Umeå visar upp sitt miljöarbete för andra städer i EU

2017-04-27

Lokala och regionala ledare från EU samlades den 25 april för att delta på Borgmästaravtalets konferens i Europeiska Regionkommitténs lokaler i Bryssel.  Åsa Ågren Wikström, ledamot i Umeå kommunfullmäktige, bjöds in för att berätta om Umeå framgångsrika arbete inom miljö- och klimatområdet i egenskap av deras ambassadörskap i Covenant of Mayors, Borgmästaravtalet.

Den 25 april 2017 hölls Borgmästaravtalets konferens i Europeiska Regionkommitténs lokaler i Bryssel. Temat för i år var ”Klimatstyrning och finansiering – lokala myndigheter stramar åt tyglarna ”, vilket bland annat innebar att bästa praxis inom energi- och klimat reformer i europeiska regioner och dess finansiering stod i centrum för diskussionen.

Umeå skrev under Borgmästaravtalet 2011 och ställde sig då bakom de europeiska målsättningarna om 20 % utsläppsminskning till 2020. Sedan 1990 har Umeå minskat deras utsläpp per capita med ca 25 %.

 -I Umeå jobbar vi integrerat med social, ekonomisk, kulturell och ekologisk hållbarhet. Vi   menar att det är det enda sättet att anta klimatutmaningen och att nå målen. Det har bidragit till att vi 2016 är Sveriges klimatstad och det har också hjälpt oss i vår ambition att bli Europas miljöhuvudstad, - berättar Åsa Ågren Wikström, ledamot i Umeå kommunfullmäktige och Borgmästaravtalets ambassadör.

33451178193_157ba5df02_z

Åsa Ågren Wikström, ledamot i Umeå kommunfullmäktige och Borgmästaravtalets ambassadör, berättade om Umeås gröna investeringar.

På konferensen berättade Ågren Wikström om projektet Green Umeå och de förändringar staden genomgår i resan mot att bli en fullfjädrat Smart City Lighthouse, tillsammans med Rotterdam och Glasgow, samt det faktum att Umeå var 2014 års kulturhuvudstad. Ågren Wikström sade även att Umeå har en lång historia av gröna investeringar och i dagsläget går 25 procent av stadens bussar på förnyelsebar energi, och 2010 lanserade Umeå initiativet ”Be Green Umeå” som hade en kampanj kring ”Vilken är din mest onödiga bilresa?” där det visade sig att hälften av alla privata bilresor som gjordes inom Umeå tätort var på under 5 kilometer, exempelvis var det vanligt att ta bilen till träningsanläggningen IKSU. Umeå stad har under de senaste fem åren motiverat medborgare att förändra sina beteenden kring konsumtion av el och blivit mer motiverade kring att hålla en mer hållbar livsstil med tanke på miljön.

Ågren Wikström poängterade också att Umeå i framtiden skall fortsätta på den inslagna linjen mot att bli en mer hållbar stad, en ”Low carbon place” och genom detta skall Umeå tillhandahålla medel för att ge invånarna verktyg att kunna välja ett mer miljömässigt hållbart levnadssätt och livsstil. Presentation av Umeås klimat och energiinitiativ fick stor uppmärksamhet och blev mycket uppskattad.

Vad är Borgmästaravtalet?
Borgmästaravtalet för klimat och energi har kallats ”världens största urbana klimat- och energiinitiativ och samlar tusentals lokala och regionala myndigheter som frivilligt har åtagit sig att genomföra EU:s klimat- och energimål inom deras område. I oktober 2015 lanserades en ny omgång av Borgmästaravtalet, som tar sikte på år 2030 och innefattar både utsläppsminskning och klimatanpassning. Nya avtalsparter förbinder sig nu att minska koldioxidutsläppen med minst 40 % fram till 2030 samt att anta en integrerad strategi för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

I syfte att omsätta den politiska viljan i konkreta åtgärder och projekt, måste avtalsparterna utarbeta en grundläggande utsläppsinventering och en risk- och sårbarhetsbedömning i samband med klimatförändringar. De åtar sig att inom två år från den lokala församlingens beslut inkomma med en åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat där de planerade huvudåtgärderna beskrivs.

33451172493_3ff52b1d6b_z

Konferensen förde samman aktörer ur olika sektorer: lokala, nationella och regionala myndigheter, privata företag och ideella organisationer. 

Erfarenheter från klimatarbetet från lokala och regionala nivån presenterades på konferensen
Genomgående för konferensen var att sprida ett positivt budskap kring hur ramverket för klimatarbetet har sett ut tidigare och hur man på lokal, regional och nationell nivå har arbetat med frågor kopplade till Borgmästaravtalet. Avtalet har visat på effektivitet, både inom och utanför Europas gränser där det har visat sig vara en viktig pusselbit i arbetet med att visa motståndskraft gentemot klimatförändringarna. Kontakten mellan medborgarna och den lokala makten är viktig, det vill säga en konkret länk mellan de olika maktcentra.

Konferensens förste talare var Eero Ailio, vice ordförande för DG energi på EU- kommissionen, som berättade kort kring EU-kommissionens vinkel på Borgmästaravtalet, med ett fokus på Parisavtalet. Han talade även om vikten av att göra konsumenterna medvetna kring val av energi då det har en direkt påverkan på miljön och klimatet.

Därefter talade Apostolos Tzitzikostas, kommunalråd i Kaunas, Makedonien, om åtgärder för klimatet på regional nivå. Han tryckte på att de lokala auktoriteterna själva inte har nog resurser att arbeta utan stöd från högre instanser. Han nämnde även att företag bör beakta sina energiutsläpp för att inte skada klimatet.

Norra Sverige en del av Borgmästaravtalet
I Sverige är det ca 50 kommuner som skrivit på Borgmästaravtalet. I Norrbotten och i Västerbotten är det 10 kommuner som skrivit på och har lämnat in sina åtgärdsplaner för hållbar energianvändning till EU-kommissionen.  Boden, Luleå, Piteå, Jokkmokk, Övertorneå, Arjeplog, Älvsbyn i Norrbotten samt Umeå, Lycksele, Skellefteå i Västerbotten. Kiruna har skrivit på men ännu inte lämnat in sina hållbara energiplaner.

Läs mer om Borgmästaravtalet här

/Sanna Schumacher och Maria Sandberg

Allmänna nyheter

  • State of Play: Delad sammanhållningspolitik för regional utveckling

    2018-06-20

    Nu är mer eller mindre alla förslag till regleringar för nästa programperiod 2021—2027 framlagda av EU-kommissionen. På det stora hela ligger de i linje med norra Sverige intressen även om alla detaljer och de exakta budgetnivåerna för Norrbottens och Västerbottens vidkommande inte ännu är helt klara. Nu vidtar förhandlingarna, som kommer att bli tuffa. Några övergripande delar i förslagen för den samlade sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, behöver särskilt fokus. Några sådana områden är att tillförsäkra fortsatta möjligheter att i norra Sverige kunna använda socialfonden, landsbygdsutvecklingsfonden och den samlade sammanhållningspolitiken för att skapa regional hållbar utveckling.

  • NSPA i EU-parlamentet

    2018-06-20

    Vid NSPA-konferensen i EU-parlamentet 19 juni diskuterades EU-kommissionens budgetförslag för åren 2021-2027 och dess betydelse för nordens glesbefolkade områden.

  • Västerbottens regionresa 2018

    2018-06-14

    Syftet med Regionresan som ägde rum 13-14 juni är att regionala beslutsfattare reser utanför hemregionens gränser för att utbildas i regionala utvecklingsfrågor.

  • Minskat jordbruksstöd till svenska bönder

    2018-06-06

    På grund av de omprioriteringar och nedskärningar som måste göras i EU-budgeten efter att Storbritannien lämnar EU har EU-kommissionen föreslagit att unionens gemensamma jordbrukspolitik (CAP) ska minska sina utgifter för jordbruksstödet med fem procent för åren 2021-2027 till 365 miljarder euro. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) kommer det att drabba Sverige särskilt hårt då de svenska böndernas stöd kommer att minska med 10-15 procent.

  • USA inför tullar på importerat stål och aluminium från EU

    2018-06-04

    Efter två månaders förhandlingar och uppskjutna beslut införde USA den 1 juni tullar på importerat stål och aluminium. Tullarna omfattar en tullavgift på 25 % av priset på stålprodukter samt 10 % på priset av aluminiumprodukter. EU besvarar det med att införa egna tullar på amerikanska produkter samt anmäler USA till världshandelsorganisationen WTO på grund av bristande efterföljande av de uppsatta internationella regler som finns kring tullar.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS