Studie: Partnerskapsprincipen och flernivåstyre i ESIF

2016-11-15

På uppdrag av EU-kommissionen har Sweco, Spatial Foresight och Nordregio tagit fram en studie vars syfte är att granska implementeringen av partnerskapsprincipen och flernivåstyre inom arbete finansierat av EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF/ESI-Fonderna).

161115PartnerskapsprincipESIF

Partnerskapsprincipen har under en lång tid varit en av grundpelarna när det kommer till styrningen av sammanhållningsfonderna. I regelverken för EU:s struktur- och investeringsfonder 2014-2020 har partnerskapsprincipen och flernivåstyre stärkts ytterligare. Artikel 5 i den gemensamma förordningen om tillhandahållande (CPR – Common Provision Regulation) säger att det är obligatoriskt för varje program inom ESI-fonderna att organisera partnerskap i alla steg på alla nivåer. En europeisk uppförandekod för partnerskap har skapats som stöd till medlemsländer för att se till att alla parter är involverade i alla steg vid samarbetsavtal och inom olika program. Trots detta implementeras partnerskapsprincipen på olika sätt i medlemsländerna.

Syftet med studien är att granska upprättandet av partnerskapsprincipen och applicerandet av uppförandekoden för partnerskap i samarbetsavtal och program finansierade av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), sammanhållningsfonden, inklusive Interreg program och program finansierade av europeiska socialfonden (ESF). Studien analyserar data som samlats in genom analys av dokument, webbundersökningar och intervjuer.

Partnerskapsprincipens utmaningar
Det finns utmaningar inom partnerskapsprincipen. I till exempel Österrike, Tyskland, Kroatien, Finland, Lettland, Polen, Nederländerna, Irland, Malta och Spanien har man sett att det varit utmanande att hitta partners från många olika länder. I Tyskland, Lettland, Malta, Nederländerna, Frankrike, Polen, Slovenien, Bulgarien och Tjeckien har man sett att det har varit utmanande att utveckla balanserade strategier när parter har olika intressen. Ytterligare en utmaning har hittats i till exempel Storbritannien, Frankrike och Polen där dialoger hämmats på grund av tidsbegränsningarna. Man har även sett att länder som blev medlemmar i EU efter 2004 generellt etablerar nya samarbeten medan länder som blev medlemmar i EU före 2004 generellt tenderar att fortsätta bygga på tidigare samarbeten. Bland länderna som står inför dessa utmaningar nämns inte Sverige i rapporten.

Sammanfattningsvis har partnerskapsprincipen haft en positiv utveckling
Partnerskapsprincipen respekterats i många länder och program, men det finns utmaningar i många länder när det kommer till mobiliseringen av partners. Användningen av partnerskapsprincipen och nivån av deltagande parter har hittills förbättrats under programperioden 2014-2020 i jämförelse med tidigare programperioder. Man menar att det bland annat är på grund av den nya uppförandekoden. Att partnerskapsprincipen har stärkts i regelverken har varit positivt då det lett till en ökad medvetenhet och synlighet av principen.

Partnerskapsprincipen ger ett ökat värde i implementeringen av europeisk offentlig politik på tre sätt:
1. Säkerställer erfarenhet och teknisk kunskap i beslutfattande processer, vilket man sett i bland annat Estland, Cypern, Bulgarien, Irland, Slovenien, Polen, Lettland och Malta.
2. Skapar engagemang och ägandeskap, vilket underlättar implementering av beslut, vilket man sett i bland annat Sverige, Estland, Irland, Bulgarien, Malta, Finland, Cypern, Polen, Nederländerna, Tyskland, Spanien och Slovakien.
3. Samarbeten leder till större respekt för andras politik och strategier och öppnar även upp för möjligheter till nya sätt att se på saker samt fler finansieringsmöjligheter, vilket man sett i bland annat Finland, Polen, Bulgarien, Spanien och Slovenien.

Läs en sammanfattning av studien på engelska här

Läs mer om partnerskapsprincipen och uppförandekoden i North Swedens tidigare inlägg här

Läs mer om partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU inklusive vad det innebär för Övre Norrland i North Swedens tidigare inlägg här.

/Anna Lundgren

Nyheter på området

  • Konferens: Save the Baltic sea

    2018-09-12

    Den 5 september anordnade North Sweden genom iBSG tillsammans med SEARICA, konferensen ”Rädda Östersjön på riktigt" som behandlade EU:s strategi för Östersjöregionen.

  • Event man inte får missa under EWRC i Bryssel 8-12 oktober

    2018-09-12

    European week of Region and Cities (EWRC), motsvarande Sveriges Almedalen men för europeiska regioner, är ett årligt evenemang som pågår under fyra dagar i Bryssel, detta år mellan 8-11 oktober. Städer och regioner ges tillfälle att framhäva sina särpräglade egenskaper som skapar tillväxt och arbete, implementerar EU:s sammanhållningspolitik och visar prov på vikten av den lokala och regionala nivån för ett lyckosamt europeiskt styre. North Swedens guidar dig till de viktigaste av eventen under EWRS i oktober. Under 4 dagar anordnas över 100 event för regioner och städer i EU.

  • State of Play: Regionalpolitik för förhandling!

    2018-07-04

    Nu är EU-kommissionens förslag lagda för programperioden 2021—2027. Det går nu in i förhandlingar inom och mellan Ministerrådet och Europaparlamentet och tidplanen som nu talas om är avslut i slutet av 2019. Avseende regionalpolitiken finns mycket som går i norra Sveriges riktning, men också en del att få ytterligare klarhet i och möjliga förändringar till det bättre. Det är nu regionala positioneringar måste till gentemot de lagda förslagen avseende prioriteringar och möjligheterna till samverkan och mycket annat. Mikael Janson pekar ut några av de för norra Sverige relevanta delarna att särskilt bevaka.

  • Svereg 2018: EU:s budget

    2018-07-02

    Företrädare från svenska regioner träffades i Bryssel den 27 juni för den årliga konferensen med Svereg-nätverket som bl.a. arrangerades av North Sweden.

  • EU:s nya sociala fond efter år 2020

    2018-06-06

    Den 30:e maj presenterades ett ramnätverk för EU:s nya sociala fond som, likt sin föregångare, ska stärka EU:s arbetsmarknad och dess förutsättningar. Programmen som tillsammans utgör den sociala fonden innefattar totalt 101,2 miljarder Euro. Fondprogrammen har genomgått en förenkling för att göra den sociala fonden mer effektiv och lättanvänd inför nästa budgetperiod.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS