EU:s roll i digitaliseringen av vårdsektorn

2018-02-06

Hur kommer digitaliseringen av vårdsektorn prioriteras i EU:s budget efter 2020? Hur ser digitaliseringsambitionen i EU:s medlemsländer ut?

I över ett decennium har digital vård positionerats som ett ämne högt upp på EU:s politiska agenda. Denna utveckling fick ännu mer vind i seglen tack vare Estlands presidentperiod i Europeiska Rådet under 2017 då de initierade en rad förslag i samband med deras digitaliseringsambitioner för EU generellt. Med anledning av EU-kommissionens ståndpunkt angående digital vård kopplat till den gemensamma digitala marknaden som ska publiceras senare i vår har European Policy Centre (EPC) utkommit med en publikation som sonderar terrängen och belyser fördelar samt problem kring detta relativt färska policyområde. Publikationen är skriven av Simona Guagliardo för EPC.

180206 digitalisering

Ska digitalisering generellt spela en större roll i EU:s agenda?

Fördelar samt svårigheter med digitalisering.

Med en ökad digitalisering inom vården kan dokumenthantering och liknande hantering av patientuppgifter effektiviseras och hanteras på ett hållbart sätt. Studier visar att e-vård och digitala medel för att förbättra vården har en rad fördelar både för personal, patienter och ur ekonomisk synvinkel, vilket har stor betydelse för den Europeiska vårdsektorn vars behov stadigt växer.

Digitaliseringen av vården i en större skala kommer dock med vissa hinder. Simona Guagliardo belyser i sin publikation att stimuleringen av gemensamma vårdmappar samt hanteringen av dessa är ett av de större problemen som en gemensam vård i EU kan behöva bemöta och korrigera. Ett annat problem som uppstår vid en digitalisering är huruvida de tekniska nivåerna i olika EU-länderna skiljer sig åt. I de nordiska länderna som är framstående inom området är digitalisering självklar, men i jämförelse med exempelvis Bulgarien där endast 63 % av befolkningen är uppkopplade till Internet så kan visionen om ett heldigitaliserat vårdsystem uppstå som problematisk ur en praktisk synvinkel.

EU:s roll i digitaliseringsarbetet.

För att bemöta dessa problem ur ett EU-perspektiv så föreslår Simona Guagliardo att ett gemensamt arbete koncentrerat på de tre ämnespunkterna: Datasäkerhet, utveckling av ICT-innovation (Information and Communications Technologies) samt användarvänlighet för patienter, är områden som ska prioriteras högst för att säkerhetsställa en smidig digitalisering av vården inom EU. Detta bör utföras med hjälp av EU-medel, vilket under pågående budgetperiod fram till 2020 redan påbörjats då 30 miljoner euro är öronmärkta för att utveckla en gemensam digital databas med patientdokument och information för EU-medborgare.

Med fokus på att digitalisering i bred bemärkelse är ett växande område i samhället så kan det spela en stor roll på hur EU:s budget ”post-2020” utformas. Då digitaliseringen sker oavsett så lär eventuella EU-initiativ för att stimulera den digitala utvecklingen i EU-länder vara behövligt om utvecklingen ska kunna vara jämnbördig i samtliga medlemsländer, först då kan utvecklingspotentialen utnyttjas fullt ut. Med fokus kring ovanstående argument så bör även finansiering kring området spela en större roll i EU:s framtida budget och på den framtida politiska agendan, en agenda som möjligtvis de nordiska länderna kan vara i täten på tack vare sin redan ledande roll inom området.

/ Andreas Andersson Kurdve

EU-kommissionens ståndpunkt och riktlinjer för ämnet digitalisering av vård förväntas att presenteras framåt våren 2018, fram tills dess kan publiceringen av EPC angående ämnet läsas här:

Nyheter

  • Forskning och innovation under kommande långtidsbudget – uppdatering av förhandlingsläget

    2018-12-19

    Ett halvår har nu gått sedan Kommissionen i maj och juni lade fram sitt förslag på långtidsbudget samt de program och fonder som den styr för perioden 2020-2027. Sedan dess pågår flitiga förhandlingar diskussioner om innehållet mellan EU:s institutioner, men även om mycket ännu är oklart så är det tydligt att forskning och innovation är högt på agendan med en kraftigt utökad budget för Horizon Europe som rymmer merparten av unionens engagemang på området. Det är även tydligt att det kommer en rad nya inslag i programmet som kommer att påverka utlysningar och fördelnings av forskningsmedel och därmed delvis förändra hur norra Sveriges aktörer kan arbeta med programmet. Här kommer en uppdatering av förhandlingsläget om forskning och innovation i den kommande programperioden.

  • Ny plattform för forskningsdata

    2018-12-05

    EU har lanserat en ny plattform, European Open Sience Cloud, där data från forskningsverksamhet ska kunna tillgängliggöras för andra forskare.

  • Snabbare utbyggnad av 5G

    2018-11-21

    Den 14 november röstade Europaparlamentet för ett förslag som ska skynda på utvecklingen av Europas 5G-nät. 5G är nästa generation telekommunikationssystem som kopplar trådbunden och trådlös kommunikation och ger extremt hög bandbredd till användare och anslutna objekt som mobiltelefoni och datorer men även hushållsapparater, sensorer och bilar.

  • Umeå finalist i iCapital

    2018-10-24

    Umeå har passerat nästa steg i utnämningen till European Capital of Innovation Awards och står nu som en av sex finalister till utmärkelsen och prissumman på 1 miljon Euro.

  • Region Västerbotten presenterade innovationsloop i Bryssel

    2018-10-24

    Region Västerbotten visade upp sitt koncept för öppen social innovation, innovationsloopen, vid ett seminarium vid European Week of Regions and Cities i Bryssel den 11 oktober. Under seminariet, som arrangerades i samarbete med det europeiska Interregprojektet Osiris, lyftes vikten av medborgardriven utveckling och internationella samarbeten i regional utveckling för att lösa samhällsutmaningar.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS