OECD och EU-kommissionen har publicerat en rapport”Health at a Glance: Europe 2016 – State of Health in the EU Cycle”. Rapporten handlar om hälsosystemen i EU:s 28 medlemsländer, fem kandidatländer och tre EFTA-länder under år 2016 samt hur man i framtiden ska kunna skapa en mer hållbar vård.

Inom hälsan syns ojämlikheter både inom och mellan länder. Européer från de västra och norra delarna av Europa har den högsta förväntade livslängden och lever i genomsnitt åtta år längre än européer från centrala och östra Europa. Även inom länder skiljer den förväntade livslängden mellan personer med till exempel högre utbildnings- och inkomstnivå. Detta beror på många saker men bland annat att de olika grupperna inte utsätts lika mycket för hälsorisker samt skillnader i tillgång till bra vård.

För att kunna skapa bättre allmän hälso- och sjukvård krävs fler insatser
För att kunna främja jämlikhet inom hälsa och bättre folkhälsa i sin helhet i EU-länderna behövs effektivare förebyggande arbete och en vård med hög kvalité. Under år 2013 dog mer än 1,2 miljoner människor i EU-länderna på grund av skador som hade kunnat undvikas med en bättre allmän hälso- och sjukvård. I EU-länderna idag röker var femte vuxen, mer än var femte vuxen uppgav 2014 att de dricker mycket alkohol minst en gång i månaden och en av sex vuxna led av fetma år 2014 (år 2000 led en av nio vuxna av fetma). Fler insatser behövs för att motverka miljörisker och riskbeteenden som leder till att människor dör i förtid. Det kan vara sjukdomar så som hjärtinfarkt, lungcancer, stroke samt alkoholrelaterade sjukdomar som kan undvikas. Stora framsteg har nåtts med att minska tobakskonsumtionen i många EU-länder genom kampanjer, lagar och skatter. Det är viktigt att öka insatserna för att minska skadlig alkoholkonsumtion och fetma som blir ett allt större folkhälsoproblem i många EU-länder.

Allmän tillgång till hälso- och sjukvård är av största betydelse för att minska ojämlikheter i hälsa. Många EU-länder har ett grundutbud inom allmän hälso- och sjukvård men i till exempel Bulgarien, Cypern, Grekland och Rumänien var det mer än 10 % av befolkningen som inte omfattades av något hälsovårdssystem år 2014. Antalet läkare per person har ökat i nästan alla EU-länder med i genomsnitt 20 %, från 2,9 läkare per 1 000 invånare år 2000 till 3,5 läkare per 1 000 invånare år 2014. I många länder finns en ojämn geografisk fördelning av läkarna och på sina håll förvärras situationen med tiden. De som lever på landsbygden får ofta sämre service. Under de senaste åren har många EU-länder gjort insatser för att förbättra allmänhetens tillgång till primärvård, oberoende av bostadsort, minska ojämlikheterna i tillgång och undvika onödig sjukhusvård.

Hälso- och sjukvårdssystemen behöver bli mer anpassningsbara, effektiva och hållbara. En åldrande befolkning, hårda budgetkrav och samtidigt ska ett hälsosamt åldrande erbjudas. Andelen människor i EU-länderna över 65 år har ökat från mindre än 10 % år 1960 till nästan 20 % år 2015 och väntas öka till nästan 30 % år 2060. Hälso- och sjukvårdskostnaderna år 2015 var 9,9 % av BNP i EU och det förväntas öka i alla länder de närmaste åren.

Vården i Europa har förbättrats på många områden
Vårdkvalitén har i allmänhet förbättrats i många EU-länder, men det finns fortfarande områden som behöver mer arbete. Den förväntade livslängden i EU-länderna har ökat sen år 1990. Från 74,2 år 1990 till 80,9 år 2014, det är en ökad förväntad livslängd med mer än sex år. Fler människor överlever idag tack vare förbättrad behandling av livshotande sjukdomar som hjärtinfarkter, strokes och cancer. Trots detta kan bästa vårdpraxis förbättras i många länder och arbetet fortsätter i hela Europa.

Läs rapporten ”Health at a Glance: Europé 2016 – State of Health in the EU Cycle” i sin helhet här. 

Läs mer om North Swedens tidigare inlägg om Norrbottens EU-utmärkelse inom aktivt och hälsosamt åldrande här.

Läs mer om North Swedens tidigare inlägg om EU:s hälsoprogram för 2014-2020 här. 

/Anna Lundgren