Studie: Partnerskapsprincipen och flernivåstyre i ESIF

2016-11-15

På uppdrag av EU-kommissionen har Sweco, Spatial Foresight och Nordregio tagit fram en studie vars syfte är att granska implementeringen av partnerskapsprincipen och flernivåstyre inom arbete finansierat av EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF/ESI-Fonderna).

161115PartnerskapsprincipESIF

Partnerskapsprincipen har under en lång tid varit en av grundpelarna när det kommer till styrningen av sammanhållningsfonderna. I regelverken för EU:s struktur- och investeringsfonder 2014-2020 har partnerskapsprincipen och flernivåstyre stärkts ytterligare. Artikel 5 i den gemensamma förordningen om tillhandahållande (CPR – Common Provision Regulation) säger att det är obligatoriskt för varje program inom ESI-fonderna att organisera partnerskap i alla steg på alla nivåer. En europeisk uppförandekod för partnerskap har skapats som stöd till medlemsländer för att se till att alla parter är involverade i alla steg vid samarbetsavtal och inom olika program. Trots detta implementeras partnerskapsprincipen på olika sätt i medlemsländerna.

Syftet med studien är att granska upprättandet av partnerskapsprincipen och applicerandet av uppförandekoden för partnerskap i samarbetsavtal och program finansierade av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), sammanhållningsfonden, inklusive Interreg program och program finansierade av europeiska socialfonden (ESF). Studien analyserar data som samlats in genom analys av dokument, webbundersökningar och intervjuer.

Partnerskapsprincipens utmaningar
Det finns utmaningar inom partnerskapsprincipen. I till exempel Österrike, Tyskland, Kroatien, Finland, Lettland, Polen, Nederländerna, Irland, Malta och Spanien har man sett att det varit utmanande att hitta partners från många olika länder. I Tyskland, Lettland, Malta, Nederländerna, Frankrike, Polen, Slovenien, Bulgarien och Tjeckien har man sett att det har varit utmanande att utveckla balanserade strategier när parter har olika intressen. Ytterligare en utmaning har hittats i till exempel Storbritannien, Frankrike och Polen där dialoger hämmats på grund av tidsbegränsningarna. Man har även sett att länder som blev medlemmar i EU efter 2004 generellt etablerar nya samarbeten medan länder som blev medlemmar i EU före 2004 generellt tenderar att fortsätta bygga på tidigare samarbeten. Bland länderna som står inför dessa utmaningar nämns inte Sverige i rapporten.

Sammanfattningsvis har partnerskapsprincipen haft en positiv utveckling
Partnerskapsprincipen respekterats i många länder och program, men det finns utmaningar i många länder när det kommer till mobiliseringen av partners. Användningen av partnerskapsprincipen och nivån av deltagande parter har hittills förbättrats under programperioden 2014-2020 i jämförelse med tidigare programperioder. Man menar att det bland annat är på grund av den nya uppförandekoden. Att partnerskapsprincipen har stärkts i regelverken har varit positivt då det lett till en ökad medvetenhet och synlighet av principen.

Partnerskapsprincipen ger ett ökat värde i implementeringen av europeisk offentlig politik på tre sätt:
1. Säkerställer erfarenhet och teknisk kunskap i beslutfattande processer, vilket man sett i bland annat Estland, Cypern, Bulgarien, Irland, Slovenien, Polen, Lettland och Malta.
2. Skapar engagemang och ägandeskap, vilket underlättar implementering av beslut, vilket man sett i bland annat Sverige, Estland, Irland, Bulgarien, Malta, Finland, Cypern, Polen, Nederländerna, Tyskland, Spanien och Slovakien.
3. Samarbeten leder till större respekt för andras politik och strategier och öppnar även upp för möjligheter till nya sätt att se på saker samt fler finansieringsmöjligheter, vilket man sett i bland annat Finland, Polen, Bulgarien, Spanien och Slovenien.

Läs en sammanfattning av studien på engelska här

Läs mer om partnerskapsprincipen och uppförandekoden i North Swedens tidigare inlägg här

Läs mer om partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU inklusive vad det innebär för Övre Norrland i North Swedens tidigare inlägg här.

/Anna Lundgren

Nyheter på området

  • EU-kommissionen efterfrågar mer av specifika geografiers däribland norra Sveriges delaktighet i EU:s strukturfonder

    2018-12-18

    EU-kommissionens generaldirektorat Regio (regionalpolitik) har publicerat en analys om specifika geografier som kämpar med permanenta utmaningar kopplade till regionala geografiska faktorer såsom kargt klimat och demografiska handikapp. Med specifika geografier avses öar, bergsområden och glesbefolkade områden där norra Sverige berörs. Analysen fokuserar på regioner i norra Skandinavien som har en jämförelsevis låg populationstäthet och öar, gräns- samt bergsområden. Analysen syftar till att sprida fördjupad kunskap om hur EU:s specifika geografier historiskt har blivit identifierade och omnämnda i utformandet av EU-program i respektive medlemsland. Därtill vill EU-kommissionen utvärdera vilken typ av verktyg och projekt som vidtagits på gräsrotsnivå för att hantera sina utmaningar, detta i syfte att förbättra förutsättningarna för specifika geografier att använda sig av EU-program i nästa programperiod 2021-2027.

  • European Week of Regions and Cities med Umeå Universitet

    2018-12-18

    Den 12 december anordnade det arktiska centret på Umeå Universitet, Arcum, sin sedan förra året på femårsdagen inrättade årliga heldag om Arktiska frågor; Umeå Arctic Forum. Symposiet på Folkets Hus i Umeå fokuserade på regionala utmaningar ur ett Arktiskt perspektiv med inbjudna gäster från samhälle, näringsliv och forskning. Det var också ett lokalt uppföljningsarrangemang till det seminarium Region Västerbotten genom North Sweden med flera arrangerade i Bryssel för att diskutera regional utveckling i Arktis under European Week of Regions and Cities i oktober i år.

  • Arktisk investeringsplattform på agendan när EU-kommissionär tog emot Norra Sverige och NSPA

    2018-12-18

    10 december tog Jyrki Katainen, vice ordförande EU-kommissionen med ansvar för EU:s tillväxtpolitik, emot företrädare för Norr- och Västerbotten och de övriga regionerna inom Northern Sparsley Populated Areas, NSPA, för diskussioner om upprättandet av en Arktisk investeringsplattform. Den ska i framtiden kunna tillhandahålla investeringskapital i Europas arktiska regioner. Norra Sverige representerades på mötet av Nils-Olof Lindfors, Region Norrbotten, och Erik Bergkvist, Region Västerbotten.

  • Arctic Futures Symposium

    2018-12-05

    Den 28 november gick årets Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel på temat en blick mot framtiden. Symposiet arrangeras av International Polar Foundation.

  • EU:s yttersta regioner erhåller stöd för ett starkare gemensamt EU-partnerskap

    2018-12-05

    2017 presenterade EU-kommissionen en strategi för att stärka partnerskapet mellan EU:s medlemsländer och EU:s yttre geografiska belägna regioner så kallade yttersta randområdena. Den 23 november i samband med den årliga konferensen om de yttersta regionerna lyfte EU-kommissionen fram att man hållit löftet om att hjälpa de yttersta randområdena att inkluderas i en globaliserad värld trots deras geografiska utmaningar. EU-kommissionens åtgärd är att uppmärksamma deras särskilda behov i den kommande långtidsbudgeten 2021-2027.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS