SKL:s rapport om fördelningen av det regionala utvecklingskapitalet

2017-11-15

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för andra gången tagit fram en rapport med syftet att kartlägga det regionala utvecklingskapitalets fördelning mellan länen. Det regionala utvecklingskapitalet är av betydande vikt för många regioner, speciellt för de mindre och de norra länen vilket framgår i rapporten som också reder ut fördelning av kapital per capita.

Regionalpolitik är en av grundbultarna i EU:s arbete och hela en tredjedel av EU:s budget går till detta område genom finansieringsprogram och fonder. I SKL:s rapport sammanställer man statistik över hur finansiering från fem olika finansieringsgrupper har distribuerats över länen. Förutom de Europeiska struktur- och finansieringsfonderna (ESI) kommer också resurser ifrån nationella kompensatoriska anslag som är den andra finansieringsgruppen. De totala medlen från alla finansieringsgrupper uppgick 2016 till drygt 13,5 miljarder kr.

Norra Sveriges regionala utvecklingskapital

Rapporten redogör för hur 2016 års regionala medel har fördelats mellan länen och där kan man utläsa att Västerbotten och Norrbotten har god tillgång till regionala medel, tillsammans med Jämtland och de tre storstadsregionerna. När samma medel fördelas ut per invånare i varje län blir Norrbotten och Västerbotten tillsammans med Jämtland ensamma kvar i toppen med 6640 kr per invånare som högsta siffra. Stockholm som tidigare låg i topp ligger nu istället i botten och har bland de lägsta medlen på 729 kr per invånare. 

När det gäller fördelningen av medel så är både Norrbotten och Västerbotten stora mottagare av ESI-fonder där de ligger på 2a och 4e plats över vilka som får tillgång till mest utvecklingsmedel. Gällande nationella kompensatoriska anslag ligger de båda länen också i toppen av mottagare av medel, precis som inom den konkurrensbeprövade gruppen. När det gäller egna medel per capita skiljer det sig en del åt mellan Norrlands län. Norrbotten lägger mycket egna medel för regional utveckling medan Västerbotten lägger betydligt lägre andel. Detta beror på att regionerna är olika strukturerade och beroende på inkomstkällor har de två länen också olika stor budget att röra sig med.

Sammanfattningsvis visar rapporten att beroendet av ESI-fonderna är stort bland länen. I absoluta tal är ESI-fonderna viktigast för de norra länen men ser man på fondernas vikt som andel av det totala regionala utvecklingskapitalet är det län som Södermanland, Kronoberg, Halland, Dalarna, Kalmar och Blekinge som tar emot störst andel. Budgeten för regional utveckling från EU:s sida förväntas bli mindre under kommande programperiod, detta på grund av att Brexit kommer minska EU:s totala budget. Detta skulle i sin tur få mycket stor påverkan på det regionala utvecklingskapitalet, speciellt för de mindre och de norra länen.

Vill du veta mer? Du har också möjlighet att själv gräva djupare i siffrorna och jämföra olika län och finansieringskällor med varandra med hjälp av ett interaktivt verktyg.

Läs hela SKL:s rapport här.

/Lovisa Jonsson

Nyheter på området

  • Möte med arktisk rådgivare

    2019-01-16

    North Sweden anordnade ett möte med Jari Vilén som har fått EU-kommissionens uppdrag att analysera EU:s arktiska policy.

  • EU-kommissionen efterfrågar mer av specifika geografiers däribland norra Sveriges delaktighet i EU:s strukturfonder

    2018-12-18

    EU-kommissionens generaldirektorat Regio (regionalpolitik) har publicerat en analys om specifika geografier som kämpar med permanenta utmaningar kopplade till regionala geografiska faktorer såsom kargt klimat och demografiska handikapp. Med specifika geografier avses öar, bergsområden och glesbefolkade områden där norra Sverige berörs. Analysen fokuserar på regioner i norra Skandinavien som har en jämförelsevis låg populationstäthet och öar, gräns- samt bergsområden. Analysen syftar till att sprida fördjupad kunskap om hur EU:s specifika geografier historiskt har blivit identifierade och omnämnda i utformandet av EU-program i respektive medlemsland. Därtill vill EU-kommissionen utvärdera vilken typ av verktyg och projekt som vidtagits på gräsrotsnivå för att hantera sina utmaningar, detta i syfte att förbättra förutsättningarna för specifika geografier att använda sig av EU-program i nästa programperiod 2021-2027.

  • EWRC med Umeå Universitet

    2018-12-18

    Onsdagen den 12 december anordnade det arktiska centret på Umeå Universitet, Arcum, sin inrättade årliga heldag om Arktiska frågor - Umeå Arctic Forum.

  • Kommissionär tog emot NSPA

    2018-12-18

    Jyrki Katainen, vice ordförande EU-kommissionen med ansvar för EU:s tillväxtpolitik, tog emot företrädare för Norr- och Västerbotten och de övriga regionerna inom NSPA.

  • Arctic Futures Symposium

    2018-12-05

    Den 28 november gick årets Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel på temat en blick mot framtiden. Symposiet arrangeras av International Polar Foundation.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS