Studie: Partnerskapsprincipen och flernivåstyre i ESIF

2016-11-15

På uppdrag av EU-kommissionen har Sweco, Spatial Foresight och Nordregio tagit fram en studie vars syfte är att granska implementeringen av partnerskapsprincipen och flernivåstyre inom arbete finansierat av EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF/ESI-Fonderna).

161115PartnerskapsprincipESIF

Partnerskapsprincipen har under en lång tid varit en av grundpelarna när det kommer till styrningen av sammanhållningsfonderna. I regelverken för EU:s struktur- och investeringsfonder 2014-2020 har partnerskapsprincipen och flernivåstyre stärkts ytterligare. Artikel 5 i den gemensamma förordningen om tillhandahållande (CPR – Common Provision Regulation) säger att det är obligatoriskt för varje program inom ESI-fonderna att organisera partnerskap i alla steg på alla nivåer. En europeisk uppförandekod för partnerskap har skapats som stöd till medlemsländer för att se till att alla parter är involverade i alla steg vid samarbetsavtal och inom olika program. Trots detta implementeras partnerskapsprincipen på olika sätt i medlemsländerna.

Syftet med studien är att granska upprättandet av partnerskapsprincipen och applicerandet av uppförandekoden för partnerskap i samarbetsavtal och program finansierade av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), sammanhållningsfonden, inklusive Interreg program och program finansierade av europeiska socialfonden (ESF). Studien analyserar data som samlats in genom analys av dokument, webbundersökningar och intervjuer.

Partnerskapsprincipens utmaningar
Det finns utmaningar inom partnerskapsprincipen. I till exempel Österrike, Tyskland, Kroatien, Finland, Lettland, Polen, Nederländerna, Irland, Malta och Spanien har man sett att det varit utmanande att hitta partners från många olika länder. I Tyskland, Lettland, Malta, Nederländerna, Frankrike, Polen, Slovenien, Bulgarien och Tjeckien har man sett att det har varit utmanande att utveckla balanserade strategier när parter har olika intressen. Ytterligare en utmaning har hittats i till exempel Storbritannien, Frankrike och Polen där dialoger hämmats på grund av tidsbegränsningarna. Man har även sett att länder som blev medlemmar i EU efter 2004 generellt etablerar nya samarbeten medan länder som blev medlemmar i EU före 2004 generellt tenderar att fortsätta bygga på tidigare samarbeten. Bland länderna som står inför dessa utmaningar nämns inte Sverige i rapporten.

Sammanfattningsvis har partnerskapsprincipen haft en positiv utveckling
Partnerskapsprincipen respekterats i många länder och program, men det finns utmaningar i många länder när det kommer till mobiliseringen av partners. Användningen av partnerskapsprincipen och nivån av deltagande parter har hittills förbättrats under programperioden 2014-2020 i jämförelse med tidigare programperioder. Man menar att det bland annat är på grund av den nya uppförandekoden. Att partnerskapsprincipen har stärkts i regelverken har varit positivt då det lett till en ökad medvetenhet och synlighet av principen.

Partnerskapsprincipen ger ett ökat värde i implementeringen av europeisk offentlig politik på tre sätt:
1. Säkerställer erfarenhet och teknisk kunskap i beslutfattande processer, vilket man sett i bland annat Estland, Cypern, Bulgarien, Irland, Slovenien, Polen, Lettland och Malta.
2. Skapar engagemang och ägandeskap, vilket underlättar implementering av beslut, vilket man sett i bland annat Sverige, Estland, Irland, Bulgarien, Malta, Finland, Cypern, Polen, Nederländerna, Tyskland, Spanien och Slovakien.
3. Samarbeten leder till större respekt för andras politik och strategier och öppnar även upp för möjligheter till nya sätt att se på saker samt fler finansieringsmöjligheter, vilket man sett i bland annat Finland, Polen, Bulgarien, Spanien och Slovenien.

Läs en sammanfattning av studien på engelska här

Läs mer om partnerskapsprincipen och uppförandekoden i North Swedens tidigare inlägg här

Läs mer om partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU inklusive vad det innebär för Övre Norrland i North Swedens tidigare inlägg här.

/Anna Lundgren

Nyheter på området

  • EU:s nya sociala fond efter år 2020

    2018-06-06

    Den 30:e maj presenterades ett ramnätverk för EU:s nya sociala fond som, likt sin föregångare, ska stärka EU:s arbetsmarknad och dess förutsättningar. Programmen som tillsammans utgör den sociala fonden innefattar totalt 101,2 miljarder Euro. Fondprogrammen har genomgått en förenkling för att göra den sociala fonden mer effektiv och lättanvänd inför nästa budgetperiod.

  • EU-kommissionen publicerar sammanhållningspolitikens regleringar för perioden 2021-2027

    2018-05-30

    Den 29:e maj presenterade EU-kommissionen de föreslagna regleringarna för sammanhållningspolitiken efter år 2020. Bland annat ska 1,6 miljarder Euro avsättas speciellt för EU:s yttersta randområden som innefattar även norra delarna av Sverige och Finland (NSPA). Totala budgeten enligt Kommissionen är 374 miljarder Euro

  • DG REGIO:s nya utvärderingsbibliotek visar upp sammanhållningsfondernas effekter.

    2018-04-25

    Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik, DG REGIO, publicerade i förra veckan en ny utvärderingsdatabas för att samla resultaten av EU:s fondprogram på regional nivå. Utvärderingarna som ryms i databasen sträcker sig från 2007 och går att söka utifrån fondprogram, länder, tema samt utvärderingsmetod.

  • Alternativ för EU:s budget

    2018-02-14

    EU-kommissionen presenterade en ny rapport med alternativ för EU:s långtidsbudget efter 2020 för medlemsländerna inför kommande förhandlingar.

  • EU:s regioner kraftsamlar för sammanhållningspolitiken post-2020

    2018-02-13

    Den 22 januari överlämnade ett flertal europeiska regioner en deklaration till EU-kommissionens ordförande Juncker för att belysa viljan för en fortsatt utvecklad sammanhållningspolitik efter år 2020. Deklarationen är ett inspel till framtagandet av EU:s långtidsbudget och är en del av ett historiskt stort lobbyinitiativ från 2016 där den svenska regionala och lokala nivån spelat en stor roll.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS