EU:s roll i digitaliseringen av vårdsektorn

2018-02-06

Hur kommer digitaliseringen av vårdsektorn prioriteras i EU:s budget efter 2020? Hur ser digitaliseringsambitionen i EU:s medlemsländer ut?

I över ett decennium har digital vård positionerats som ett ämne högt upp på EU:s politiska agenda. Denna utveckling fick ännu mer vind i seglen tack vare Estlands presidentperiod i Europeiska Rådet under 2017 då de initierade en rad förslag i samband med deras digitaliseringsambitioner för EU generellt. Med anledning av EU-kommissionens ståndpunkt angående digital vård kopplat till den gemensamma digitala marknaden som ska publiceras senare i vår har European Policy Centre (EPC) utkommit med en publikation som sonderar terrängen och belyser fördelar samt problem kring detta relativt färska policyområde. Publikationen är skriven av Simona Guagliardo för EPC.

180206 digitalisering

Ska digitalisering generellt spela en större roll i EU:s agenda?

Fördelar samt svårigheter med digitalisering.

Med en ökad digitalisering inom vården kan dokumenthantering och liknande hantering av patientuppgifter effektiviseras och hanteras på ett hållbart sätt. Studier visar att e-vård och digitala medel för att förbättra vården har en rad fördelar både för personal, patienter och ur ekonomisk synvinkel, vilket har stor betydelse för den Europeiska vårdsektorn vars behov stadigt växer.

Digitaliseringen av vården i en större skala kommer dock med vissa hinder. Simona Guagliardo belyser i sin publikation att stimuleringen av gemensamma vårdmappar samt hanteringen av dessa är ett av de större problemen som en gemensam vård i EU kan behöva bemöta och korrigera. Ett annat problem som uppstår vid en digitalisering är huruvida de tekniska nivåerna i olika EU-länderna skiljer sig åt. I de nordiska länderna som är framstående inom området är digitalisering självklar, men i jämförelse med exempelvis Bulgarien där endast 63 % av befolkningen är uppkopplade till Internet så kan visionen om ett heldigitaliserat vårdsystem uppstå som problematisk ur en praktisk synvinkel.

EU:s roll i digitaliseringsarbetet.

För att bemöta dessa problem ur ett EU-perspektiv så föreslår Simona Guagliardo att ett gemensamt arbete koncentrerat på de tre ämnespunkterna: Datasäkerhet, utveckling av ICT-innovation (Information and Communications Technologies) samt användarvänlighet för patienter, är områden som ska prioriteras högst för att säkerhetsställa en smidig digitalisering av vården inom EU. Detta bör utföras med hjälp av EU-medel, vilket under pågående budgetperiod fram till 2020 redan påbörjats då 30 miljoner euro är öronmärkta för att utveckla en gemensam digital databas med patientdokument och information för EU-medborgare.

Med fokus på att digitalisering i bred bemärkelse är ett växande område i samhället så kan det spela en stor roll på hur EU:s budget ”post-2020” utformas. Då digitaliseringen sker oavsett så lär eventuella EU-initiativ för att stimulera den digitala utvecklingen i EU-länder vara behövligt om utvecklingen ska kunna vara jämnbördig i samtliga medlemsländer, först då kan utvecklingspotentialen utnyttjas fullt ut. Med fokus kring ovanstående argument så bör även finansiering kring området spela en större roll i EU:s framtida budget och på den framtida politiska agendan, en agenda som möjligtvis de nordiska länderna kan vara i täten på tack vare sin redan ledande roll inom området.

/ Andreas Andersson Kurdve

EU-kommissionens ståndpunkt och riktlinjer för ämnet digitalisering av vård förväntas att presenteras framåt våren 2018, fram tills dess kan publiceringen av EPC angående ämnet läsas här:

Nyheter

  • LTU får miljonorder tack vare EU-projekt inom innovation

    2018-09-12

    Tack vare LTU Business AB:s projektarbete med European institute of Innovation and Technology (EIT), som är ett av EU:s stora innovationsnätverk, har LTU tagit emot en beställning värd 8,6 miljoner kronor om att ta fram go-to marketstrategier för nya innovationer till industrikoncerner inom EU:s projekt EIT Raw Materials. LTU blev utvalda tack vare deras framgångsrika arbete med att utveckla en internationell specialkompetens inom innovation.

  • EU:s rymdprogram ska stärka EU:s konkurrenskraft på rymdområdet

    2018-06-20

    I budgetprogrammet efter år 2020 förväntas 16 miljarder Euro att allokeras till EU:s rymdprogram för att det skall upprätthållas och underhållas samt utvecklas för att stärka EU:s konkurrenskraft på området. Programmet, som uppges få en ökning på 4 miljarder från pågående budgetperiod, innefattar investeringar och drift för EU:s satellitprogram Galileo och Egnos, EU:s jordobservationsprogram Copernicus samt förbättring genom EU:s program för rymdsäkerhet: SSA.

  • LTU i Bryssel: tema rymd

    2018-06-20

    Den 12-13 juni besökte LTU Bryssel i syfte att dels presentera norra Sverige och LTU:s genombrott inom rymdforskning, dels för att finna nya samverkansmöjligheter.

  • Artificiell Intelligens (AI) på agendan

    2018-05-16

    Såväl EU-kommissionen, den svenska regeringen och Nordiska ministerrådet har presenterat strategier som pekar ut några av de centrala förutsättningar inom området artificiell intelligens (AI).

  • Vad den nya långtidsbudgeten innebär för Horizon Europe – Research and Innovation (R&I)

    2018-05-08

    Med utgångspunkt i de tidigare forsknings- och innovationsprogrammen, föreslår EU-kommissionen ett anslag på 114,8 miljarder euro till forskning och innovation i den nya långtidsbudgeten post 2020. Majoriteten av dessa medel, närmare 97,9 miljarder euro, kommer att gå till Horizon Europe – vilket blir den nya benämningen på forsknings- och innovationsprogrammet i den nya långtidsbudgeten och är en uppräkning på 60% mot dagens Horizon 2020.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS