Alla ombord mot Arktis!

Tisdagen den 20 mars organiserade finländska Aalto University – School of Engineering – seminariet ”All aboard to the arctic” där aktuell politik och operativa frågor gällande utmaningar med arktisk fraktsäkerhet och miljöskydd var de huvudsakliga ämnena. Medverkade gjorde forskare, politiker och huvudansvariga för olika forskningsinstitut som arbetar med arktiska frågor.

Arktis – ett klimat som värms upp snabbt till skillnad från resten av världen

Klimatet i Arktis karaktäriseras av ett kallt och strängt kyligt väder, tillika av en problematisk pågående uppvärmning. Seminariets inledande talare var finländska Sirpa Pietikäinen, ledamot i EU-parlamentet, som tryckte på att världen möter en skrämmande utveckling av det arktiska klimatet som nästan är 3 grader varmare idag än vad som är normalt. Uppvärmningen av klimatet i världen för med sig större effekter i Arktis än på andra håll i världen eftersom temperaturförändringar snabbt påverkar det is-och snötäckta landskapet.

 

sirpa pietikäinen 1_redigerad-1

Sirpa Pietikäinen problematiserade uppvärmningen av Arktis

Pietikäinen lyfte fram att EU skulle behöva ett drivande arbete för att höja kunskapen om Arktis och att EU bör bli mer synliga i debatten om klimatförändringen som pågår i Arktis. Pietikäinen framhävde också att EU behöver en juridisk överenskommelse gällande miljösäker fartygstransport, eller åtminstone en förståelse från EU:s sida, eftersom det internationella vatten som Arktis omges av används av de baltiska länderna för frakt.

Teknologiska lösningar på transport i Arktis

Det främsta problemet vid transporter i Arktis är att fartygen möter ett kargt och opålitligt klimat, som är svårt att förutspå, där snö och is är en utmaning för fartygens navigering. Klimatet kan rent ut sagt vara farligt för besättningen om fartyget fastnar. Miljön kan dessutom påverkas negativt om fartygen släpper ut föroreningar vid en sådan olycka. Arktis och dess vatten är inte enbart täckt av hinnor av is där isblock är utspridda här och där. Isblocken och vattnet döljer ofta enorma isblock under ytan vilket besättningen inte kan se över ytan. Därför har de tekniska universiteten såsom Aalto University en viktig roll att skapa intresse för Arktis och utbilda människor för att finna innovativa lösningar på tekniska problem och hinder som de arktiska fartygen möter idag.

Under dagen diskuterades riskbaserad fartygsdesign för arktiska miljöer och riskhantering vid sjötransporter. Aalto University presenterade olika projekt som berör Arktis. Lloyd’s Register Foundation Research Centre of Excellence for Arctic Shipping and Operations (LRF-CEARCTIC) arbetar med holistisk riskanalys som omfattar slumpmässiga riskfyllda situationer, sannolikheten av förekomsten av sådana och dess konsekvenser i syfte att göra framsteg gällande säkra arktiska operationer och transporter. Safe maritime operations under extreme conditions – The Arctic Case (SEDNA) arbetar med att integrera ett riskbaserat förhållningssätt till säker arktisk sjövetenskap i syfte att europeiska maritima intressen ska omfamna de växande transportmöjligheterna samtidigt som man garanterar den arktiska naturliga miljön i en hållbar ekonomi. Strategic and operational risk management for wintertime maritime transport system (Bonus Stormwinds) arbetar bland annat med planering och beslutsfattande för att upprätthålla nödvändigt ansvarstagande för oavsiktlig förorening. Förorening som kan förekomma i samband med olyckor vilka är mer förekommande vid transport på is än på öppet vatten, konsekvenserna kan bli utsläpp av olja som i sin tur leder till miljömässiga och ekonomiska skador. Winter Navigation Motorways of the Sea I-II (WINMOS I-II) arbetar med att utveckla maritim transport i det Baltiska havet under vintern. WINMOS I har utvecklat och anpassat system for vinternavigering i syfte att alla aktörer som är inblandade i handel och maritim transport i det Östersjön ska gynnas av det.

 IMG_3779

Talarna diskuterade operativa frågor gällande frakt och miljöskydd

Christine Berg, chef på enheten för maritim säkerhet under EU-kommissionens genereral-direktorat för rörlighet och transport, framhävde att den mänskliga faktorn i innovativ framgång är viktig, inte bara den tekniska faktorn. Därför behöver marina frågor inslag av demokrati i EU, det vill säga mer insyn och intresse från EU-parlamentet. Sedan januari 2017 finns Polarkoden som rör säkerhet och miljöfrågor men EU har fortfarande inte tagit fram tillräckligt många nödvändiga miljöbedömningar och formella säkerhetsbedömningar. Berg menar att EU behöver en gemensam överensstämmelse som baseras på marknadsbaserade åtgärder, exempelvis hastighetsåtgärder för fartyg och målbaserade standarder.

Kina och Ryssland i framkant med sin närvaro i Arktis

Sedan år 2000 har havsisen i Arktis karaktäriserats av frekventa extrema säsonger, där temperaturen skiftar mellan extrem nedkylning och uppvärmning, varvid fartyg som idag enbart kör över öppna vatten kan vara olämpligt i framtiden. Ryssland är det land som har mest resurser i Arktis och både Ryssland och Kina gör framsteg vad gäller teknologiska designer. Kina har exempelvis autonoma fartyg utan människor ombord. Detta innebär att riskhanteringen för en besättning inte är nödvändig. Dessutom tar Kina fram nya transportlösningar om vartannat medan EU inte vidtar några åtgärder. Under tiden som isen smälter, stiger vattennivåerna varvid människor som är bofasta i Arktis måste hitta nya sätt att överleva och eventuellt förflytta sig medan vattennivåerna stiger. Under seminariets diskussioner framkom sammanfattningsvis att EU inte agerar tillräckligt vad gäller Arktiska frågor gällande det miljömässiga avtrycket, policyfrågor och innovation. Det är tydligt att både Kina och Ryssland är mer innovativa och framgångsrika gällande teknologiska lösningar för transport i området och det krävs mer intresse från EU:s sida för att följa efter i deras fotspår.

Läs mer om Aalto University.

/Julia Hanson

 

23 Mar 2018 Transportpolitik

Transportpolitik

Goda infrastrukturförbindelser är en förutsättning för utveckling och tillväxt av norra Sverige som ett av EU:s arktiska områden. Den råvaruintensiva ekonomi som bland annat står för 90% av EU:s järnmalmsproduktion kräver god infrastruktur inom regionen och förbindelser med resten av EU och globalt. Desamma gäller för den omfattade skogsindustrin med ett nettoexportvärde 90 miljarder kronor i Sverige år 2016. North Sweden arbetar för att EU:s transportpolitik ska möjliggöra fortsatt export och utveckling av regionens näringsliv.

Kontaktperson: Mona Mansour

Mer information