Strategier för energieffektivitet

EU-kommissionen har presenterat två strategidokument, en färdplan för hur EU ska kunna nå sina mål för utsläpp till 2050 samt en aktivitetsplan för energieffektivitet. Genomförandet av planerna ska stärka EU:s konkurrenskraft och minska utsläppen av växthusgaser med ca 80 procent till 2050.

Aktivitetsplanen för energieffektivitet fokuserar på instrument som kan öka renoveringen av byggnader både inom offentlig så väl som privat sektor. En energieffektivisering av apparater och uppmuntring av energieffektivisering i hushållen men även inom industrin föreslås i planen. Färdplanen tar inte upp transport eftersom det inom kort kommer att presenteras en vitbok för området.

Följande förslag presenteras för de olika områdena:
Offentlig sektor
• Offentliga myndigheter bör renovera minst tre procent av sina byggnader (ytmässigt) varje år. Detta är ungefär dubbelt av den faktiska renoveringstakten. Varje renovering ska vara på samma nivå som de tio bästa procenten av det nationella byggnadsbeståndet. När offentliga organ hyr eller köper befintliga byggnader, bör dessa alltid vara i bästa tillgängliga energiklass.
• Höga krav på energieffektivitet bör systematiskt tillämpas när offentliga myndigheter köper varor (t.ex. kontorsapparater), tjänster (t.ex. energi) och arbeten (t.ex. renovering av byggnader). På grund av den stora volymen av de offentliga utgifterna (17% av BNP eller cirka 2.000 € miljarder och offentliga byggnader är ca 12% av EU:s bebyggelse), skulle det kunna verka som en stark drivkraft för högre energieffektivitet och utveckling av de färdigheter och kunskaper som krävs.
Privat byggsektor
• Medlemsstaterna uppmanas att ta itu med problemet gällande delade incitament. Det betyder hur kostnaderna för renoveringen är uppdelade mellan hyresgästen och hyresvärden vid hyrda byggnader och lägenheter. Samtidigt uppmanas medlemsstaterna att stödja spridningen av energitjänstföretag som katalysatorer för renovering.
Energibolag
Energiföretag ska arbeta för att deras kunder att minska sin energiförbrukning. Detta kan ta olika former. I Storbritannien till exempel, är stora elleverantörer enligt lag skyldiga att minska energiförbrukningen hos sina kunder genom en fördefinierad nivå. Energibolag betalar för nya installationer i privata hus så som tvåglasfönster som sänker energibehovet. Bolagen får tillbaka sina kostnader genom energipriserna. En annan modell är att be energitjänstföretag att göra nödvändiga investeringar.
Industrin
• Stora företag ska göra regelbundna och oberoende energibesiktningar som de själva organiserar. Medlemsstaterna uppmuntras att utveckla incitament för företag att införa ett energiledningssystem som en systematisk ram för en rationell användning av energi.
• Utbyte av best practice i fråga om energieffektivitet och projekt för att bygga upp kapacitet för energiförvaltning föreslås till mikroföretag och små företag.

Se pressmeddelandet från EU-kommissionen

Energieffektivitetsplanen

Färdplanen

/Nils Sandberg

09 Mar 2011 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information