OECD-studie: Hur kan Sverige inkludera samerna i den regionala utvecklingen?

2019-04-09

Den 27 mars publicerade OECD en omfattande studie om Sveriges samiska befolkning kopplat till möjligheter för samiska näringar i regional utveckling. Studien som är en del av OECD:s bredare projekt undersöker hur ursprungsbefolkningar i Australien, Kanada, Norge och Sverige inkluderas i ländernas regionala utveckling. Syftet är att belysa utmaningar som ursprungsbefolkningsgrupper står inför samt uppmana berörda länder att vara mer inkluderande i nationella och regionala utvecklingsstrategier. I Sveriges fall menar OECD att ett tydligare politiskt ramverk behövs där resurser bör åsidosättas till samiska organisationer. Detta i syfte att utveckla samiska näringar som bidrar till ökad livskvalitet i hela regionen och främja samisk forskning då viktig data om samerna är bristfällig i dag.

OECD:s studie om samerna är en uppföljning av den studie som genomfördes 2015–2016 om Northern Sparsely Populated Areas (NSPA). Samerna uppskattas ha ett invånarantal mellan 20 000 och 40 000 personer i Sverige och en anledning till att man inte vet mer precist är att det saknas data och forskning om den samiska folkgruppen. I OECD:s studie framgår att de viktigaste samiska näringslivssektorerna är renskötsel, turism och kultur och medan norra Sveriges regioner beskrivs stå inför unika utmaningar, exempelvis genom det glesbefolkade perspektivet, betonar OECD regionens unika styrkor tack vare samernas kollektiva tillgångar. En stor del av samiska näringar bygger nämligen på traditionell och kulturell kunskap kopplat till landskapsförvaltning och produktion av varor och tjänster som Sverige enligt OECD bör dra större nytta och lärdom av eftersom dessa tillgångar bidrar till attraktiv livskraft och aktivitet.

Rennäringen har tillväxtmöjligheter enligt OECD

Studien belyser rennäringen som centralt för samerna då det är en del av den samiska livsstilen och samtidigt innebär en viktig inkomstkälla. OECD understryker att rennäringen som karaktäriseras av sin småskalighet och ekologiska produktion av högkvalitativt kött i naturliga miljöer är unikt i sitt slag. Med en ökad efterfråga på hållbart och ekologiskt producerad mat har renköttsindustrin likaså sett en växande efterfråga, vilket har lett till att kilopriset för renkött numera är historiskt höga. Rapporten hänvisar vidare till en studie från 2014 som undersökt renindustrin i Sverige och Finland där det framkommer att industrin sammanlagt bidrar till cirka 15 000 arbetstillfällen och omsätter ungefär 1,3 miljarder kronor.

Enligt OECD finns det stor tillväxtmöjlighet för rennäring genom att få till stånd ramverk som ökar tillgängligheten till marknader och genom att skapa kulturella mervärdeaktiviteter. Problematiskt för samerna är att rennäringsföretagen står inför många utmaningar. Exempelvis attacker från rovdjur, att anpassa rennäringen efter klimatförändringar och stora infrastrukturprojekt som påverkar mark och lavar som renarna äter. Ett allvarligt problem är att lav-rikliga träd har minskat med över 70 % i Sverige de senaste 60 åren, poängterar OECD. En viktig punkt som OECD trycker på är att svenska regeringen i ökad utsträckning bör precisera geografiska enheter för samerna eftersom det inte sällan uppstår konflikter i fråga om landanvändning mellan samer och aktörer som sysslar med utvinning av naturresurser och utbyggnad av infrastruktur.

Växande turism- och besöksnäring i norra Sverige bör involvera samer mer

Turism- och besöksnäring växer och i Norr- och Västerbotten är sysselsättningen 8–9 % inom turismbranschen. Däremot är det få samer som är ägare till och driver sin egen turismverksamhet, enligt rapporten enbart 40 individer. Här ser OECD stor utvecklingspotential för svenska samer då en ökande andel turister intresserar sig för naturbaserade aktiviteter, exempelvis jakt, fiske, snö- och hundsläde, likaså genom kulturturism. OECD påpekar emellertid att en ökning av sådana aktiviteter bör ske varsamt, för att inte ha en negativ inverkan på rennäringen.

Framtidsutsikterna för en ökad kommersialisering inom denna sektor skiljer sig åt och kan kräva bidragskapital för att ta fart. Regeringspolitiken spelar enligt OECD därmed en central roll för att stödja och uppmuntra tillväxten av denna sektor. Vissa regionala och lokala satsningar på samisk kulturell infrastruktur har emellertid fått ett internationellt genomslag, exempelvis tack vare samiska skådespelare, musiker och filmskapare. Problemet är att dessa exempel representerar relativt få procent av det övergripande samiska företagandet som enligt OECD har en stor inverkan på både det samiska och svenska samhället och därför borde uppmuntras mer från regionalt och nationellt håll.

Avsaknad av datainsamling – komplettering behövs genom riktad sameforskning

I studien riktas viss kritik mot svenska staten som varken har stöttat eller möjliggjort datainsamling av etnicitet. Det förs exempelvis ingen data över etnicitet kopplat till företagande och försörjningsmöjligheter varvid kunskap och information saknas över samisk företagsrepresentation. OECD riktar därför rekommendationer till svenska regeringen om att en riktad forskning om samer behövs för att fylla dessa luckor. I dagsläget har inte Svenska Vetenskapsrådet något målinriktat forskningsprogram för samestudier eller för samiska forskare. OECD understryker att Sverige ligger efter på denna punkt i jämförelse med länder såsom Norge, Australien och Kanada där det till skillnad från Sverige bedrivs forskning om just inhemsk urbefolkning.

Sammanfattningsvis behöver Sverige råda bot på avsaknaden av nationellt politiskt ramverk

OECD föreslår ett ökat samarbete mellan olika sektorer i Sverige för att tillvarata utvecklingspotential inom turism och kulturella näringar i det samiska näringslivet.

Det är enligt OECD problematiskt att det råder en generell brist på resurser och institutionell kapacitet för samiska organisationer att delta och påverka framtidsutvecklingen, varvid den svenska staten uppmuntras bidra med mer resurser. Detta i syfte att förena samisk expertis och att skapa kreativa kluster för att kunna arbeta strategiskt genom att exempelvis få stöd av EU-finansierade projekt.

Slutligen anser OECD att en omfattande nationellt riktad samepolitik behövs, i syfte att arbeta fram ett samepolitiskt ramverk. Denna bör enligt OECD arbetas fram i ett samarbete mellan Regeringen, Sametinget och samernas olika institutioner. I studien ges en rad förslag på vilka områden som detta ramverk kan arbeta med, exempelvis genom att identifiera framtida prioriteringar för att utveckla det samiska samhället, tydliggöra vilken ansvarsuppdelning som råder mellan olika politiska organ i samefrågor och att fastställa överenskomna mekanismer för samordning mellan olika institutioner.

/Hannes Wigerfelt

Läs den fullständiga OECD-studien här

Allmänna nyheter

  • Luleå kommunstyrelses arbetsutskott på studiebesök i Bryssel

    2019-04-24

    Den 15–16 april gjorde Luleå Kommunstyrelses arbetsutskott studiebesök i Bryssel. Gruppen hade en fullspäckad agenda med studiebesök hos olika EU-relaterade institutioner och organisationer. Luleåföreträdarna besökte inledningsvis North Sweden-kontoret som stod för programmet som präglades av möten med relevanta aktörer i syfte att lyfta Luleås styrkeområden och finna inspiration till finansieringsmöjligheter och relevanta EU-nätverk. Dagarna avrundandes med rundabordssamtal med olika viktiga EU-aktörer.

  • OECD-studie: Hur kan Sverige inkludera samerna i den regionala utvecklingen?

    2019-04-09

    Den 27 mars publicerade OECD en omfattande studie om Sveriges samiska befolkning kopplat till möjligheter för samiska näringar i regional utveckling. Studien som är en del av OECD:s bredare projekt undersöker hur ursprungsbefolkningar i Australien, Kanada, Norge och Sverige inkluderas i ländernas regionala utveckling. Syftet är att belysa utmaningar som ursprungsbefolkningsgrupper står inför samt uppmana berörda länder att vara mer inkluderande i nationella och regionala utvecklingsstrategier. I Sveriges fall menar OECD att ett tydligare politiskt ramverk behövs där resurser bör åsidosättas till samiska organisationer. Detta i syfte att utveckla samiska näringar som bidrar till ökad livskvalitet i hela regionen och främja samisk forskning då viktig data om samerna är bristfällig i dag.

  • Är nationalstaten på väg tillbaka? Om populism med Svenska Nätverken för Europaforskning

    2019-04-09

    Varje år släpper Svenska Nätverken för Europaforskning en bok innehållandes olika forskares syn på aktuella europeiska ämnen. Den 4 april vid Svenska representationen till EU presenterades årets bok ”EU och nationalstatens återkomst”. Seminariet som gästades av bokens författare, politiker Göran Färm och EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström, präglades av diskussioner kring bakomliggande anledningar till en växande nationalism, migration, skatterätt och den europeiska valutaunionen.

  • Europaforum Norra Sverige

    2019-04-04

    Vid det 25:e Europaforum Norra Sverige, möttes regionalpolitiker och tjänstemän med flera från Sveriges nordligaste län. Regionalpolitikens roll i EU-samarbetet stod i fokus.

  • Västerbotten besökte Bryssel

    2019-03-27

    Den 18-21 mars besökte Region Västerbottens enhet för externa relationer och strategisk platsutveckling Bryssel. Agendan innehöll ett flertal studiebesök.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS