Sammanhållningspolitiken i EU, aldrig viktigare än nu

2018-02-12

Sammanhållningspolitiken i EU har visat positiva effekter på näringsliv och tillväxt, bland annat genom 33 450 nya svenska jobb och 18 200 nya företag under perioden för föregående budgetperiod (2007-2013). Trots resultaten riskerar sammanhållningspolitikens betydelse för Sverige att hamna i skymundan för andra budgetprioriteringar. Det skriver Lena Micko och Carola Gunnarsson för Sveriges Kommuner och Landssting i en debattartikel publicerad den 31 januari 2018.

Inför nästkommande budgetperiod som planeras påbörja efter år 2020 är förhållandena för sammanhållningspolitik hittills oklara. Nuvarande budgetperiod sträcker sig fram till år 2020 och fram till dess har Sverige från 2013 haft 20 miljarder allokerat för att stärka regioner i frågor som innovation och forskning. Inför nästa budgetperiod riskerar den summan att bli mindre.

20180214Sveriges-kommuner-och-landsting-logo_thumbnail

Brexit försvårar

I och med förhandlingarna kring Brexit samt Storbritanniens nu oundvikliga frånträdande från EU riskerar de olika budgetposterna att bli framtvingade i förmån för andra frågor. Med Storbritanniens utträde förlorar EU ungefär 13 % av sin budget, vilket är incitament för att sänka tillskotten till vissa budgetområden. Sverige, som har en restriktiv roll i hur budgeten ska utformas inom EU har uttryckt att sammanhållningspolitik är ett område som kan skäras ner på i en kommande budget.

SKL uttrycker att samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting delar regeringens uppfattning om att den totala EU-budgeten bör minska så anser de att nerskärningarna bör göras på andra områden än sammanhållningspolitikområdet, då den fyller en viktig roll för Sveriges regioner. Inför budgetförhandlingarna presenterade SKL ett medskick till regeringen med frågor som de borde ta i åtanke. Detta medskick koncentreras på de positiva effekterna de allokerade pengarna har på Svenska regioners sammanhållning, innovation och tillväxt, samt hur de tillgängliggör att politiken som bedrivs i EU kommer närmare medborgarna i länderna.

Skulle sammanhållningspolitiken i EU få en mindre budgetroll i nästa långtidsbudget uttrycker SKL att regionala insatser istället behöver kompenseras upp av Sveriges nationella budget för att kunna fortsätta fungera positivt. Detta faktum samt sammanhållningspolitikens övrigt positiva effekter på Sveriges regioner och nationellt är något SKL anser att regeringen måste ta hänsyn till i de kommande budgetförhandlingarna för perioden efter år 2020. 

/Andreas Andersson Kurdve

Läs debattartikeln här:

Läs Mikael Jansons på North Swedens ”State of Play” för 2018 här: 

Nyheter på området

  • EU-kommissionen efterfrågar mer av specifika geografiers däribland norra Sveriges delaktighet i EU:s strukturfonder

    2018-12-18

    EU-kommissionens generaldirektorat Regio (regionalpolitik) har publicerat en analys om specifika geografier som kämpar med permanenta utmaningar kopplade till regionala geografiska faktorer såsom kargt klimat och demografiska handikapp. Med specifika geografier avses öar, bergsområden och glesbefolkade områden där norra Sverige berörs. Analysen fokuserar på regioner i norra Skandinavien som har en jämförelsevis låg populationstäthet och öar, gräns- samt bergsområden. Analysen syftar till att sprida fördjupad kunskap om hur EU:s specifika geografier historiskt har blivit identifierade och omnämnda i utformandet av EU-program i respektive medlemsland. Därtill vill EU-kommissionen utvärdera vilken typ av verktyg och projekt som vidtagits på gräsrotsnivå för att hantera sina utmaningar, detta i syfte att förbättra förutsättningarna för specifika geografier att använda sig av EU-program i nästa programperiod 2021-2027.

  • European Week of Regions and Cities med Umeå Universitet

    2018-12-18

    Den 12 december anordnade det arktiska centret på Umeå Universitet, Arcum, sin sedan förra året på femårsdagen inrättade årliga heldag om Arktiska frågor; Umeå Arctic Forum. Symposiet på Folkets Hus i Umeå fokuserade på regionala utmaningar ur ett Arktiskt perspektiv med inbjudna gäster från samhälle, näringsliv och forskning. Det var också ett lokalt uppföljningsarrangemang till det seminarium Region Västerbotten genom North Sweden med flera arrangerade i Bryssel för att diskutera regional utveckling i Arktis under European Week of Regions and Cities i oktober i år.

  • Arktisk investeringsplattform på agendan när EU-kommissionär tog emot Norra Sverige och NSPA

    2018-12-18

    10 december tog Jyrki Katainen, vice ordförande EU-kommissionen med ansvar för EU:s tillväxtpolitik, emot företrädare för Norr- och Västerbotten och de övriga regionerna inom Northern Sparsley Populated Areas, NSPA, för diskussioner om upprättandet av en Arktisk investeringsplattform. Den ska i framtiden kunna tillhandahålla investeringskapital i Europas arktiska regioner. Norra Sverige representerades på mötet av Nils-Olof Lindfors, Region Norrbotten, och Erik Bergkvist, Region Västerbotten.

  • Arctic Futures Symposium

    2018-12-05

    Den 28 november gick årets Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel på temat en blick mot framtiden. Symposiet arrangeras av International Polar Foundation.

  • EU:s yttersta regioner erhåller stöd för ett starkare gemensamt EU-partnerskap

    2018-12-05

    2017 presenterade EU-kommissionen en strategi för att stärka partnerskapet mellan EU:s medlemsländer och EU:s yttre geografiska belägna regioner så kallade yttersta randområdena. Den 23 november i samband med den årliga konferensen om de yttersta regionerna lyfte EU-kommissionen fram att man hållit löftet om att hjälpa de yttersta randområdena att inkluderas i en globaliserad värld trots deras geografiska utmaningar. EU-kommissionens åtgärd är att uppmärksamma deras särskilda behov i den kommande långtidsbudgeten 2021-2027.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS