Dialog med EU-kommissionen om Botniska Korridoren

2015-11-03

Den 21 oktober 2015 anordnade vi ett seminarium i Europaparlamentet om genomförande av TEN-T och den Botniska korridoren. Värdar för seminariet var ledamöter i gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen Michael Cramer, ordförande i transportutskottet och Peter Eriksson, industriutskottet. 

Slutförandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) är nyckeln för att säkerställa en konkurrenskraftig och hållbar fungerande inre marknad för fri rörlighet av personer, varor och tjänster i EU. För att diskutera genomförande av TEN-Ts stomnät 2030 och den Botniska korridoren, anordnade North Sweden i samarbete med Mid Sweden, Central Sweden samt Peter Eriksson och den gröna gruppen i Europaparlamentet ett seminarium den 21 oktober med inbjudna talare från EU-kommissionen och Europaparlamentet, regionala företrädare, industrin och den Botniska korridoren. 

Plenum
Seminariet: Connecting Europe - Completing the TEN-T Core Network by 2030

Menno van der Kamp, rådgivare (EU-kommissionens DG MOVE) till Pat Cox, samordnare för stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet, höll ett anförande om TEN-T systemet och finansieringslösningar från CEF och Europeiska fonden för strategiska investeringar EFSI/Junckerplanen, samt informerade om beviljade projektansökningar i Norra Sverige från den första CEF-utlysningen. 

BNP-täthet vs befolkningstäthet

Per Bondemark, ordförande Näringslivets transportråd, lyfte i sin intervention "Welfare and infrastructure" faktorn BNP-täthet vs befolkningstäthet. Exportindustrin är Sveriges drivkraft och kännetecknas av en hög efterfrågan tack vare god konkurrenskraft. 77% av den svenska exporten härrör från industriella produkter och tjänster som genereras av industrin. Norrbottens län i norra Sverige svarar för 90% av EU:s totala produktion av järnmalm. Sverige ligger dessutom på första plats vad avser framställning av guld, och på andra plats avseende bly, zink, silver och koppar. Mineral- och metallråvaror förädlas bara i Sverige från ett värde av 2 miljarder EUR till ett förädlingsvärde av ca 60 miljarder EUR. 

PB
Svensk industri står för 77 % av Sveriges totala export

Stora ökningar i transportvolymerna från de norra delarna av Sverige förväntas som en följd av nya järnmalmsfyndigheter.
Den svenska transportsystemet är en viktig länk integrera resursrika nordliga regionerna i Europa med mer tätbefolkade och hög konsumtion regioner i nordvästra och centrala Europa.
         (Källa: Nationell Godsstrategi)
Transportera råvaror som utvinns i den arktiska regionen på marknaden i EU kräver att det finns effektiva och väl fungerande transportsystem som förbinder regionen till den europeiska kontinenten och resten av världen. Bristerna i den befintliga transportinfrastrukturen riskerar att hämma utvecklingen av den europeiska industrin.
        (Källa: ÅF)

Stora ökningar i transportvolymerna från de norra delarna av Sverige väntas som en följd av nya järnmalmsfyndigheter. Det svenska transportsystemet är en viktig länk för att integrera de resursrika nordliga regionerna i Europa med de mer tätbefolkade och högkonsumtionsregioner i nordvästra och centrala Europa. Att transportera råvaror som utvinns i den Europeiska Arktis på marknaden i EU kräver effektiva och välfungerande transportsystem som förbinder regionen till den europeiska kontinenten och resten av världen. Bristerna i den befintliga transportinfrastrukturen riskerar att hämma utvecklingen av den europeiska industrin.

Sverige är beroende av sin exportindustri och Europa är beroende av råvaran från Norra Sverige. En stor del av den svenska BNP har sitt ursprung i områden med låg befolkningstäthet. Därför och av ekonomiska skäl finns det ett behov av ett effektivt transportsystem också i områden med låg befolkningstäthet. Så ser det inte ut idag avslutar Bondemark.

Urspårningar - norra stambanan  

Stambanan genom Övre Norrland byggdes under 1883-1894 och elektrifierades 1939-1942. Den är både mycket mer kurvig och har större lutningar än som tillåts för nybyggda järnvägar. Medelhastigheten är endast 85 kilometer per timme trots en mängd förbättringar sedan banan byggdes. Banan är 626 km lång. De flesta tåg som använder stambanan är godståg som sedan 2009 är upp till 3 200 ton tunga och går med stål från Luleå till Borlänge och är tyngst i Sverige utanför Malmbanan. De urspårningarna som inträffar på norra stambanan drabbar några av Sveriges största industri- och transportföretag och medför stora konsekvenser. Enkelspårsproblematiken orsakar inte bara förlorade intäkter utan också indirekta effekter såsom minskad tillförlitlighet till infrastruktur och logistisk kapacitet. 

Regionalt perspektiv

För ett regionalt perspektiv om aktuella transportinfrastrukturprojekt samt investeringar i regionen stod folkvalda från berörda regioner. Tomas Mörtsell (Region Västerbotten) lyfte särskilt fram Midway Alignment of the Bothnian Corridor som utgör den kortaste sjögången mellan Sverige och Finland och en viktig vattenburen anslutning av järnvägsförbindelsen. Midway Alignment har identifierats av BTO som ett strategiskt transportsystem i Östersjöregionen och är en viktig länk för att utveckla handeln och industrin inklusive turistnäringen samt för att stärka sociala, historiska och kulturella band på båda sidorna av Kvarken.

DG Move

Jan Lahenkorva (Region Gävleborg) belyste behoven och möjligheterna på järnväg - Gävleborg 2030. Regional tillväxt och utveckling är beroende av fungerande och tillförlitlig infrastruktur. Nya Ostkustbanan är i behov av ett dubbelspår. Det skulle medföra större och mer diversifierade arbetsmarknader, kompetensförsörjning för små- och medelstora företag och industri, och integration av nya medborgare.

Peder Björk (Sundsvalls kommun) pekade på betydelsen av skogssektorn för välfärd och tillväxt. SCA investerar 800 miljoner EUR kommande 3 åren i Västernorrland. Den skogsbaserade näringen är mycket transportintensiv. Sverige är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror efter Kanada. Över 80 procent av Sveriges massa- och pappersexport går till länder i Europa.

Joakim Berglund (Botniska korridoren) presenterade stråket samt gav en statusuppdatering om pågående aktiviteter. Den Botniska korridoren är en strategisk viktig länk i Europas transportsystem och binder samman de av EU prioriterade stråken Northern Axis och stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet. Den Botniska korridoren är av stor betydelse för gränsöverskridande varuflödet inom och till/från EU. Den ingår i EU:s stomnät genom delsträckorna Botniska korridoren: Luleå-Uleåborg (Gränsöverskridande), Sundsvall-Umeå-Luleå (Flaskhals), Botniska korridoren – Kiruna – gränsen till NO (Annat stomnät), Stockholm-Gävle-Sundsvall (Annat stomnät), Mjölby-Hallsberg-Gävle (Annat stomnät).

Seminariet avslutades med ett Q&A-pass. Mårten Edberg, infrastrukturstrateg Region Västerbotten, modererade seminariet som tilldrog ett 40-tal specialinbjudna nyckelpersoner. En delegation med politiker, infrastrukturstrateger, industriföreträdare samt regionkontor för de regioner som omfattas av den Botniska korridoren träffade Jens Nilsson (Socialdemokraterna) i anslutning till seminariet för att samtala kring aktuella frågor på agendan på transportutskottet i Europaparlamentet samt på hemmaplan. 

Norrbotten och Västerbotten i TEN-T 

Norrbotten och Västerbotten erhåller fr o m 2014 TEN-T stomnätsstatus för järnvägssträckorna Botniabanan, Norrbotniabanan, Haparandabanan samt Malmbanan och Luleå hamn vilken utgör en av fem core hamnar i Sverige. En stor del av den övriga transportinfrastrukturen i Norrbotten och Västerbotten ingår i EU:s övergripande nät däribland Umeå hamn. 

Det transeuropeiska transportsystemet, TEN-T 

2013 slutfördes en genomgripande översyn av EU:s infrastrukturpolitik och för första gången definierades ett stomnät  och ett övergripande nät för transportinfrastrukturen i unionen samt i angränsande tredje land. 

Den nya förordningen för TEN-T trädde i kraft 2014 och EU har numera en ny policy för transportinfrastruktur vars syfte är att åstadkomma sömlösa och robusta gods- och passagerartransporter. Det nya TEN-T innebär en omfattande modernisering av förbindelser vid gränsövergångar, avlägsnande av flaskhalsar, uppgradering av infrastrukturen samt förbättringar av kompatibiliteten med hänsyn taget till unionens miljö- och klimatmål.

TEN-Ts stomnät utgör den delen av transportnätet i EU där trafiken är mest intensiv. Det omfattar de strategiskt viktigaste noder och länkar som skall utrustas med innovativa applikationer för att uppnå kompatibilitet i transportsystemet och därmed ett fullt fungerande och integrerat stomnät senast 2030. Det omfattar 9 korridorer som är huvuddelen av TEN-T:s stomnät samt därutöver ett antal föridentifierade objekt vilka anses kritiska för fullbordande av stomnätet. Under trilogerna harmoniserades EU-kommissionens förslag och kunde på så sätt integreras med andra befintliga koncept t ex TEN-T:s PPs Motorways of the Seas, ERTMS, SESAR mfl och godskorridorerna.

TEN-Ts stomnätskorridorer syftar till att optimera multimodalitet för passagerar- och godstransporter samt för att påskynda spridning av gemensamma tekniska standarder och innovativa tekniker. Stomnätskorridorerna omfattar politiskt komplexa projekt, särskilt vid gränsövergångar. Järnvägar och inre vattenvägar anses utgöra kärnan. Sverige omfattas av stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet. Det övergripande nätet utgör den delen av TEN-T som syftar till att säkerställa full täckning av EU och tillgänglighet för alla regioner. Det kompletterar och ansluter till stomnätet.

Såväl stomnätet som det övergripande nätet fastställs av medlemsländerna i enlighet med TEN-Ts metodologi.

För mer information om EU:s transportpolitik och TEN-T samt  North Swedens arbete med transportpolitik kontakta Mona Mansour, Senior Adviser European Affairs, North Sweden European Office.

Ladda ner talarnas presentationer nedan: 

Menno van der Kamp

Joakim Berglund

Tomas Mörtsell 

Per Bondemark

Jan Lahenkorva

/Mona Mansour

Nyheter på området

  • Ansökningsomgång CEF2019

    2018-12-06

    EU-kommissionen har via INEA publicerat ansökningsomgången för CEF Transport 2019. Utlysningen för CEF 2019 med möjlighet att lämna in ansökan öppnar först den 8 januari 2019. Deadline är den 24 april 2019. Tillgänglig budget är 100 miljoner EUR

  • Transporter i Arktis

    2018-12-05

    Transporter i Arktis och den nordliga dimensionen på agendan i Bryssel under novembermånad. En rad seminarier och diskussionsforum har under november anordnats i Bryssel.

  • Kommissionen besökte Luleå

    2018-11-21

    Frederic Versini, vice enhetschef för TEN-T på EU-kommissionen DG MOVE besökte Luleå den 7-8 november 2018 på inbjudan av North Sweden.

  • Rundabordssamtal om CEF & TEN-T

    2018-10-24

    Den 11 oktober bjöd North Sweden European Office in nyckelpersoner till ett rundabordssamtal om "CEF och TEN-T från ett Arktiskt perspektiv" i Bryssel.

  • Studiebesök ScanMed södra

    2018-10-10

    North Sweden, tillsammans med infrastrukturstrateger från Norrbotten och Västerbotten, har besökt TEN-T:s stomnätskorridor ScanMeds södra del den 1-4 oktober 2018.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS