Syftet med FN:s årliga klimatkonferenser är att aktörer världen över gemensamt ska diskutera utmaningar inom miljön och klimat och inte minst – förhandla fram lösningar, åtgärder och konkreta handlingsplaner för hur den globala uppvärmningen ska bekämpas och hur Parisavtalet ska genomföras i praktiken.  

Glasgowpakten – Början på slutet för kolkraft?  

Årets klimatmöte COP26, som skulle varit avslutat den 12 november fortsatte istället sent in på lördagskvällen den 13 november med långa förhandlingar som resulterade i att ett nytt globalt klimatavtal klubbades igenom för att tackla den globala uppvärmningen. Regeringsförhandlare från över 190 länder skrev under det 10 sidor långa dokumentet som bland annat innehåller regler för handel med utsläppsrätter, gemensamma tidsramar för rapportering av klimatarbetet och ett avtal om att minska kolanvändningen och fasa ut ineffektiva fossilbränslesubventioner. Avtalet innebär också alla parter måste höja sina ambitioner för att minska utsläppen till 2030 och lovar mer pengar från utvecklade länder till utvecklingsländer för att stötta dem i klimatomställningen och i hanteringen av konsekvenserna från klimatförändringarna. Något annat som är nytt med Glasgows klimatpakt är att det sätter press på avtalsstaterna att vara klara med sina nationella klimatåtaganden och utsläppsminskningsplaner redan till nästa år, istället för 2025 som tidigare var bestämt genom Parisavtalet.   

Fasa ut eller fasa ned  kolkraft - en liten förändring med stor betydelse 

Många länder och aktörer har dock uttryckt sitt missnöje med avtalet. Särskilt kontroversiellt har frågan om utfasning av kolkraft varit, då Indiens klimatminister Bhupender Yadav i sista minuten förde in en förändrad formulering i stycket om kolkraft. Texten löd tidigare att kolkraft ska “fasas ut”, men efter ändringen blev det istället att kolkraft ska “fasas ned”, trots att kol är den enskilt största källan till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt hänvisade bland andra Bhupender Yadav till att Indien fortfarande behöver kolkraften för att utrota fattigdomen och bidra till sin utvecklingsagenda. 

Respons från omvärlden 

Flertalet rapporter från flera olika håll har redan publicerats efter COP26 som räknat på vad för grader i uppvärmning vi kan stå inför (till år 2100 jämfört med förindustriella nivåer), om alla följer avtalet. Före COP26 var planeten på väg mot en farlig global uppvärmning på 2,7°C. Baserat på nya tillkännagivanden som gjordes under konferensen uppskattar olika experter att vi nu är på väg mot en uppvärmning på mellan 1,8°C och 2,4°C. Ordförande för COP26 menade att avtalet håller målet om 1,5°C levande vilket till synes bestrids av forskare.  

EU-institutionerna står bakom avtalet, även om det har uttryckts på flera håll att man hade hoppats på mer. Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande var bland annat en av de mest vokala motståndarna till den nya formuleringen om kolkraften. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har uttryckt att COP26 är ett steg i rätt riktning, även om det finns mycket kvar att göra för att nå klimatmålen. Pascal Canfin som var en del av Europaparlamentets delegation på plats i Glasgow menade att det är positivt att alla accepterade principen om klimatneutralitet men att det också var en lägstanivå på möjligt ansvar. 

Det är dock historiskt att fossila bränslen benämns som den viktigaste orsaken till klimatförändringarna och att minskning av kolkraft nämns i ett slutdokument från FN:s klimatförhandlingar. Glasgowavtalet ökar också trycket på världens länder att redan vid nästa klimattoppmöte COP27 i Egypten 2022 presentera konkreta och mer ambitiösa utsläppsminskningsplaner, om hur löften och åtaganden kommer att genomföras under de närmaste åren. Dock är klimatmötets slutdokument inte juridiskt bindande och det finns inga repressalier för de stater som inte följer avtalet så det är svårt att förutse vad för resultat som avtalet faktiskt kommer att leda till. 

Andra viktiga beslut och överenskommelser som fattades/nåddes under toppmötet den 1–2 november vid COP26 var bland annat en deklaration om att stoppa avskogning till 2030 och ett globalt metanlöfte på att minska metanutsläpp med 30 % till 2030.  

Läs mer om toppmötet här  

Läs mer om EU-institutionernas uttalanden inför COP26 här  

Läs om Glasgowpakten här 

Läs mer om Ursula von der Leyens uttalande här 

Läs mer om parlamentets uttalande här 

/Maria Boström