Skogsbrukets plats i EU:s taxonomi över hållbara investeringar

En del i EU:s arbete för att uppnå klimatmålen som är satta till 2030 är att få ett regelverk på plats som underlättar för privata finansiärer att investera i koldioxidreducerande sektorer. I juni 2019 släpptes en teknisk rapport som kommer att utgöra underlag för framtida förhandlingar om ett enhetligt investeringsregelverk. Nu höjs röster bland skogsaktörer för att skogsbruk och biomassa bör få en starkare position i en framtida taxonomi.

Privata investeringars roll
För att EU:s mål om en klimatneutral union till 2050 ska kunna uppnås krävs privata såväl som offentliga investeringar i grön teknik. Andelen privata investeringar beräknas behöva uppgå till 230 miljoner Euro varje år för att klimatmålen ska vara inom räckhåll. Hur pensionsfonder och privat kapital investeras kommer att vara en av nycklarna till lägre koldioxidutsläpp. Ett problem idag är att det inte alltid finns en enhetlig syn på vilka investeringar som faktiskt har en reducerande inverkan på koldioxidutsläpp. EU-kommissionen har därför tagit initiativ tillsättande av en expertgrupp bestående av representanter från bland annat finansvärlden, naturrättsorganisationer och offentlig sektor för att i en teknisk rapport ge ett underlag till hur ett framtida regelverk skulle kunna se ut.

Expertgruppens arbete mynnade i juni 2019 ut i en rapport som granskar 67 olika aktiviteter i 8 olika sektorer och deras påverkan på koldioxidutsläpp. Rapporten fastställer också en metodologi för att bättre bedöma hur andra aktiviteter passar in i taxonomin.  Förhandlingar om ett komplett regelverk kommer pågå nu under hösten och förväntas bli klar i slutet av året eller första kvartalet under 2020.
 
Skogsbruket som hållbar investering
I arbetet med regelverket har många röster höjts från olika energisektorer om hur olika bränslen och energislag bör klassas. I oktober 2019 skrev tio stora organisationer inom skogsbruk och biobränslesektorn under en position för att skogen ska ges en tydligare plats som grön investering i Taxonomirapporten. Redan idag står bioenergi för 63% av unionens förnybara energislag vilket innebär mer energi än Vind, Sol och vattenkraft tillsammans. Positionen att bioenergi är nödvändigt för att unionens klimatmål återfinns redan idag i central lagstiftning på EU-nivå.
Så sent som förra året skedde efter lång förhandling en uppdatering av Direktivet för ren energi som sätter spelplanen för hur EU:s medlemsstater ska agera i energifrågor för att minska koldioxidutsläppen. I det förnyade direktivet inkluderas bioenergi. En avvikande slutsats i taxonomiregelverket skulle motverka syftet av klimatlagstiftningen menar de organisationer som nu skrivit under positionspapperet. Att olika signaler kring en energikällas hållbarhet skickas till privata investerare och till statliga aktörer kan ge en allt för fragmenterad bild av vilka energikällor som verkligen är att anse som gröna.

Ett av de orosmoment som förts fram som ett argument mot bioenergins gröna potential är skövling av skog och dålig återplantering. Störst skada sker om särskilt biologiskt värdefull skog som regnskog eller urskog skövlas. Europeiskt skogsbruk sköts dock på ett annat sätt vilket resulterat i en ökning av skogsmängd med 4 miljoner Hektar under de senaste 15 åren enligt den europeiska klimatmyndigheten EEA. Sverige ligger högt när det kommer till återväxt inom skogsbruket vilket i sin tur också innebär att en mindre mängd koldioxid släpps ut genom bioenergiindustrin.
 
Läs expertgruppens tekniska rapport här
Läs bioindustriernas positionspapper här


/Oskar Helsing 

Näringspolitik

Norra Sverige har ett aktivt och mångsidigt näringsliv som på flera områden levererar unika resurser och kompetenser för export och till EU:s inre marknad. North Sweden bevakar EU:s politik på områden så att norra Sveriges aktörer ska få största möjlighet att bidra till att utveckla regionen och EU:s konkurrenskraft. Gränsövergångarna måste vara enkla och effektiva för att utvidga den egna hemmamarknaden och kompetensutbytet med omgivande regioner.

Kontaktperson: Mona Mansour

Mer information