Ett nytt historiskt klimatpaket är presenterat

Den 14 juli presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen klimatpaketet “Fit for 55” som ska omfatta en rad politikområden och strategier. En grundbult är det utökade målet om reducerade koldioxidutsläpp som ska minskas med 55 % till 2030, istället för 40 % som var det ursprungliga målet, i jämförelse med 1990 års nivåer.

Då EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade klimatpaketet “Fit for 55” den 14 juli var det en historisk händelse för EU i fråga om klimatambitioner. Klimatpaketet omfattar ett dussintal skärpta lagförslag på hur EU ska nå sitt nyligen fastslagna mål om att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Sju kommissionärer närvarade vilket även förkroppsligade detta viktiga tillfälle för kommissionens mandatperiod.  Enligt kommissionen är det avgörande att uppnå dessa utsläppsminskningar under det kommande decenniet för att förverkliga den gröna given och för att Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent 2050. Till största del skärper förslagen redan existerande EU-klimatlagstiftning men kommissionen planerar även att införa ny lagstiftning såsom en koldioxidavgift på vissa importerade varor. 

I klimatpaketet kombinerar förslag såsom; Tillämpning av handel med utsläppsrätter i nya sektorer och en skärpning av EU:s befintliga system för handel med utsläppsrätter, en ökad användning av förnybar energi, större energieffektivitet, en snabbare utbyggnad av transportsätt med låga utsläpp och infrastrukturen samt bränslen för att stödja dem,  en anpassning av beskattningspolitiken kopplat till gröna given samt åtgärder för att förhindra koldioxidläckage och verktyg för att bevara och odla EU:s kolsänkor. Det följs också upp i EU:s nya skogsstrategi som presenterades den 16 juli av EU-kommissionen.

En klimatfond för en mer social rättvis omställning

Då EU:s föreslagna klimatpolitik riskerar att lägga extra tryck på utsatta hushåll, småföretag och transportanvändare på kort sikt, vill EU- kommissionen utforma ett stöd för att stötta medlemsländerna i omställningen. En ny social klimatfond föreslås för att ge särskild finansiering till vissa medlemsländer för att hjälpa medborgarna att finansiera investeringar i energieffektivitet, nya värme- och kylsystem och renare rörlighet. Den sociala klimatfonden planeras att finansieras av EU:s budget med ett belopp motsvarande 25% av de förväntade intäkterna från utsläppshandeln för byggnads- och vägtransportbränslen. Det kommer att ge 72,2 miljarder euro i finansiering för perioden 2025-2032 enligt EU-kommissionen.

Utmaningar för norra Sverige

I EU:s nya klimatpaket finns en del utmaningar för norra Sverige, särskilt kopplat till skog och gruv och mineral. Samtidigt som EU-kommissionen i andra sammanhang pratar om ett Europeiskt Bauhaus med exempelvis klimatsmartare byggnation mer i trä, behovet av biobaserade flygbränslen för att komma ifrån oljebaserade bränslen och vikten av satsningar på batteritillverkning och klimatsmartare stål, så innebär Fit for 55 också mycket fokus på den biologiska mångfalden, bevarandet av miljövärden och kolsänkor för att suga upp koldioxiden i atmosfären. Därtill att en utfasning av den fria tilldelningen av utsläppsrätter till stålindustrin är avhängigt om det kan läggas en koldioxidavgift på importerat stål för att förhindra att ryskt och kinesiskt stål konkurrerar ut europeiskt. 

Det som regionerna i norra Sverige framförallt bör uppmärksamma i de förhandlingar som nu inleds mellan länderna och i Europaparlamentet före det att besluten kan fattas under det kommande året, är att etablera en relevant balans mellan de olika motstridiga intressen som finns med de potentialer som norra Sverige de facto erbjuder för EU:s samlade klimatomställning. EU:s system för handel med utsläppsrätter bör premiera klimatsmartare lösningar för stål vilket inte är fallet idag med höga fria tilldelningar av utsläppsrätter som gynnar smutsigare stålframställning. Även behovet av hållbar utvinning av kritiska mineraler för grön teknik från europeiska källor är en fråga att lyfta, då det även med fokus på återvinning och kretslopp finns ett allt mer akut ökande behov av sådana mineraler om elektrifieringen som EU nu satsar fullt ut på ska ska gå att genomföra. Därtill att det svenska skogsbruket inte primärt är en kolsänka för att suga upp utsläpp från andra länder, utan ett hållbart kretslopp i sig självt som levererar såväl skogsbaserade produkter som binder koldioxid under sin livscykel, samtidigt med att återplantering av träd i ett aktivt skogsbruk fungerar som en aktiv kolsänka i ett hållbart kretslopp. Skogsbruket är därmed en industri som ger såväl stora regionala ekonomiska värden som rätt hanterat bidrar till EU:s utsläppsmål och därtill en klimatneutral cirkulär bioekonomi som kan ersätta dagens beroende av enkelriktade utsläppskällor som kol och olja. 

Diskussionen kring skogens roll blir inte minst tydlig i den skogsstrategi som EU-kommissionen därtill presenterade ett par dagar efter paketet. Den är något uppmjukad mot de förslag som läckt tidigare vad gäller att främja skogsbrukets perspektiv, men det lär bli en fortsatt mycket intensiv diskussion kring denna, även om de mer konkreta lagstiftningsdelarna ligger i de olika paketen inom Fit for 55 att nu djupare analysera och följa upp från regionens sida i linje med tidigare ställningstaganden.

Nästa steg

Förslaget ska skickas till EU-länderna i ministerrådet som tillsammans med Europaparlamentet måste enas om paketets utformning.

/Julia Hanson och Mikael Janson

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om förslaget. 

Läs EU-kommissionens kommunikationsdokument om Fit for 55.

Läs mer om den nya skogsstrategin. 

19 Jul 2021 Klimatpolitik

Miljöpolitik

De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.

Kontaktperson: Lotta Rönström

Mer information