En hållbar marknad för alla 

Europeiska rådet som består av EU-ländernas regerings- och statschefer efterlyste i juni 2023 en oberoende högnivårapport om den inre marknadens framtid för att ha som grund vid toppmöten under 2024. Rapportens syfte var därför att presentera konkreta och ambitiösa rekommendationer och uppdraget gick till Enrico Letta, Italiens tidigare premiärminister. Rapporten samlar åsikter från olika europeiska och nationella organ, arbetsgivar- och fackföreningar samt civilsamhällesorganisationer.  

Lettas högnivårapport har beskrivits som en fortsättning på det arbete som initierades av Jacques Delors genom införandet den gemensamma inre marknad som EU har idag. Syftet med rapporten är att förbereda EU:s inre marknad för morgondagens utmaningar samt ge en vision för framtiden. Syftet är också att den inre marknaden ska vara mer anpassad till sin funktion att utgöra en i alla delar gemensam handelsplats för varor och tjänster inom EU och vara mer motståndskraftig i krissituationer med tanke på situationen i närområdet. 

Även vikten av en mer jämställd inre marknad framkommer i rapporten där Letta förklarar att om utvecklingen fortsätter som den gör riskerar de största vinsterna att enbart gå till stora företag. Han framför därmed vikten av små och medelstora företags (SME:s) närvaro på EU:s inre marknad, då europeiska företag ofta har en mindre ekonomisk omsättning än de stora globala jättarna i USA och Kina. 

Att välja gröna alternativ ska vara fördelaktiga 

Ett återkommande tema genom rapporten är vikten av offentliga investeringar i grön industri föranlett av det ekonomiska läget och USA:s Inflation Reduction Act (IRA) som gör det fördelaktigt att investera i USA. Genom kraftiga subventioner och skattelättnader syftar den till häva inflationen och minska regeringens budgetunderskott genom att stimulera investeringar i inhemsk ren energiproduktion, elbilar och solenergi med mera. Dessa insatser har skapat oro i Europa över att europeiska företag ska välja att investera i USA då EU:s medlemsländer inte erbjudet samma lättnader vilket även skett i viss utsträckning, till exempel inom batteriproduktion.  

Här menar Letta att EU:s inre marknad måste ses över för att stimulera investeringar i grön industri i stil med USA:s IRA. EU har förvisso antagit lättnader i statsstödsregler med hänvisning till de kriser som drabbat världen policyåtgärder med liknande syften, så som Green Del Industry Plan med Akten för Kritiska råvaror och Akten för Netto-Noll industri som framför allt ska förenkla regelverken kring etableringar. Även om länderna tillåts ge statsstöd i viss omfattning och EU:s så kallade STEP-reglering öppnar för att också använda befintliga EU-stöd för investeringar i strategiska teknologier har stöden inte samma omfattning som USA:s insatser. För att säkra EU:s konkurrenskraft menar Letta att EU behöver ta tag i diskussionen om offentliga investeringar och statsstöd som blommat upp under de senaste årens krishantering. Detta genom att balansera striktare regelverk för nationellt stöd men med starkare resurser på europeisk nivå, i stil med de EU-gemensamma IPCEI-projekt som kan beviljas undantag från statsstödsregler. Enligt Letta kan det här genomföras och samtidigt upprätthålla rättvisa förhållanden på den inre marknaden.

En femte frihet för att förbättra forskning, innovation och utbildning 

I rapporten presenterar Letta ett förslag på en ”femte frihet” i tillägg till dagens fyra fundamentala friheter i EU som inkluderar fri rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital och som genomsyrar all lagstiftning som EU tar sig ann. Den nya femte friheten ska garantera fri forskning, innovation och utbildning inom EU. Det ska enligt Letta möjliggöra att den inre marknaden uppfyller sin fulla potential och öka EU:s ekonomiska tillväxt. Ambitionen är att EU når samma nivå som USA genom fri rörlighet för kunskap i bred mening, som bidrar till ökad innovationsförmåga över hela EU om den kan flöda friare. Detta är inget nytt policyområde för EU som redan vidtagit betydande åtgärder för att möjliggöra fria flöden och utbyten inom forskning, innovation och utbildning även om EU på dessa områden har en svagare koordinerande roll för de nationella systemen. 

