmek-Hack, rådgivare till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, om EU-kommissionens planer för framtiden där mycket av arbetet definieras av EU-kommissionens tio prioriteringar, vars syfte är att öka tillväxten, skapa fler jobb och undanröja hinder för en gemensam marknad. På frågan om Europa 2020-strategins framtid, så svarade hon att den är högsta grad levande, men menade att EU-kommissionen valt att kommunicerar Junckers nya politiska förpackning med de 10 prioriteringarna och mycket fokus på ökad  investeringstakt i hela EU genom lånekapital via den så kallade ”Junckerfonden”. 

Dagen avslutades med regionala röster från Berlin och nätverket för maritima och perifera regioner, CPMR, där det bland annat fördes en diskussion om en ny Europeisk urban agenda och hur den skulle påverka landsbygdsutveckling och mindre urbana regioners utveckling inom sammanhållningspolitiken.

Hur ska framtidens regionalpolitik se ut?

Andra dagen inleddes med att blicka framåt med talare från EU:s tre olika politiska institutioner; Ministerrådet, EU-kommissionen samt Europaparlamentet. Bengt Wennerstein, Industri- och regionalråd, svenska representationen vid EU och Anders Lindholm, Kansliråd på Näringsdepartementets enhet för regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik, tidigare Regionalråd i Bryssel under slutförhandlingen av nuvarande programperiod, kommenterade Sveriges hållning och bjöd in till fortsatt dialog med regionerna.

Nicola de Michelis, EU-kommissionen, lyfte flera nyckelfrågor under sitt anförande, bland annat om vikten av flexibilitet för att kunna hantera utmaningar som Europa står inför, såsom migrationskrisen, annars finns risken att pengarna helt flyttas från sammanhållningspolitiken till andra program eller instrument. Han pekade också på hur regionalpolitiken måste kopplas till EU:s övriga överordnade prioriteringar och hanteringsordning samt behovet av att verkligen visa på resultat och de mervärden som regionalpolitiken ger för sammanhållning och tillväxt i Europa. Sist men inte minst betonade han också att det krävs omtag för att göra allvar av orden om förenkling för de som skall ta del av fonderna och programmen. Hela regionalpolitiken är satt under stark press och kräver innovativa svar och nya former för att kunna försvara sin plats i EU:s kommande budget.

Därefter avslutades förmiddagen med Lambert van Nistelrooij, Europaparlamentariker och en av de två huvudförhandlarna för nuvarande programperiods samlade struktur- och investeringsfondregleringar inom sammanhållningspolitiken, i de hundratalet förhandlingar som var mellan Europaparlamentet och Ministerrådet för att komma överens. Han gav en frispråkig politisk dimension till den diskussion som nu är under uppsegling också i Europaparlamentet om framtidens EU-budget.

Samtal om vägen framåt

Deltagarna hade även möjlighet att diskutera i mindre grupper. Fokus i diskussionerna låg på hur regionerna kan ta nästa steg för att påverka förhandlingarna och processen framåt. Det som framkom i diskussionsgrupperna var behovet av en närmare dialog med den nationella nivån,  stärka  och nyttja bättre redan befintliga strukturer för påverkan samt behovet av att mobilisera den regionala nivån för att tala med samma röst om framtidens sammanhållningspolitik och att från svensk sida gentemot EU bidra till diskussionen om framtidens sammanhållningspolitik. Därtill önskade deltagarna att arrangera en uppföljande aktivitet tillsammans med SKL och regeringskansliet. 

svereg3

Avslutande panelssamtal med moderatorn Mikael Janson, North Sweden, Europaparlamentarikerna Jens Nilsson och Peter Eriksson samt Regionkommittéledamöterna Ulrika Landergren och Tomas Riste

Konferensen avslutades med en paneldiskussion med svenska Europaparlamentarikerna Jens Nilsson (S) och Peter Eriksson (MP) och Regionkommittéledamöterna Tomas Riste (S) samt Ulrika Landergren (L), om vad de anser vara EU:s utmaningar med fokus på framtida regionalpolitiken där utmaningarna är stora. Frågeställningar som kom upp var om sammanhållningspengar ska betalas ut till medlemsstater som vägrar ta emot flyktingar eller på andra sätt bryter mot de europeiska grundvärdena samt kan EU tänka sig mindre administration i länder där EU-programmen fungerar bra.

Programmet för dagarna

Inom kort kommer konferensdokumentation och minnesanteckningar från samtliga programpunkter att finnas på SKL:s hemsida.

Läs Mikael Jansons ”State of Play” om EU:s framtida regionalolitik, del 4 i vårens serie, på vår hemsida

 

/Martha Bahta

Nyheter på området

  • EU-kommissionen efterfrågar mer av specifika geografiers däribland norra Sveriges delaktighet i EU:s strukturfonder

    2018-12-18

    EU-kommissionens generaldirektorat Regio (regionalpolitik) har publicerat en analys om specifika geografier som kämpar med permanenta utmaningar kopplade till regionala geografiska faktorer såsom kargt klimat och demografiska handikapp. Med specifika geografier avses öar, bergsområden och glesbefolkade områden där norra Sverige berörs. Analysen fokuserar på regioner i norra Skandinavien som har en jämförelsevis låg populationstäthet och öar, gräns- samt bergsområden. Analysen syftar till att sprida fördjupad kunskap om hur EU:s specifika geografier historiskt har blivit identifierade och omnämnda i utformandet av EU-program i respektive medlemsland. Därtill vill EU-kommissionen utvärdera vilken typ av verktyg och projekt som vidtagits på gräsrotsnivå för att hantera sina utmaningar, detta i syfte att förbättra förutsättningarna för specifika geografier att använda sig av EU-program i nästa programperiod 2021-2027.

  • European Week of Regions and Cities med Umeå Universitet

    2018-12-18

    Den 12 december anordnade det arktiska centret på Umeå Universitet, Arcum, sin sedan förra året på femårsdagen inrättade årliga heldag om Arktiska frågor; Umeå Arctic Forum. Symposiet på Folkets Hus i Umeå fokuserade på regionala utmaningar ur ett Arktiskt perspektiv med inbjudna gäster från samhälle, näringsliv och forskning. Det var också ett lokalt uppföljningsarrangemang till det seminarium Region Västerbotten genom North Sweden med flera arrangerade i Bryssel för att diskutera regional utveckling i Arktis under European Week of Regions and Cities i oktober i år.

  • Arktisk investeringsplattform på agendan när EU-kommissionär tog emot Norra Sverige och NSPA

    2018-12-18

    10 december tog Jyrki Katainen, vice ordförande EU-kommissionen med ansvar för EU:s tillväxtpolitik, emot företrädare för Norr- och Västerbotten och de övriga regionerna inom Northern Sparsley Populated Areas, NSPA, för diskussioner om upprättandet av en Arktisk investeringsplattform. Den ska i framtiden kunna tillhandahålla investeringskapital i Europas arktiska regioner. Norra Sverige representerades på mötet av Nils-Olof Lindfors, Region Norrbotten, och Erik Bergkvist, Region Västerbotten.

  • Arctic Futures Symposium

    2018-12-05

    Den 28 november gick årets Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel på temat en blick mot framtiden. Symposiet arrangeras av International Polar Foundation.

  • EU:s yttersta regioner erhåller stöd för ett starkare gemensamt EU-partnerskap

    2018-12-05

    2017 presenterade EU-kommissionen en strategi för att stärka partnerskapet mellan EU:s medlemsländer och EU:s yttre geografiska belägna regioner så kallade yttersta randområdena. Den 23 november i samband med den årliga konferensen om de yttersta regionerna lyfte EU-kommissionen fram att man hållit löftet om att hjälpa de yttersta randområdena att inkluderas i en globaliserad värld trots deras geografiska utmaningar. EU-kommissionens åtgärd är att uppmärksamma deras särskilda behov i den kommande långtidsbudgeten 2021-2027.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS