SKL:s rapport om fördelningen av det regionala utvecklingskapitalet

2017-11-15

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har för andra gången tagit fram en rapport med syftet att kartlägga det regionala utvecklingskapitalets fördelning mellan länen. Det regionala utvecklingskapitalet är av betydande vikt för många regioner, speciellt för de mindre och de norra länen vilket framgår i rapporten som också reder ut fördelning av kapital per capita.

Regionalpolitik är en av grundbultarna i EU:s arbete och hela en tredjedel av EU:s budget går till detta område genom finansieringsprogram och fonder. I SKL:s rapport sammanställer man statistik över hur finansiering från fem olika finansieringsgrupper har distribuerats över länen. Förutom de Europeiska struktur- och finansieringsfonderna (ESI) kommer också resurser ifrån nationella kompensatoriska anslag som är den andra finansieringsgruppen. De totala medlen från alla finansieringsgrupper uppgick 2016 till drygt 13,5 miljarder kr.

Norra Sveriges regionala utvecklingskapital

Rapporten redogör för hur 2016 års regionala medel har fördelats mellan länen och där kan man utläsa att Västerbotten och Norrbotten har god tillgång till regionala medel, tillsammans med Jämtland och de tre storstadsregionerna. När samma medel fördelas ut per invånare i varje län blir Norrbotten och Västerbotten tillsammans med Jämtland ensamma kvar i toppen med 6640 kr per invånare som högsta siffra. Stockholm som tidigare låg i topp ligger nu istället i botten och har bland de lägsta medlen på 729 kr per invånare. 

När det gäller fördelningen av medel så är både Norrbotten och Västerbotten stora mottagare av ESI-fonder där de ligger på 2a och 4e plats över vilka som får tillgång till mest utvecklingsmedel. Gällande nationella kompensatoriska anslag ligger de båda länen också i toppen av mottagare av medel, precis som inom den konkurrensbeprövade gruppen. När det gäller egna medel per capita skiljer det sig en del åt mellan Norrlands län. Norrbotten lägger mycket egna medel för regional utveckling medan Västerbotten lägger betydligt lägre andel. Detta beror på att regionerna är olika strukturerade och beroende på inkomstkällor har de två länen också olika stor budget att röra sig med.

Sammanfattningsvis visar rapporten att beroendet av ESI-fonderna är stort bland länen. I absoluta tal är ESI-fonderna viktigast för de norra länen men ser man på fondernas vikt som andel av det totala regionala utvecklingskapitalet är det län som Södermanland, Kronoberg, Halland, Dalarna, Kalmar och Blekinge som tar emot störst andel. Budgeten för regional utveckling från EU:s sida förväntas bli mindre under kommande programperiod, detta på grund av att Brexit kommer minska EU:s totala budget. Detta skulle i sin tur få mycket stor påverkan på det regionala utvecklingskapitalet, speciellt för de mindre och de norra länen.

Vill du veta mer? Du har också möjlighet att själv gräva djupare i siffrorna och jämföra olika län och finansieringskällor med varandra med hjälp av ett interaktivt verktyg.

Läs hela SKL:s rapport här.

/Lovisa Jonsson

Nyheter på området

  • State of Play: Regionalpolitik för förhandling!

    2018-07-04

    Nu är EU-kommissionens förslag lagda för programperioden 2021—2027. Det går nu in i förhandlingar inom och mellan Ministerrådet och Europaparlamentet och tidplanen som nu talas om är avslut i slutet av 2019. Avseende regionalpolitiken finns mycket som går i norra Sveriges riktning, men också en del att få ytterligare klarhet i och möjliga förändringar till det bättre. Det är nu regionala positioneringar måste till gentemot de lagda förslagen avseende prioriteringar och möjligheterna till samverkan och mycket annat. Mikael Janson pekar ut några av de för norra Sverige relevanta delarna att särskilt bevaka.

  • Svereg 2018: EU:s budget

    2018-07-02

    Företrädare från svenska regioner träffades i Bryssel den 27 juni för den årliga konferensen med Svereg-nätverket som bl.a. arrangerades av North Sweden.

  • EU:s nya sociala fond efter år 2020

    2018-06-06

    Den 30:e maj presenterades ett ramnätverk för EU:s nya sociala fond som, likt sin föregångare, ska stärka EU:s arbetsmarknad och dess förutsättningar. Programmen som tillsammans utgör den sociala fonden innefattar totalt 101,2 miljarder Euro. Fondprogrammen har genomgått en förenkling för att göra den sociala fonden mer effektiv och lättanvänd inför nästa budgetperiod.

  • EU-kommissionen publicerar sammanhållningspolitikens regleringar för perioden 2021-2027

    2018-05-30

    Den 29:e maj presenterade EU-kommissionen de föreslagna regleringarna för sammanhållningspolitiken efter år 2020. Bland annat ska 1,6 miljarder Euro avsättas speciellt för EU:s yttersta randområden som innefattar även norra delarna av Sverige och Finland (NSPA). Totala budgeten enligt Kommissionen är 374 miljarder Euro

  • DG REGIO:s nya utvärderingsbibliotek visar upp sammanhållningsfondernas effekter.

    2018-04-25

    Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, DG REGIO, publicerade i förra veckan en ny utvärderingsdatabas för att samla resultaten av EU:s fondprogram på regional nivå. Utvärderingarna som ryms i databasen sträcker sig från 2007 och går att söka utifrån fondprogram, länder, tema samt utvärderingsmetod.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS