Kompass som pekar ut riktningen för EU 

EU-kommissionen presenterade den 29 januari 2025 strategidokumentet konkurrenskraftskompassen som syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. Dokumentet utgör den övergripande planen för EU-kommissionens arbete under perioden 2025–2029 med de flesta insatserna planerade under det första året 2025. Kompassen kan jämföras med den Gröna given som under EU-kommissionens föregående period lade upp riktningen för EU:s arbete. Dokumentet ger alltså god insikt i vilka initiativ som är att vänta under året och ger den strategiska inriktningen på vägvalen EU står inför. Kompassen kompletterar den gröna givens ambition om klimatneutralitet till 2050, som enligt EU-kommissionen ligger fast, med ambitionen om ökad konkurrenskraft.  

Strategin bygger till stor del på rekommendationer från Draghirapporten framtagen av Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi genomförde på uppdrag av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.  

Det är också värt att notera att kompassen inkluderar insatser inom fler policyområden än vad som traditionellt brukar ingå i EU:s insatser för konkurrenskraft. Traditionellt brukar det inkludera områden så som harmonisering av den inre marknaden, finansiering för forsknings- och innovationsprojekt och uppskalning av företag. Men nu med konkurrenskraft som ett överordnat mål inkluderar det även insatser inom t.ex. transport, sjöfart och energi. Det är alltså en bred och omfattande strategi som täcker flera av EU:s policyområden. Kompassens insatser utgör en betydande del EU-kommissionens arbetsprogram för 2025 som är den fullständiga arbetsplanen. Men arbetsprogrammet inkluderar fler åtgärder, så som migration.  

Tre pelare att bygga konkurrenskraft på 

Totalt innehåller strategidokumentet 47 insatser som i strategin strukturerats i tre olika pelare och ett stycke med horisontella insatser.  

• Överbrygga innovationsklyftan 

• Konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen 

• Minska allt för stora beroenden och öka försörjningstryggheten 

Pelare ett fokuserar på att minska innovationsgapet, bland annat genom att underlätta etablering av nystartade företag, effektivisera kapitalmarknaden, öka rörligheten av kompetens samt investera i infrastruktur och forskning. Det föreslås även att förenkla reglerna för företagsetablering, vilket inkluderar förenklingar av bolagsrätt, arbetsrätt och skatterätt. AI Gigafactories och AI-tillämpningar i olika sektorer kommer att adresseras i strategin. Innovationsgapet syftar här på att EU ligger efter USA och Kina medan det i andra EU-sammanhang syftar på skillnader i innovationskapacitet mellan EU:s medlemsländer.  

Pelare två innehåller insatser som ska bidra till att fasa ut fossila bränslen och minska koldioxidutsläppen. Ett av målen är att öka tillgången till ren och prisvärd energi genom en handlingsplan för överkomliga energipriser. Handlingsplanen inkluderar en satsning på att expandera och modernisera Europas elnät för att bättre utnyttja den gemensamma energimarknaden. Under året kommer också skräddarsydda handlingsplaner för energiintensiva sektorer såsom kemikalier, stål och metaller att presenteras. 

Pelare tre fokuserar på att säkra tillgången till råvaror, ren energi, teknik och hållbara transportbränslen. Målet är att minska beroendet av utomstående marknader och därmed öka försörjningstrygghet och EU:s säkerhet. Detta ska uppnås genom exempelvis nya handelsavtal, internationella partnerskap och en gemensam inköpsplattform för kritiska råmaterial. Samtidigt pågår en översyn av reglerna för offentlig upphandling inom den inre marknaden. EU-kommissionen samlar just nu in synpunkter för att möjliggöra att gynna europeiska företag vid offentlig upphandling inom kritiska sektorer, vilket ska bidra till ökad säkerhet och försörjningstrygghet.  

Horisontella insatser att genomsyra alla områden 

Ett antal metoder kommer att genomsyra de tre pekarna i en horisontell ansats: 

• Förenkling – Målet är att minska byråkratin och göra det lättare att få EU-finansiering och beslut utfärdade. I detta ingår även att förenkla kraven gällande hållbarhetsrapportering. Målet är att minska den administrativa bördan med minst 25 procent för alla företag och minst 35 procent för små och medelstora företag.
  

• Avskaffande av hinder på den inre marknaden – En ny strategi för den inre marknaden ska modernisera regler och ta bort hinder för fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor inom EU. Den ska också förhindra nya hinder och stärka samarbetet mellan medlemsstaterna. En förstärkt arbetsgrupp ska se till att lagar genomförs smidigt och utan onödig byråkrati samt övervaka att EU-regler följs.
  

• Finansiering – EU-kommissionen planerar att föreslå en europeisk spar- och investeringsunion för att skapa nya spar- och investeringsprodukter samt säkerställa smidigt flöde av investeringar inom EU. 

• Kompetens- och kvalitetsjobb – EU-kommissionen kommer att föreslå en kompetensunion som ska fokusera på framtidssäkrad kompetensutveckling, livslångt lärande och bevarande av kompetens. Den ska även locka och integrera högkvalificerad arbetskraft från utlandet för att stärka rörligheten på arbetsmarknaden inom EU.
  

• Bättre samordning – Syftet är att förbättra den politiska samordningen på både EU- och nationell nivå. EU-kommissionen vill införa ett samordningsverktyg för konkurrenskraft, vilket ska hjälpa medlemsländerna att genomföra gemensamma mål och identifiera gränsöverskridande projekt av gemensamt intresse. 

Bakgrund 

EU-kommissionen menar att Europa har blivit omsprungen andra stora ekonomier på grund av en långsam produktivitetsutveckling. Detta har lett till att EU halkat efter USA inom avancerad teknologi, samtidigt som Kina har kommit i kapp inom många sektorer och tagit ledningen inom vissa nya tillväxtområden. Enrico Lettas rapport från 2024 varnar för att Europa måste utnyttja den inre marknaden bättre för att behålla sin relevans i en värld där stora ekonomier konkurrerar om inflytande. 

Samtidigt menar EU-kommissionen att Europa har svårt att omvandla idéer till nya konkurrenskraftiga teknologier och integrera dem i sin industri. För att möta denna utmaning bygger Konkurrenskraftkompassen på en analys av Europas situation och behov som Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi genomförde på uppdrag av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.  

I sin rapport varnade Draghi för att Europa inte längre kommer att kunna förlita sig på tidigare tillväxtfaktorer i äldre mogna industrier vilket har banat vägen för en rad ambitiösa planer från EU-kommissionen. Han betonade även att innovation måste stå i centrum för EU:s konkurrenskraft.  

North Sweden och konkurrenskraftskompassen 

Kompassen kommer i sig inte att genomgå något lagstiftningsförfarande då det snarare är en listning av kommande initiativ och lagstiftningsförfaranden som kommer att publiceras under det kommande året. Näst på tur är Clean Industrial Deal som i sig kommer att innehålla en rad åtgärder för konkurrenskraft till tillgång till billig energi som förväntas lanseras samtidigt som det tas fram en så kalla Omnibus förenklingar som ska innehålla regelförenklingar för företag, att lanseras 26 februari.  

Från North Swedens sida kan noteras att regioner saknas i kompassen, trots deras traditionellt viktiga roll i EU:s konkurrenskraft genom finansieringen av sammanhållningspolitikens mål för Ett smartare Europa. De satsningar och insatser som ska göras sker i slutändan ute i lokalsamhällena och de innovationsekosystem som finns där, att ta med i diskussionen. Kompassen betonar också den nya företagskategorin ”small mid-cap”, som är större än små och medelstora företag (SME), men nämner inte specifikt några insatser för mikroföretag, som är vanliga i norra Sverige. 

Vidare väntas den annonserade "Clean Industrial Deal" innehålla förslag om utökat statsstöd, vilket i EU vanligtvis annars tillämpas restriktivt för att inte störa marknadskrafterna. 

North Sweden bevakar EU:s näringspolitik för att säkerställa att regionens aktörer kan dra nytta av kompassen och stärka både den lokala och europeiska konkurrenskraften. Med EU-kommissionens ambitiösa agenda väntas de mer konkreta initiativen komma i snabb takt. Kontoret följer dessa frågor och har tagit fram en ett PM som en överblick över kompassens insatser för konkurrenskraft som gärna delas med norra Sveriges aktörer. Kontakta Niklas Johansson för mer information.  

/Niklas Johansson och Maria Janulf  

Läs hela konkurrenskraftskompassen här

Läs EU-kommissions arbetsprogram här

Läs mer om Enrico Lettas rapport om EU:s inre marknad här

Läs mer om Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft här

Läs Mikael Jansons tidigare “state of play” om EU:s nygamla konkurrenskraftsfokus här

Fotografi: © European Union, 2025. Fotograf Dati Bendo.