Smart specialisering: Vad gör framtidens platser speciellt attraktiva?

2018-02-14

Den 31 januari arrangerades en nationell konferens om smart specialisering (S3) i Luleå av Region Norrbotten och Tillväxtverket. Fokus under dagen var hur samverkan kan attrahera resurser till specifika platser. Talare från Sverige och EU diskuterade hur de arbetar med attraktivitet där flera fokuserade på hur norra Sverige hanterar frågan.

140214 tim
Tim Brooks, Tillväxtverket inleder konferensen med att prata om facebook-investeringen som ett fantastiska exempel på vad smart specialisering kan åstadkomma.

Tim Brooks, Tillväxtverket och Eric Joachimsson, Näringsdepartementet inledde konferensen med att berätta om att smart specialisering handlar om att satsa på det vi kan bli bäst på. Allt för att stärka vår framtida konkurrenskraft.

David Sundström, Region Norrbotten inledde med att Norrbotten är smart specialiserade sen länge inom sina starka områden, det är smart diversifiering som nu är utmaningen och en förändrad arbetsmarknad som är uppdelad med kvinnorna i offentlig sektor och männen i näringslivet.

20180131_105839
Isabel Poli, EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik lyfte fyra fokusområden för smart specialiserings fortsatta arbete: reformer av Innovatoinssystem, ökad samverkan, stärkt forskning och mer synergier mellan policy och instrument

Smart specialisering är ett krav för att få stöd ur många av EU:s fonder
S3 är ett begrepp som initierades av EU-kommissionen. Det kan beskrivas som ett arbetssätt för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Det är mycket pengar i potten, eftersom en medveten smart specialisering är ett krav för att få stöd ur många av EU:s fonder, enligt en annan av talarna, Isabel Poli, vid DG Regio, EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik.

Vilken EU-region kompletterar er region bäst?
Tanken är också att regioner inom EU, med styrkeområden som kompletterar varandra, ska samverka för att ytterligare stärka sin konkurrenskraft där Lina Stanionyte, berättade om S3-plattformen. Cecilia Johansson, Tillväxtverket, gav en översyn av regionernas arbete och förklarade Smart Specialisering som både befintliga styrkeområden och framtida möjliga styrkeområden.

Innovation i glest befolkade områden med exempel från norra Europa
Glesbygden har speciella förutsättningar menade Jukka Teräs från Nordregio och visade på exempel från norra Europa och gav exempel från OECD rapporten för NSPA ( Northern Sparsely Populated Areas). En strategi passar inte alla utan istället behöver vi arbeta utifrån de regionala förutsättningarna som hellre förespråkade att man bör hitta tydliga nischer snarare än att rikta in sig på breda teman för att vara framgångsrik inom S3.

Hur arbetar man med smart specialisering i andra länder?

Under dagen fick deltagarna en internationell utblick med lyckade exempel från Baskien, finska Lappland och Södra Danmark. De tre exemplen lyfte alla vikten av att skapa samarbeten med olika aktörer som stärker regionens nytänkande. I Baskien har smart specialisering workshops som involverat SMF lett till ett ökat engagemang från företagen i regionens S3 strategi berättade James Wilson, Orchestra Baskien.

Sedan några år drivs ett EU-programmet Arctic Smartness i Lapland för att utveckla regionen genom smart och hållbart utnyttjande av naturresurserna i området. Det har redan resulterat i att det fått 10 miljoner euro mer än tidigare från EU:s fonder och det kommer att öka ännu mer enligt Kristiina Jokelainen ansvarig för internationella relationer vid region Lapland som även berättade om arbetet med att bygga upp en Arktisk plattform.

Attraktion för Norra Sverige och Europa
Håkan Ylinenpää, professor inom entreprenörskap och innovation vid Luleå Tekniska Universitet, inledde dagens första panel med att ställa frågan vad smart specialisering är utifrån olika teorier och avslutade med att ge några framtidsbilder för norra Sverige där nytänkande innovatörer behöver få utrymme för att utveckla innovationen i regionen framåt.


panel
Panel med flera av norra Sveriges drivande aktörer  i arbetet med att göra norra Sverige mer attraktiv
"Vi måste ta för oss på den globala marknaden och vi måste göra det snabbare"

Första panel bjöds regionala talare från norra Sverige in för att ge sin bild av hur de arbetar för att norra Sverige ännu mer attraktivt med Anne Graf, Hydro 66, Niklas Österberg, Arctic Business Incubator, Camilla Bondareva, Swedish Lapland Tourist Board, Lena Segerlund, Invest in Norrbotten, Erik Höglund, Luleå tekniska universitet, Aurora Pelli, Region Västerbotten och Ulrika Nilsson, Region Norrbotten.

