EU:s nya sociala fond efter år 2020

2018-06-06

EU-kommissionen presenterar nu de nya regleringarna för den kommande långtidsbudgetens olika områden på löpande band. Den 30:e maj presenterades ett ramnätverk för EU:s nya sociala fond som, likt sin föregångare, ska stärka EU:s arbetsmarknad och dess förutsättningar. Programmen som tillsammans utgör den sociala fonden innefattar totalt 101,2 miljarder Euro. Fondprogrammen har genomgått en förenkling för att göra den sociala fonden mer effektiv och lättanvänd inför nästa budgetperiod. För norra Sverige innebär förslaget därtill öronmärkta resurser för sociala satsningar som är något helt nytt mot tidigare.

Sammanslagning av flera fonder samt särskilda nya medel till EU:s nordliga glesbefolkade områden

I ett försök att förenkla och strömlinjeforma EU:s nuvarande sociala fond så föreslår EU-kommissionen att arbeta för att sammanlänka nuvarande fonder mer effektivt. Nästkommande sociala fond, som får namnet ”Social Fund Plus” (ESF+) är resultatet av en rad sammanslagningar av existerande EU-fonder. Den nuvarande sociala fonden ska i nästa period 2021–2027, utöver nuvarande socialfond (ESF), även sammanfoga de i nuvarande programperiod separata programmen; Ungdomssysselsättningsinitiativet (YEI), Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda (FEAD), EU-programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) samt EU:s folkhälsoprogram.

Sammanslagningarna tillgängliggör effektiviserade processer och synergier som ska gynna EU:s arbetsmarknad för tillgång till kompetent arbetskraft. Det sägs också skapa mer flexibilitet för att möta sociala och ekonomiska svårigheter som inte har kan förutses före programperiodens sju år fram i tiden (likt den ekonomiska krisen förra programperioden och migrationskrisen i denna programperiod).

För norra Sverige och regionerna i Northern Sparsely Populated Areas innebär förslaget därtill särskilda öronmärkta medel att i samspel med övriga regionalfondsmedel satsa på sysselsättning, kompetensförsörjning och integration bland annat. Det är nytt mot tidigare och är ett resultat av arbetet i Northern Sparsely Populated Areas, NSPA, tillsammans med norra Finland och även Norge och den OECD-studie som gjorts och som tydligt visar de utmaningar och behov som finns i de glesbefolkade områdena i det Europeiska Arktis för att matcha behoven av kompetens i samarbete också över gränserna i hela NSPA. Tillsammans med de så kallade Outermost-regionerna, EU:s regioner utanför det geografiska Europa, avsätts för dessa och NSPA sammantaget 377 miljoner euro från ESF+ för programperioden, att läggas till de 1.447 miljoner euro i förslaget till den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) för regionerna i Outermost och NSPA.    

Nya sociala fonden tilldelas 101,2 miljarder Euro som ska investeras i prioriterade mål

Totalt omfattar det nya ESF+ 101,2 miljarder euro för 2021-2027 och är en liten utökning mot nuvarande ESF, beroende av att inkorporeringen av fonder som idag ligger utanför och medtaget dem en sammantagen minskning mot idag. Program och projekt inom den nya fonden ska vara koncentrerade på problem som uppmärksammas under den europeiska planläggningsterminen med rekommendationer till varje land om åtgärder för en sund ekonomisk utveckling i samklang med de mål som EU:s nyuppförda sociala pelare uttrycker. Utöver det så uppmanas medlemsländerna att placera 25 % av det som tilldelas dem av socialfonden för att riktas till insatser för att motverka socialt utanförskap och till dem som främst är i behov av stödet.

Länder med hög ungdomsarbetslöshet uppmanas också att allokera 10 % av sin del av socialfonden för att gynna aktivering av sysselsättning hos unga EU-medborgare, både i näringslivet och till akademisk utbildning.

Främst lider södra Europa av höga nivåer av arbetslöshet bland unga människor, bland annat hade Grekland en arbetslöshet bland unga på 20,8% och Spanien 15,9% i april 2018 enligt Eurostat. Detta kan ses som en insats från EU-kommissionen för att hantera så pass höga siffror av arbetslöshet bland unga.

Generellt har många av satsningar i kommande budgetpaket bytt inriktning för att hjälpa södra Europa snarare än östra Europa som i nuvarande långtidsbudget. Detta har upprört östeuropeiska länder då mängden av allokeringar dit planeras att sänkas. EU-kommissionen hävdar dock att det grundar sig på utvecklingen dessa länder har genomgått sedan 2014 då deras ekonomi (mätt i BNP) under nuvarande sjuårsperiod utvecklats positivt. Detta resulterar i att tillgångarna kan omfördelas till de som behöver stödet mest, d v s södra Europa som fortfarande lider av sviterna från den ekonomiska krisen 2009.

Kombination med andra fonder såsom fördubblat Erasmusprogram

EU-kommissionen vill anpassa den nya sociala fonden för att mer effektivt kunna kombineras med andra stödjande fonder, exempelvis EU:s Asyl- och migrationsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EFG) och Erasmusprogrammet, som till nästa budgetperiod får en kraftigt förhöjd tilldelning för utökat student- och utbildningsutbyte i EU (från 30 miljarder till 60 miljarder euro).

Genom samarbete och effektiv användning av den uppdaterade sociala fonden ska Europa bli mer stryktåligt mot oförutsägbara hot mot arbetsmarknaden och mer konkurrenskraftigt globalt. Något nuvarande EU-kommissionen har arbetat för genom att bland annat införa EU:s nya sociala pelare som de önskar leverera mer sociala och arbetsrättsliga rättigheter för EU:s invånare, vilket gynnar den gemensamma inre marknaden.

Källor: Eurostat, EU-kommissionen

Ta del av EU-kommissionens pressmeddelande här:

/Andreas Andersson Kurdve

Nyheter på området

  • EU:s regionalpolitik på "Grand"

    2019-02-13

    Seminariet ”EU:s sammanhållnings- politik för Sverige nu och i framtiden” anordnades av EU-paparlamentariker Anders Sellström i samverkan med Region Västerbotten.

  • Kick-off för European Week of Regions and Cities 2019!

    2019-02-05

    Den 30:e januari höll den Europeiska Regionkommittén i samverkan med EU-kommissionen årets kick-off möte inför European Week of Regions and Cities, EWRC, 2019. Bland annat presenterades årets datum, platser och årets fokusämnen. Det presenterade även vissa nyheter för i år.

  • Västerbottenveckor på Grand

    2019-01-30

    Under veckan 21 januari inleddes Region Västerbottens tre årliga veckor på Grand Hôtel i Stockholm, detta för 29:e gången, där det varje kväll serveras Västerbottensbuffé istället för ordinarie meny och på dagarna olika seminarier med Västerbottentema. Det är regionen tillsammans med kommuner och olika organisationer och företag som anordnar seminarierna och i allt högre grad även i samverkan med andra norrlandsregioner och aktörer. Det är ett led i att nå makthavarna där de finns i Stockholm för att få bättre förståelse för norra Sverige. Även North Sweden är på plats för att bidra med EU-perspektiven och norra Sveriges betydelse och behov av EU för att utvecklas.

  • Regionala mål 2021-2027

    2019-01-30

    I EU-kommissionens nyligen utgivna tidskrift ”Panorama” listas viktiga budskap och exempel på framgångsrik styrning i den gångna förda regionala politiken i EU. Tidskriftens budskap sätter mål och en agenda för regional utveckling 2021–2027 och inte minst i specifika geografier som har utmaningar förknippade med geografiska utmaningar dit norra Sverige tillhör. EU-kommissionen poängterar ett fortsatt stöd till dessa regioner. Tidskriften baseras bitvis på EU-kommissionens forskningsanalys om specifika regioner vilken presenterades i slutet av 2018 och som uppmärksammades under ett seminarium under European Week of Regions and Cities samma år där Mikael Janson, direktör North Sweden, deltog.

  • Möte med arktisk rådgivare

    2019-01-16

    North Sweden anordnade ett möte med Jari Vilén som har fått EU-kommissionens uppdrag att analysera EU:s arktiska policy.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS