Hur väl digitaliseras EU-länderna?

2018-05-23

Den 18 maj publicerade EU-kommissionen resultat från deras verktyg ”Digital Economy and Society Index (DESI) som mäter medlemsländernas generella relation och framsteg mot den digitala marknaden och vad det innefattar. Resultatet visar att EU går mot att bli mer digitaliserat, men att det fortfarande krävs stora insatser för att EU ska nå nivåer som de globala ledarna (bland annat USA och Asien) på området. Särskilt problemet med att medlemsländer har olika nivåer av digitalisering är oroande och bör bemötas för att minska klyftor. Som ett led av resultatet pressar EU-kommissionen på att en fulländad inre digital marknad är väsentligt i kombinationen med större investeringar i den digital ekonomi och det digitala samhället.

En inre digital marknad för EU” (The Digital Single Market)?

Den sittande EU-kommissionen har haft ambitionen att utveckla den gemensamma inre marknaden för att inkludera digital handel och allt vad det innebär. Många restriktioner finns fortfarande mellan medlemsstaterna i form av geoblocking och copyright-frågor, vilket EU-kommissionen vill kunna radera samtidigt som de vill främja personlig integritet på den digitala marknaden.

En öppen digital marknad skulle enligt EU-kommissionen kunna hjälpa företag belägna i EU att nå nya kunder, samt tillgängliggör marknaden för nystartade och mindre företag. EU-kommissionen räknar på att genom att färdigställa den inre digitala marknaden kan det bidra med cirka 415 miljarder euro om året till EU:s totala ekonomi. Det gynnar även privatpersoner (förutsatt att de har grundläggande digitala färdigheter för att utnyttja resurserna som ges). En öppnare digital marknad tillgodoser EU-invånare med mer information, fler kontakter inom jobbmarknaden, samt även kulturellt mervärde.

Index över den digitala ekonomin och samhället (Digital Economy and Society Index)

EU-kommissionens mätredskap sammanställer och jämför digitaliseringen i de olika EU-länder (samt några andra europeiska länder). Vi ser från resultatet att digitaliseringen de senaste åren har ökat men att stora klyftor fortfarande existerar på EU:s inre marknad vilket kan bidra till problem när digitaliseringen fortsatt utvecklas snabbt. En risk som finns vid eftersläpande digitalisering är att de länder och regioner som upplever sämre digitalisering inte kan ta del av de marknadsmöjligheter som finns i den globala ekonomin.

Mätredskapet mäter områden där det är lätt för medlemsstaterna att aktivt ta del av informationen samt även engagera sig i lösningar för att åtgärda problemen. Enligt resultatet ligger Sverige bra till, problemen ligger främst i södra och östra delarna av EU och är ofta sammankopplat med fattigdom och bristande strukturinvesteringar.

Föreslagna förändringar är bland annat utbyggnad av snabbare internetanslutning för hela Europa, samt att höja den digitala kunskapen inom EU. Resultatet visar nämligen att hela 43% av EU:s befolkning inte innehar ”basic digital skills”, vilket är något som krävs för att digitaliseringen ska kunna utnyttjas och komma till användning.

Läs mer, och ta del av resultatet här: 

/Andreas Andersson Kurdve

Nyheter på området

  • EU-kommissionen utökar stödet till jordbrukare efter sommarens torka

    2018-09-18

    Sommarens torka har lett till brist på djurfoder för EU:s jordbrukare och ökade inköpskostnaden för djurfoder vilket påverkat deras inkomster negativt. Därför väljer EU-kommissionen nu att satsa ytterligare medel för drabbade jordbrukare. Syftet är att öka tillgången på foder samt komplettera de tidigare insatser som EU tidigare har bidragit med tidigare i år.

  • Stor EU insats hjälpte till att bekämpa Sveriges skogsbränder

    2018-09-12

    Under sommarens stora skogsbränder bistod EU:s civilmekanism under tre veckor i juli samt augusti för att bekämpa skogsbränderna i Sverige. Bekämpningsinsatsen i Sverige är den största det senaste decenniet för hela det europeiska civilskyddet, totalt var det sju EU-länder som hjälptes åt och det gick åt 815 flygtimmar och 8822 vattenbombningar.

  • Ny ansökningsomgång för projekt inom Europiska solidaritetskåren

    2018-09-12

    Nu öppnar en ny ansökningsomgång för projekt inom den europeiska solidaritetskåren som lanserades i december 2016. Europeiska solidaritetskåren ger ungdomar möjlighet att engagera sig genom att delta i solidaritetsverksamhet, utbyta kunskaper och att på så vis även utvecklas i arbetslivet. EU satsar totalt 44 miljoner euro på de projekt som utses och minst 100 000 ungdomar har möjlighet att delta i solidaritetskårens projekt fram till 2020.

  • Europeiskt gemensamt försvar: EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan är godkänd

    2018-07-04

    Den 28 juni godkändes EU:s nya kapacitets- och utvecklingsplan (CDP) som syftar till att belysa EU:s försvarsprioriteringar, öka samstämmigheten samt kapaciteten i det europeiska försvarsprojektet och därmed åstadkomma snabbare resultat. Planen är tänkt ska fungera som en vägledande referens kring alla försvarsinitiativ tagna av EU:s medlemsländer och bidra till en mer effektiv beslutsprocess.

  • Möjligt att införa arbetsinvandring i syfte att reducera irreguljär migration?

    2018-07-04

    Under ett seminarium den 18 juni på det tyska Hansekontoret i Bryssel diskuterades den framtida utformningen av EU:s arbetsinvandringspolitik. Efterfrågan av individer med en yrkesutbildning ökar i Tyskland och i andra EU-länder, exempelvis inom områden som vården. I den årliga rapporten ”steering what can be steered: what can immigration and integration laws do?” ger Expert Council of German Foundations on Integration and Migration (SVR) rekommendationer för hur EU skulle kunna förenkla migration för yrkesutbildade arbetare inom ramverket för tysk migrationslagstiftning.

Fler nyheter »

Prenumerera på Nyheter via RSS