Under panelen lyftes behovet av att norra regionerna måste identifiera sina absoluta konkurrensfördelar och fokusera på att utveckla och bygga vidare på dessa tillsammans för att förutse framtidens utmaning. För att vara framgångsrik måste regionens tänka långsiktigt och skapa förutsättningar för framtiden investeringar genom att lyfta norra Sveriges konkurrensfördelar. Det handlar om målinriktat arbete där redan existerande kunskaper tillsammans med ökade kunskaper som skapar nyföretagande och affärsmöjligheter.

Vägen framåt

Vikten av att våga göra strategiska vägval och använda regionens styrkeområden för att skapa internationell konkurrenskraft samtalade dagens sista panel med David Sundström, Region Norrbotten, Regina Summer, Tillväxtverket, Isabel Poli, EU-kommissionen, Göran Andersson, Vinnova och Magnus Lundin, SISP. Diskussionerna utgick utifrån förmiddagens föredrag och hur nästa steg för smart specialisering kan se ut där bland annat behovet av mer samverkan stod högt på agendan, så som ökat samarbete mellan regioner och länder samt mellan innovationsmiljöer på nationell nivå. Därtill osäkerheten kring vad som kommer att hända med EU:s budget efter 2020.

Mer information om konferensen på Tillväxtverkets hemsida

/Martha Bahta

Nyheter

  • Artificiell Intelligens (AI) på agendan

    2018-05-16

    Såväl EU-kommissionen, den svenska regeringen och Nordiska ministerrådet har presenterat strategier som pekar ut några av de centrala förutsättningar inom området artificiell intelligens (AI).

  • Vad den nya långtidsbudgeten innebär för Horizon Europe – Research and Innovation (R&I)

    2018-05-08

    Med utgångspunkt i de tidigare forsknings- och innovationsprogrammen, föreslår EU-kommissionen ett anslag på 114,8 miljarder euro till forskning och innovation i den nya långtidsbudgeten post 2020. Majoriteten av dessa medel, närmare 97,9 miljarder euro, kommer att gå till Horizon Europe – vilket blir den nya benämningen på forsknings- och innovationsprogrammet i den nya långtidsbudgeten och är en uppräkning på 60% mot dagens Horizon 2020.

  • EU-kommissionen uppmuntrar allmänheten att tycka till om drönare genom samråd

    2018-04-19

    EU-kommissionen öppnar nu upp för civilsamhällets åsikter om drönare som en uppföljning av ett tidigare samråd om civila drönare (obemannade luftfartyg) för några år sedan. Alla privatpersoner och organisationer är således välkomna att delta i EU-kommissionens samråd och syftet är att få in synpunkter och förslag som bidrar till förståelsen om de möjligheter och risker som finns med drönare samt vad EU ska ta i beaktning vid fastställandet av ett nytt regelverk. Samrådsperioden sträcker sig mellan den 13 april till 9 juli 2018. Svaren kommer att ge bidrag till kommande regler för drönare och drönarverksamhet.

  • Ansökan öppen till iCapital 2018

    2018-03-13

    EU-kommissionen delar årligen ut pris till årets ”Europeiska Innovationshuvudstad”. Staden som blir utvald får utöver titeln även en prissumma på 1 miljon euro. De städer som placeras på platserna 2-5 på listan tilldelas också en mindre prissumma på 100 000 euro vardera. Sista ansökningsdagen är 21 juni 2018 och vinnarna presenteras i november 2018.

  • Färdplan inför EU-kommissionens nya bioekonomistrategi

    2018-03-12

    EU-kommissionen DG RTD (Generaldirektoratet för forskning och innovation) har lanserat färdplanen inför framtagande av en ny bioekonomistrategi. Det är möjligt att lämna in synpunkter på färdplanen under perioden 20 februari-20 mars.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS