Biologiskt mångfald, samiskt landskapstänkande, hantering dagvatten, svensk medlemskap i Nato, klimathot och miljömål kopplade till bostäder var bara några av ämnena under två dagar i Kulturens Hus i Luleå.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari var en av talarna och hon påminde om flera miljöhot som faktiskt idag är både glömda och lösta, som ozonskikt och försurning.

North Swedens Gölin Carina Christiansen hade fått i uppgift att resonera kring hur ny EU-lagstiftning kan komma påverka den svenska miljömålen.

Hon fokuserade på tre av miljömålen; Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv, men förklarade samtidigt att det i nuläget bara  är bedömningar och gissningar som är möjliga. 

Det finns ingen forskning eller konsekvensanalys som handlar om hur en dryg handfull nya lagar som berör skog påverkar skogsnäringen, miljömålen eller eventuella sociala konsekvenser, sade hon.

– Det är ju hos enskilda markägare på vars mark både miljömål och EU-lagstiftning till slut ska förverkligas. Hos en bonde några mil utanför Luleå här, en företagare där alla EU-initiativ till slut landar. Vad som sker där vet ingen idag så det blir gissningar, sade hon.

Hon gick in på Avskogningsförordningen som börjar gälla om bara drygt ett halvår. 

En bedömning är att den kan till och med påverka den biologiska mångfalden negativt, tvärtemot avsikten, eftersom den skiljer mellan produktionsskog och “miljöskog” där den senare beläggs med särskilda regler och kanske inte kan brukas.

– Enligt våra miljömål ska biologisk mångfald gynnas i all skog. Inte bara “skyddad” skog, sade hon och påminde om att de beslut en skogsägare tar idag kan få effekter på den biologiska mångfalden om 50 eller 100 år.

Om skog med hög biologisk mångfald riskerar att få begränsningar i brukandet kopplar man ekonomisk risk till biologisk mångfald.

Detta kan potentiellt få negativa effekter för utveckligen av biologisk mångfald globalt. 

Om skogsägare vet att EU inte vill köpa in skog med hög biologisk mångfald utan bara “produktionsskog” finns risken att det globalt skapas mer “produktionsskog”. 

Hon varnade också för att de sämre förutsättningar för skogsbruk, som kan väntas bli en effekt av EU-lagstiftningen, kan betyda att lantbruk beroende av sitt skogsbruk läggs ned vilket kan betyda igenväxta naturbetesmarker och förlust av livsmiljöer för pollinatörer och övrig biologisk mångfald som är beroende av kulturlandskap.

Det fanns även tid för frågesport med hjälp av mobiltelefoner. Samtliga frågor gällde miljömålen med frågor som vem som var miljöminister för 25 år sedan, på scen kallade “nördfrågor”. 

På stortavlan på scenen kunde sedan avläsas hur deltagarna kämpade om topplaceringen i antal rätt. Till slut vann signaturen Ursus. 

Vem var då det? Jo, givetvis var det Björn Risinger själv som ju väl känner till det latinska namnet för björn.