Letta lyfter även en gemensam digital plattform för europeisk kunskap (European Knowledge Commons) som ska ge tillgång till offentligfinansierad forskning, data och utbildningsresurser. Det syftar till att bidra till stärkandet av medborgare, forskare och företags chans att nyttja kunskap för innovation och samhälleliga framsteg. Det ska även ta bort hinder för kunskapsdelningen och underlätta mekanismer för gränsöverskridande flöde av data. 

Letta betonar att gränsöverskridande samarbeten inom EU är kritiska för att Europa ska kunna bli mer konkurrenskraftigt inom artificiell intelligens (AI) och dessutom säkerställa utbildningens resiliens. 

Infrastruktur för en sammanlänkad inre marknad 

I rapporten läggs också stor vikt på transport och mer specifik på järnväg. Letta anser att järnvägen bör ses som en grundpelare i den rättvisa, gröna och digitala omställningen eftersom den kan leverera fördelar inte bara för framtida generationer utan även den nuvarande. Det beskrivs i rapporten hur försummandet av gröna och effektiva transportlösningar slår emot EU:s arbete mot miljömässig hållbarhet, speciellt i en så liten och tätbefolkad kontinent som Europa. 

Problemen bakom det bristande gränsöverskridande järnvägssystemet beskrivs vara skatteincitament, som oftast är nationella och missgynnar internationella operatörer. Utvecklingen av järnvägssystemen har därför begränsats till nationella gränser. Letta anser därför att en europeisk strategi för reglering och skatteincitament är nödvändig. Vidare bör kommande år prioritera planering, finansiering och genomförande av en omfattande plan för att sammanlänka de europeiska huvudstäderna med höghastighetståg.  

På samma sätt behöver Europas energisystem, telekommunikation och även finanssektorn länkas samman som en grund för den inre marknaden att stå på. Utan robusta sådana system som binder samman EU med nät och operatörer samt finansaktörer som kan agera över hela Europa blir det fragmenterat och gör det omöjligt att skapa ekonomisk säkerhet enligt Letta. Det blir särskilt viktigt för EU:s motståndskraft i det geopolitiska läget som är idag. 

Transport och järnväg för militär rörlighet och industriell kapacitet  

Förutom höghastighetståg och sammanlänkade huvudstäder lägger rapporten stor vikt på ett sammanlänkat järnvägssystem för den industriella sektorn och för ökad militär rörlighet. Enligt Letta har Rysslands invasion av Ukraina visat att EU:s inre marknad och transportnät inte kan betraktas isolerat när det gäller unionens politik. Godstransporter måste kunna utnyttja sin fulla potential vilket kräver en högre kapacitet av järnvägsinfrastrukturen och bättre lämpade förbindelser. Rapporten poängterar bristen på multimodala lösningar där järnväg, vägnät, hamnar och flygplatser är sammankopplade. Letta nämner vidare att tillgång till grön vätgas och andra hållbara bränslen samt batteriteknik via järnvägen är av strategisk vikt.  

Rapporten rekommenderar en omdefiniering av CEF, finansieringsverktyget för TEN-T, för att bättre kunna möta stora investeringsbehov och de nya utmaningarna som Europa står inför. Omdefinieringen bör arbeta för motståndskraftig infrastruktur utsatt för klimatförändringar och som kan möta militära rörlighetsbehov. För det anses medel från andra källor så som medlemsländernas nationella budgetar, finansinstitut och investerare vara nödvändigt.  

Garanti för att alla ska kunna nyttja den inre marknaden 

Sammanhållningspolitiken är även ett återkommande tema genom hela rapporten som Letta betonar som en central förutsättning för en framgångsrik inre marknad ytterst viktigt. Det måste finnas en garanti som säkerställer att alla kan ta del av och bidra till den inre marknaden, vilket är syftet för sammanhållningsfonderna som utgör EU:s regionalpolitik, som har drivit en ekonomisk integration och utveckling inom EU. Rapporten lyfter att all utveckling av den inre marknaden måste inkludera en genuin social dimension som garanterar social rättvisa och sammanhållning. Rapporten ger därmed stöd till den nyligen presenterade nionde sammanhållningsrapporten från EU-kommissionen som visar hur EU:s regionalstöd bidragit till att utjämna skillnader, minskad fattigdom samt ökad sysselsättning och tillväxt runtom i olika delar av EU som utan EU:s regionalstöd skulle ha svårt att konkurrera på den inre marknaden. 

Letta argumenterar även för en stark social dimension inom EU:s inre marknad och lyfter behovet av ett inkluderande välstånd som säkerställer lika möjligheter, arbetarnas rättigheter och socialt skydd för alla, samtidigt som det säkerställer europeisk tillväxt och konkurrenskraft. 

I likhet med den nionde sammanhållningsrapporten lyfter även Letta fram problemet med så kallade utvecklingsfällor, som syftar på regioner som upplevt långa perioder av låg eller negativ tillväxt och sitter fast i gamla industristrukturer och behöver moderniseras för att vända utvecklingen. Letta menar att dessa regioner inte kan dra nytta av den inre marknadens fördelar då många av dessa regioner ligger i medelinkomst- eller till och med höginkomstländer, och därmed inte är den främsta mottagaren av EU:s regionalstöd. En modernisering av den inre marknaden är dömd att misslyckas om inte sammanhållningspolitiken ges en central roll i att hantera de behov och utmaningar som möts av regioner som fastnat i, eller riskerar att fastna i, en utvecklingsfälla. Detta förutsätter en sammanhållningspolitik som är platsbaserad och där lokal och regional nivå spelar en viktig roll i utformningen och genomförandet av politiken. Vidare menar Letta att politiska beslut på nationell nivå behöver ta ökad hänsyn till hur regioner påverkas olika sätt och att detta utgör ett starkt argument för en sammanhållningspolitik som är kopplad till den europeiska planeringsterminen för en bredare ekonomisk styrning som samordnar olika europeisk, nationell och regional nivå för att bättre kunna ta hänsyn till geografiska skillnader. 

Fri rörlighet men även en möjlighet att stanna kvar  

Den inre marknaden beskriver Letta som en kraftfull motor för gränsöverskridande tillväxt och konvergens genom att främja handel och investeringar över territorier. Utöver det ger det även rättigheter till individer att bo och arbeta var som helst inom EU. Rätten till just fri rörlighet diskuteras noggrant i rapporten, då fri rörlighet har många fördelar för EU som helhet, då individer kan förflytta sig till områden där arbetskraft krävs samt att det kulturellt bidrar till en starkare europeisk identitet. 

Letta uppmärksammar en problematik med intra-EU-rörligheten och menar att det har koncentrerats till vissa regioner, vilket påverkar de missgynnade regionerna negativt. EU:s sammanhållningspolitik lanserades 1988 för att sammanlänka den inre marknaden, men idag ser utmaningarna för sammanhållningspolitiken och den inre marknaden annorlunda och kräver således nytt fokus. 

Vidare förklarar Letta att problemet förvärras när dagens berättelse om den inre marknaden inte resonerar med medborgarna som bor i de krympande regionerna. Rörelsefrihet bidrar inte bara till positiva aspekter, ibland kan det även bidra till betydande olust på grund av ålder, brist på färdigheter, känslomässig anknytning och effekterna av kompetensflykt. Ansträngningarna om att reformera den inre marknaden är således dömd att misslyckas om det inte tar itu med behoven och utmaningarna som invånarna i de allt mer eftersatta regionerna står inför. Dessutom nämner rapporten problematiken med brist på bostäder, framför allt i regioner som arbetar för en grön omställning.

Letta förklarar att EU inte kan garantera en absolut levnadsstandard och ekonomi för alla invånarna i hela EU, men att EU bör bidra med mer hjälp för att hjälpa alla territorier och medborgare att dra nytta av marknadsintegrationen. Sammanhållningspolitiken bör dock inte vara det enda instrumentet som ska spela en avgörande roll i detta, då det finns många faktorer som förklarar bristen på tillväxt, EU:s konkurrenskraft och dylikt. 

Avslutningsvis kommer Letta fram till att det hade varit fördelaktigt att ha en kommissionär som arbetar specifikt med rätten att få förbli där man är, alltså att individer inte ska behöva flytta för att få tillgång till jobb, boende eller utbildning. Det måste ske en utveckling i alla EU:s olika regioner genom att alla kan delta fullt ut på den inre marknaden och dra fördel av den. 

Rapporten kommer ligga till grund för diskussionerna i kommande mandatperiod med ett nytta Europaparlament, en ny EU-kommission och en ny ordförande för det Europeiska rådet och den presenterar ett flertal områden som kräver bearbetning för att maximera framtiden för EU:s inre marknad. 

/Jenny Hammersland & Ellen Nilsson 

Läs hela rapporten här

Läs om det nionde sammanhållningsforumet här

Bildkälla: Enrico Lettas rapport publicerad av Europeiska rådet