EU:s taxonomi och norra Sverige

Hur hållbara är investeringarna i norra Sverige med EU:s nya hållbarhetsklassificering (taxonomi)? Det är frågan som diskuterades under North Swedens webbinarium “EU:s taxonomi och norra Sverige” den 8 december. Av särskilt intresse för norra Sveriges aktörer är hur EU:s taxonomi kan komma att påverka framtida investeringar i vattenkraft, bioenergi och skogsbruk.

Under tisdagens workshop deltog sammanlagt ett trettiotal personer från akademi, näringsliv och offentlig sektor i norra Sverige. Inbjudna talare var Magnus Astberg, senior ekonomisk rådgivare vid Europeiska kommissionens representation i Sverige, Lena Friborg från Region Västerbotten och Europaforum Norra Sverige, samt Magnus Matisons från samverkansföreningen Biofuel Region. Workshopen leddes av Mikael Janson samt Lotta Rönström från North Sweden.  

Bakgrund till workshopen 

Inom ramen för EU:s stora satsning på en grön omställning, den så kallade Gröna Given, tas det fram underlag för att främja hållbara investeringar inom EU. Det sker genom EU:s taxonomi, ett verktyg som ska avgöra om en investering är hållbar eller inte. EU-kommissionen har presenterat huvudparten av denna taxonomi med möjlighet för såväl enskilda som myndigheter att komma med synpunkter på förslaget senast den 18 december. Det är ett omfattande regelverk som spänner över i stort sett alla aktiviteter med påverkan på miljö och klimat. Syftet är att i EU premiera investeringar som bidrar till att minska de globala koldioxidutsläppen men samtidigt också bidrar till att bevara biologisk mångfald, våtmarker och god naturvård. I debatten har det lyfts farhågor för hur investeringar i vattenkraft, vindkraft, skogsbruk och bioenergkan komma att påverkas av den föreslagna taxonomin. Det är frågor av stort intresse för nga aktörer inom North Swedens ägarkrets, varför North Sweden anordnade en workshop för att utforska frågan.  

Ett kraftfullt initiativ för en hållbar ekonomi 

Magnus Astberg från EU-kommissionens svenska representation menade att EU:s taxonomi är ett mycket kraftfullt initiativ från EU för att främja gröna finanser. Magnus förklarade att initiativet grundar sig i den handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som EU-kommissionen presenterade i mars 2018. Syftet med planen är att styra kapitalflödena mot en mer hållbar ekonomi inom ramen för Parisavtalet och Agenda 2030där det första steget är att inrätta en gemensam EU-taxonomi. Så sent som i juni 2020 antogs därför en förordning om en EU-taxonomi. Förordningen fastställer sex olika miljömål av vilka en verksamhet, för att klassificeras som hållbar, måste bidra väsentligt till någon av de sex målen utan att äventyra de övriga. Det kräver att det finns kriterier som avgör när en verksamhet är hållbar och inte, där EU-kommissionen nu har tagit fram ett omfattande förslag på kriterier för de två första målen (minskade klimatutsläpp och klimatanpassning) avseende olika aktiviteters och energislags hållbarhet. Med kriterierna finns det en grund för framtida investeringsprioriteringar. Förslaget är en så kallad delegerad akt, vilket innebär att EU-kommissionen fått mandat att fatta beslut om detta efter att förslaget varit ute på samråd. Det är denna delegerade akt som det nuvarande samrådet behandlar. Akten bygger på de rekommendationer som en arbetsgrupp med tekniska experter presenterade tidigare i år, vilken ofta benämns som TEG-rapporten om EU:s taxonomi  

Tekniska detaljer och kort om tid 

Magnus Astberg uppmanade samtliga att vara så konkreta som möjligt i sina svar i samrådet. Den delegerade akten i fråga innehåller dock många tekniska detaljer, vilka kräver både tid och kunskap för att sätta sig in i. Den korta tidsramen för att svara på samrådet (mindre än fyra veckor) är därför en utmaning, vilket många påpekade i diskussionen. Ytterligare en utmaning är att definiera vad som egentligen räknas som hållbart i sammanhangetMagnus Astberg menade att hur vi ser på hållbarhetsfrågorna kommer att förändras över tid, varför taxonomin inte bör ses som någon statiskt och oföränderligt utan snarare som ett dynamiskt ramverk. Magnus betonade också att taxonomin kommer att bygga på hållbarhetskriterierna i andra direktiv och lagstiftning inom ramen för den Gröna Given i EU, såsom RED II som omfattar förnybara energislag såsom biobränslen från skoglig råvara.   

Skogens klimatnytta - en återkommande intressekonflikt 

Just skogsfrågorna, och taxonomins påverkan på norra Sveriges skogsbruk, var något som Magnus Matison från Biofuel Region lyfte fram i sin presentation. Med nuvarande förslag (i den delegerade akten) menade Magnus att det kan bli svårare att investera i skoglig bioenergi såsom biodrivmedelFrågan om biodrivmedel är infekterad och återspeglar en övergripande intressekonflikt mellan bevarande och användning av skog där det råder många missförstånd. Magnus menade att det för att få en maximal kolinlagring – och större klimatnytta – krävs ett aktivt skogsbruk där avverkad skog används för att bygga hus och möbler, bland mycket annat (då kolet byggs in och lagras i byggnaden). Ett aktivt skogsbruk genererar samtidigt stora mängder biprodukter som utgör grunden för produktion av hållbara biodrivmedel. Biprodukterna kan bland annat användas för omställning av transportsektorn, inte minst för flygsektorn som är svår att elektrifiera på kort sikt.  

Magnus betonade att med långsiktiga styrmedel står marknaden redo för den typen av investeringar, särskilt i norra Sverige, men det förutsätter en gemensam samsyn kring skogens klimatnytta på EU-nivå. Vidare lyfte Magnus att nuvarande taxonomiförslag räknar  skogens kolinlagring på beståndsnivå, vilket enligt Magnus och Biofuel Region är problematiskt. Förlust av kol i en del av skogslandskapet kan motverkas av upptaget i en annan, varför de istället efterfrågar beräkningar på landskapsnivå eller över en hel omloppstid. En sådan förändring hade gynnat norra Sveriges skogsbruk, vilket skulle generera stor klimatnytta och samtidigt främja en regional utveckling i glesbygd.  

Europaforum Norra Sveriges efterfrågar en synkronisering med övrig klimat- och miljölagstiftning 

Lena Friborg från Region Västerbotten deltog som representant för Europaforum Norra Sverige (EFNS) för att lägga fram synpunkter på nuvarande förslag med målet om en samlad regional politisk position avseende EU:s taxonomi. Såväl EFNS som övriga deltagare på workshopen välkomnade initiativet i stort och menade att hållbara investeringar är helt i linje med kravet på en grön omställning. Det är dock fortfarande flera oklarheter att reda ut. Bland annat menar EFNS att förslaget inte är synkroniserat med annan klimat- och miljölagstiftning, exempelvis RED II och Vattendirektivet, men även när det gäller investeringar inom ramen för Fonden för en rättvis omställning som från EU:s sidska stödja omställning för mindre växthusgasutsläpp

EFNS är också av samma åsikt som Biofuel Region att det är missvisande med beräkning av kolbalanser på beståndsnivå, samt att EU-kommissionen enligt den föreslagna akten inte ser skogsbruket som hållbart, till skillnad från rekommendationerna i TEG-rapporten. Det finns även frågetecken kring vad förslaget kommer att innebära för vattenkraften, speciellt då förslaget inte är i linje med hållbarhetskriterierna i Vattendirektivet. Även Lena återkom till frågan om vad som egentligen räknas som hållbart, och menade att detta skiljer sig åt mellan olika platser vilket också måste tas hänsyn tillEFNS saknar en helhetssyn på hållbarhetsfrågorna inom EU:s taxonomi.  

Diskussion med stor samsyn för norra Sveriges del 

Den efterföljande diskussionen visade på en stor samsyn mellan de regionala företrädarna från olika sektorer, men att det också är stora och komplicerade frågor där det är svårt att riktigt veta vilka effekter det föreslagna kriterierna egentligen får. Eftersom det är områden med behov av stora och långsiktiga satsningar och investeringar är det dock givet att vad EU klassificerar som är hållbart får betydelse för vilka aktiviteter och projekt som i slutändan får tillgång till kapital och inte. Det finns starka krafter i detta och som förslagen ligger finns en risk för att det som i norra Sverige ses som investeringar i cirkulär ekonomi och klimatnytta blir för lågt rankat mot annat och därmed kan skapa stora problem för viktiga satsningar på skogsbruk, biomassa och vattenkraft. Samtidigt erbjuder regionen viktiga möjligheter för EU när det gäller tillgång till mineraler och ren energi som behövs för inte minst den pågående elektrifieringen som spelar en stor roll för EU:s klimatomställning. Det är viktigt att hitta en balans och att EU:s olika regleringar och instrument hänger ihop och bidrar till stöd för alla aktivitet som på både kort och lång sikt minskar negativ klimatpåverkan. Från EU-kommissionens sida påpekades vikten av att från aktörerna och även politiken bidra med sina synpunkter genom samrådet utifrån de synpunkter som lyfts under workshopen. 

Läs mer och svara på samrådet senast 18 december här.

Läs Lotta Rönströms "State of play" om skogens klimatnytta och EU:s taxonomi här. 

/Elin Johnson och Mikael Janson

10 Dec 2020 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information