EU-kommissionen förslag om hur EU ska finansieras efter Brexit

2017-06-28

På onsdagen 28 juni lade EU-kommissionen fram det femte och sista stora underlaget för den pågående diskussionen om unionens framtid efter Brexit.

Diskussionsunderlaget handlar om hur EU ska finansieras efter det att Storbritannien lämnar EU samt hur EU ska finansiera de utmaningar som unionen nu står inför, såsom exempelvis att ta emot flyktingar.

Storbritannien betalar i dag mellan motsvarande 100 och 120 miljarder kronor till EU-budgeten årligen vilket är ungefär 16 procent.

– Det finns två huvudsakliga hål att fylla. Vi kommer inte att ha Storbritannien med oss. Det andra hålet är de nya utmaningar vi står inför, sade EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger och syftade på nya områden där medlemsländerna vill se större insatser: som migration, intern och extern säkerhet, klimat, försvar och utvecklingsstöd utanför EU.

Två alternativ: spendera mindre eller hitta nya inkomstkällor

Kommissionen målar upp fem tänkbara scenarier för den framtida budgeten och dess inkomster och utgifter i en varierande grad av ambition. Från att fortsätta som i dag till långtgående förändringar med mindre stöd till jordbruk och sammanhållningspolitiken.

Man pekar även ut en rad alternativa inkomstkällor till EU-budgeten som skatter på utsläppsrätter eller finansiella transaktioner samt möjligheten att ta bort de rabatter på EU-budgeten som rikare länder har.

– Vi måste se till att när den brittiska rabatten försvinner så leder det till att andra rabatter också försvinner, sade Oettinger.

Den svenska regeringens och riksdagens linje inför de kommande budgetförhandlingarna är att den svenska EU-avgiften inte ska öka efter brexit.

Andra frågor som kommissionen söker svar på är upplägget för EU:s långtidsbudget som i dag sträcker över sju år. Ett förslag är att korta ned den till fem år för att överensstämma med EU-parlamentarikernas och EU-kommissionärernas mandatperiod samt göra det mer flexibilitet i budgeten så att utgiftsposter kan flyttas om dit behovet är störst.

Tidsram
Underlaget skickas ut till EU-parlamentet, medlemsländerna och civilsamhället för diskussion. EU-kommissionen hoppas innan årsskiftet ha en tydligare bild av vad som önskas med budgetens framtid. Detta ska sedan ligga till grund när EU-kommissionen i mitten av nästa år lägger fram sitt förslag på nästa långtidsbudget som börjar gälla 2021.

Läs mer på EU-kommissionens hemsida

/Martha Bahta

Allmänna nyheter

  • EU och den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor

    2018-12-03

    Under den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november uppmärksammas problemet med könsbaserat våld världen över. Från den 25 november till den 10 december pågår kampanjer på olika platser i världen i syfte att motverka våld. 2018 års tema är Orange the World: #HearMeToo, vilket bland andra EU-parlamentet i Bryssel och Piteå Science Park uppmärksammade genom att lysa upp sina byggnaderna i färgen orange.

  • Europaparlamentet lanserar dubbla initiativ inför EU-valet 2019

    2018-12-03

    Inför EU-valet 2019 har Europaparlamentet lanserat hemsidan ”Det här gör EU för mig” som syftar till att illustrera i vilken utsträckning som EU gör skillnad för din region, ditt yrke eller din fritidssysselsättning. Därtill har också kampanjen ”Den här gången röstar jag” lanserats med målet att främja det demokratiska engagemanget inför EU-valet.

  • Umeå 2:a i iCapital

    2018-11-07

    Aten är Europas Innovationshuvudstad 2018. Umeå och de övriga fyra finalstäderna Århus, Leuven, Hamburg och Toulouse delar på andraplatsen.

  • Besök av Europa Direkt

    2018-11-06

    Den 30 oktober och 5 november hade North Sweden besök av lärare och elever via Europa Direkt. Besöken inleddes med en presentation av kontorets verksamhet Bryssel.

  • Piteå kommun erhåller 4 miljoner kronor som ledarprojektpartner i EU-migrantprojekt

    2018-10-31

    Piteå kommun har tilldelats drygt fyra miljoner kronor av Europeiska socialfonden (ESF) för det transnationella projektet ”Employment for Migrants” som sträcker sig mellan tidsperioden 2018–2021 och syftar till att få in utrikesfödda på arbetsmarknaden. ESF är Europas viktigaste ekonomiska instrument för att stödja arbetstillfällen, hjälpa människor att få bättre jobb och säkra rättvisare jobbmöjligheter för alla EU-medborgare. En av prioriteterna med ESF är att främja social integration genom att hjälpa människor från missgynnade grupper att komma in i arbete.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS