Sverige ska sammanlänkas till framtidens baltiska elnät

Den planerade utbyggnaden av elproduktionskällor i de baltiska länderna kommer att resultera i låg beroendeskap av importerad el från och med 2020 och 2030, enligt en analys som leds av EU-kommissionen gemensamma forskningscentrum (GFC). För närvarande är det baltiska elsystemet kopplat till de ryska och vitryska elnäten. Utbyggnaden kommer att resultera i nya förbättrade förbindelser till Finland, Sverige och Polen.

Utbyggnaden av nya kraftledningar och sammanlänkningar kommer att förbättra energisäkerheten i regionen och konkurrensen på markanden. Kraftgenerering i Baltikum har förändrats dramatiskt sedan början av 2010, av den anledningen att kärnkraftverket Ignalina i Litauen stängdes. Den användes för att täcka cirka 40 procent av den totala energiförbrukningen i de baltiskaländerna. Ett nytt kärnkraftverk i den nordöstra staden Visaginas är under påbyggnad, med en investering på cirka 7 miljarder euro och en byggtid på 10 år.

Kommissionens GFC rapport visat att Litauens nätverksinfrastruktur är tillräcklig och upprätthåller en strategisk markandsposition. Det lettiska kraftsystemet har flera marknadsfördelar på grund av den höga andelen förnybar energi (främst vattenkraft) i sin elproduktion. Framtida kärnkraft i staden Visaginas kan avsevärt förbättra säkerheten i elförsörjningen i Baltikum.

Läs mer om utbyggnaden av elproduktionskällor i Litauen här.

/Aida Mehrazin 

24 Maj 2016 Regionalpolitik

Regionalpolitik

North Sweden arbetar för att regionens unika förutsättningar ska synas och komma till uttryck i EU:s regionalpolitik. Regionen är EU:s mest glesbefolkade samtidigt som 60% av befolkningen bor i de 4 största kuststäderna vilket skapar utmaningar det regionala tillväxtarbetet. Med hjälp av EU:s regionalpolitik kan norra Sverige överkomma utmaningarna som kommer med extrem gleshet, avstånd till marknader och låg kritisk massa vilket också skapar tillväxt och värden för hela unionen.

Kontaktperson: Mikael Janson

Mer information